Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

BAKGRUND: I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring skönlitteratur i undervisningen. Viktiga begrepp definieras. Vi redogör för den Kosovoalbanska lÀroplanen och kursplanen i albanska SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrarna i vÄr studie anvÀnder skönlitteratur i undervisningen och vilka faktorer som enligt lÀrarna pÄverkar hur undervisningen ser ut. METOD: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med öppna intervjuer och observationer. IntervjufrÄgorna har genererats utifrÄn observationerna detta för att fÄ en tydligare bild för hur lÀrarna arbetar med skönlitteratur i undervisningen.

Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer och litteraturstudier undersöka begreppet lÀxor. DÄ det inte nÀmns nÄgot om lÀxor i nuvarande styrdokument, har jag valt att undersöka vad lÀrare har för tankar med sina lÀxor. Jag har valt att anvÀnda mig utav kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod och de lÀrare jag valt att intervjua Àr 7 grundskolelÀrare. De undervisar i Ärskurs 2 ? 6 och skolan som de undervisar pÄ ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige.

HjÀrtsvikt Àr en sjukdom som krÀver god egenvÄrd för att bevara hÀlsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjÀrtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bÀttre förutsÀttningar till en ökad egenvÄrd. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning pÄverkar följsamhet till behandling, egenvÄrd och vÀlbefinnande hos personer med kronisk hjÀrtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbÀttrad hÀlsa och minskad ÄterinlÀggning pÄ sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjÀrtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvÄrdsbeteende.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur verksamma historielÀrare pratar om och arbetar med det mÄngkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. MÄngkulturalitet i det hÀr avseendet fokuserar pÄ hur lÀrare tÀnker kring etnisk mÄngfald och pÄ hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielÀrare som Àr genuint intresserade av mÄngfaldsfrÄgor intervjuats, eftersom ett genuint intresse ocksÄ betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bÀsta resultatet, dÄ uppsatsen handlar om att fÄ ta del av verksamma lÀrares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lÀrarnas utsagor har en modell som Àr en sammanstÀllning av olika forskares resultat gÀllande det mÄngkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen anvÀnts.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen var att jÀmföra hur lÀrare och personal pÄ en högstadieskola i Stockholm arbetar och tÀnker kring hÀlsa i undervisningen samt hur eleverna uppfattar hÀlsoundervisningen. UtifrÄn syftet har dessa frÄgestÀllningar skapats: Hur kan man som lÀrare dels i idrott och hÀlsa, biologi samt hemkunskap, jobba med hÀlsa i undervisningen? Vad anser lÀrarna och personal Àr viktigt i hÀlsoundervisningen? Hur uppfattar eleverna hÀlsoundervisningen?MetodI studien anvÀndes en kvalitativ metod och insamling av data med hjÀlp av intervjuer för att fÄ ingÄende och djupa svar pÄ frÄgestÀllningarna. Urvalet av informanter har varit tre lÀrare samt en bitrÀdande rektor samt tio elever i Ärskurs 6, 7 och 8.ResultatJag fick i studien svar pÄ att det Àr en skillnad i hur de vuxna informanterna tÀnker kring hÀlsa och hÀlsoundervisning och att det skiljer sig mot hur eleverna uppfattar hÀlsoundervisningen. LÀrarna och personalen tycker att det Àr viktigt att eleverna fÄr en undervisning i hÀlsa dÀremot Àr det Àven en skillnad i nÀr eleverna bör fÄ undervisning i hÀlsa.

Huvudsyftet med detta arbete Àr att undersöka hur nÄgra elever i Är 8 upplever tiden i skolan. Arbetet bestÄr av tvÄ delar; en litteraturstudie, samt en liten empirisk undersökning över elevernas upplevelser av tiden i skolan. Resultatet visar att eleverna kopplar samman sina upplevelser av tidens skiftande hastighet med kÀnslor och vÀrderingar. Tiden upplevs gÄ snabbt nÀr tiden Àr fylld med meningsfulla aktiviteter, samt gÄ lÄngsamt nÀr nÄgot upplevs mindre meningsfullt eller trÄkigt. Tidsorganisationen i skolan och skoldagen upplevs av de flesta eleverna som lÄng, trÄkig och stressande.

Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ förstÄelse för John Deweys pedagogik och dess nutida betydelse i relation till en grupp lÀrares uppfattning om pedagogik, undervisning och demokrati. Syftet Àr ocksÄ att utröna huruvida yrkeslÀrare och ÀmneslÀrare skiljer sig Ät i dessa av-seenden. För att uppnÄ mitt syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie. Jag har dÄ anvÀnt mig av enkÀter med ett antal frÄgestÀllningar och har Àven genomfört nÄgra intervjuer. Resultatet visar vissa skillnader mellan de olika lÀrarkategorierna vad gÀller sÀttet att undervisa.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gÀller innehÄll och utformning beroende pÄ en skolas geografiska lÀge. För att fÄ svar pÄ det anvÀnde jag mig av följande frÄgestÀllningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut pÄ skolorna? Vilka svÄrigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehÄller de om de finns? Hur ser skolan pÄ att frÀmja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar?MetodJag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslÀrare. TvÄ av intervjuerna gjorde jag pÄ en innerstadsskola i Stockholm och en intervju pÄ en skola belÀgen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplÀgg och berörde mina frÄgestÀllningar.

I denna studie uppmÀrksammas sju stycken professionella vuxna som arbetar med ensamkommande ungdomar vid tvÄ olika HVB-hem. Syftet Àr att belysa hur personalen kan resonera kring och konstruera ungdomarnas kön, religion, etnicitet, kultur och utanförskap i sina dagliga arbeten. Med hjÀlp av observationer formulerades en semistrukturerad intervjuguide varefter intervjuer med personal utfördes. Det insamlade intervjumaterialet analyserades utifrÄn ett intersektionellt perspektiv samt med hjÀlp av teorierna stigma, etnicitet, kultur och genus. Resultatet av undersökningen visar pÄ hur dessa vuxnas ansvar gÄr bortom deras arbetsroll samt hur de fÄr fylla i skorna för ett helt slÀkttrÀd och inte bara vara auktoritetsfigurer.

Syftet med denna uppsats Àr att uppmÀrksamma hur lÀrare arbetar med konflikter i skolan. Undersökningen lyfter ocksÄ fram metoder för att lösa konflikter och hur man kan arbeta med att förebygga att konflikter uppstÄr.Arbetet bygger pÄ ett antal kvalitativa intervjuer med en grupp mellanstadielÀrare och hur de upplever och arbetar med konflikter i skolan.I min uppsats gör jag en jÀmförelse av den litteratur jag tagit del av och lÀrarnas svar. Resultatet visar att konflikter Àr vanligt förekommande i dagens skola och att de under senare tid ocksÄ ökat. Det stÄr ocksÄ klart att konflikthantering borde övervÀgas som en del av lÀrarutbildningen..

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolÄren. Denna ska, med utgÄngspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och sprÄkutveckling dÀr mÄl, metod och bedömningsform Àr sammanlÀnkade. Med hjÀlp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intressevÀckande NO-undervisning. Jag har anvÀnt mig av lokala mÄl och metoder för Skanörs skola för att fÄ verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, sjÀlva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjÀlp att bedöma den integrerade kunskapen..

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur textilslöjdslÀrare beskriver sitt arbete med materiallÀra. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslÀrares undervisning i materiallÀra och vilka lÀromedel de anvÀnder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till Àmnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslÀrare. Det som framkom var att materiallÀran lÀggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom Àven att, om man gör undervisningen mer praktisk, sÄ blir eleverna mer intresserade.

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka hur kontakten mellan invandrarförÀldrar och deras barns skola fungerar. Jag har i mitt arbete utgÄtt frÄn invandrarförÀldrarnas synvinkel. Den litteraturstudie som ligger till grund för den utförda empiriska undersökningen berör lagar, flyktinginvandring och mottagande av invandrare i Sverige, skolan i Sverige samt skolan i andra lÀnder. Undersökningen bestÄr av intervjuer med fem invandrarförÀldrar. Intervjuerna Àr analyserade ur ett kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löpande text.

Larsson, Linda (2012) ErfarenhetslÀrande i skolan: - Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa. Examensarbete pÄ avancerad nivÄ i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. LÀrarprogrammet pÄ högskolan i GÀvle.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka erfarenhetsbaserat lÀrande i skolan. För att göra det har jag valt en skola som har infört en tradition att deras niondeklassare fÄr arbeta fram pengar och Äka pÄ en studieresa till Auschwitz i Polen.