Problem Hur bör ett företag gÄ tillvÀga för att medarbetare och organisationskultur ska samspela med strategin? Vilka problem och möjligheter uppkommer nÀr medarbetare, strategi och kultur ska anpassas till varandra? Syfte Genom att utgÄ frÄn Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen (Larsson et al 2003) Àmnar vi utifrÄn ett fallföretag undersöka om och hur medarbetare, organisationskultur och strategi samspelar i en förÀndringssituation. Vi vill undersöka vilka möjligheter och problem företag stÀlls inför dÄ passform mellan de tre delarna ska uppnÄs. Metod UtgÄngspunkten i vÄr teoretiska referensram Àr Strategi-Medarbetare-Kultur-modellen. För att bygga upp ett teoretiskt ramverk för vÄr studie har vi fokuserat sökandet pÄ litteratur om SHRM och de tre kapitalen.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsÀttning har det i skolan nÀr det gÀller miljö och undervisning. I undersökning tas ocksÄ upp vilka som har ansvar för att skolgÄngen ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgÄr frÄn intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsÀttningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig skolgÄng som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsÀttningar. Kunskap har visat sig vara det bÀsta verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

I kursplanen för Àmnet historia i gymnasieskolan slÄr skolverket fast att undervisningen i Àmnet skall syfta till att ge eleverna en förstÄelse för olika nationer, lÀnder och regioners utveckling och vad som format den. Tillsammans med det svenska skolvÀsendets övergripande lÀroplan och den vÀrdegrund som förmedlas, vilken lÀgger en central vikt vid fostran av eleverna till demokratiska och toleranta individer, bör tonvikten i historieundervisningen fokusera vid att ge en ökad förstÄelse för olika grupper och deras situation utifrÄn hur de utvecklats genom tiden. Syftet med denna undersökning Àr att genom en fallstudie av undervisning kring Rysslands 1900-tals historia se om det gÄr att förÀndra elevernas attityder till just ryssar i en positiv riktning. Detta resultat generaliseras sedan Àven mot andra grupper och undervisning kring dem. För att göra detta har vi dels undervisat en grupp elever i det aktuella Àmnet samt utfört attitydundersökningar i tvÄ grupper av elever.

Denna studie bygger pÄ intervjuer med lÀrare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan nÀr det gÀller kulturmöten. Deras svar Àr ett litet urval av den mÀngd av erfarenhet som finns ute pÄ de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tÀnkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat vÄra kunskaper som pedagoger.VÄra frÄgestÀllningar har varit:Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?Vilket förhÄllningssÀtt har lÀrarna till invandrarelever i den svenska skolan?.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa ser pĂ„ likabehandling och hur det arbetas med detta pĂ„ skolorna. Fem lĂ€rare observerades under totalt 20 tillfĂ€llen och intervjuades dĂ€refter. Resultatet frĂ„n undersökningen var att pojkar fick flest interaktioner dĂ€r lĂ€rarna tog initiativ. De flesta interaktioner var i form av tillrĂ€ttavisningar. Även för flickorna var tillrĂ€ttavisningar den dominerade formen av interaktioner.

Vi ville i vÄrt examensarbete undersöka om och hur elever pÄ el- och energiprogrammet söker information pÄ internet,samt anvÀnder sig av kÀllkritisk analys och hur bra lÀrarna anser att de klarar denna uppgift. Vi sökte Àven svar pÄ i vilken utstrÀckning eleverna undervisas i kÀllkritik och hur de upplever att de fÄtt undervisning i kÀllkritik, samt vilka kunskaper de undervisade lÀrarna anser sig ha i Àmnet och hur viktig de anser att undervisning i kÀllkritik Àr. I vÄr undersökning har vi Àven jÀmfört om elever och lÀrares Äsikter samstÀmmer eller ej. Undersökningen baserades pÄ tio elevintervjuer samt fem lÀrarintervjuer. Intervjuerna har analyserats kvalitativt varefter de sammanstÀlldes. Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ om eleverna anvÀnder sig av internet i skolan och hur de granskar den information/fakta som de finner.

Vi ville i vÄrt examensarbete undersöka om och hur elever pÄ el- och energiprogrammet söker information pÄ internet,samt anvÀnder sig av kÀllkritisk analys och hur bra lÀrarna anser att de klarar denna uppgift. Vi sökte Àven svar pÄ i vilken utstrÀckning eleverna undervisas i kÀllkritik och hur de upplever att de fÄtt undervisning i kÀllkritik, samt vilka kunskaper de undervisade lÀrarna anser sig ha i Àmnet och hur viktig de anser att undervisning i kÀllkritik Àr. I vÄr undersökning har vi Àven jÀmfört om elever och lÀrares Äsikter samstÀmmer eller ej. Undersökningen baserades pÄ tio elevintervjuer samt fem lÀrarintervjuer. Intervjuerna har analyserats kvalitativt varefter de sammanstÀlldes.

MÄnga av de ungdomar som Àr sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbÀttrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstÄ-else gÀllande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den pÄverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i Äldern 13-17 Är. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr 19 veten-skapliga artiklar granskades.

Trafikundervisningen Àr integrerad med övrig undervisning i och med LPO94 och vi har ett intresse att se hur stora kunskaperna Àr och om det fungerar. Studiens syfte Àr att klargöra Ärskurs 6 kunskapsnivÄ om trafikfrÄgor och om vi kan förbÀttra denna nivÄ genom en kortare lektion hos dessa. Vi utför en kvantitativ studie hos Äk 6 med hjÀlp av en enkÀt, utformad frÄn polisutbildningen och NTF?s material. EnkÀten görs av tvÄ grupper.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frÄgorna gÀllde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jÀmförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta Älderns och motivationens betydelse för studierna och om lÀraren kan pÄverka motivationen. Resultaten frÄn studien visar att nÀr vuxna Äterupptar studier efter ett avbrott bör lÀraren möta personen dÀr han/hon Àr. Förkunskaper i Àmnet, attityder och villkor för nÀr deltagaren kan studera tar lÀraren reda pÄ genom samtal eller diagnoser.

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att anvÀnda sig av rollspel i lÀrande och undervisning. Det jag frÄgar mig Àr? hur vÀl storyline stÄr sig som lÀro- och undervisningsmetod? vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och? om storyline och rollspel kan pÄverka jÀmstÀlldheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.Uppsatsen Àr helt igenom en litteraturanalys dÀr jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, sjÀlva storylinemetoden, rollspel, berÀttande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoÄriga erfarenhet av rollspel.Arbetet ger följande resultat:Till att börja med att storyline, vilande pÄ vetenskaplig grund, stÄr sig vÀl som metod för lÀrande och undervisning. Inte minst för dess fokus pÄ bl a elevernas förkunskaper, aktivt lÀrande och elevernas kritiska tÀnkande.För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

Genom vÄr undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. VÄrt syfte Àr att visa pÄ hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt pÄ vilket sÀtt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att stÀlla frÄgor och söka svar inom omrÄdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. VÄra olika arkiv verkar som minne i samhÀllet och utifrÄn det material som finns tillhanda kan vi pÄ ett bra sÀtt ta del av vÄr historia, bÄde den stora och den lilla historien gÄr att finna. Det Àr inte brukligt att pedagoger anvÀnder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

Det nya bostadsomrĂ„det Annedal ligger pĂ„ gĂ„ngavstĂ„nd frĂ„n Sundbybergs centrum och mĂ„nga barnfamiljer flyttar hit. Centralt i omrĂ„det finns en park och det Ă€r i anslutning till den som den nya skolan ligger. I parkens norra del finns en kulle med trĂ€d. Öster om denna planerar kommunen en marknadsplats. Det Ă€r i denna ?natur?- och ?stads?-sida ­som min skola har sitt ursprung.

Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen Utomhuspedagogik anvÀnds pÄ en slumpmÀssigt utvald grundskola. Mina erfarenheter Àr att denna undervisningsform mestadels anvÀnds pÄ förskolor, trots att akutell forskning frÄn bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar mÄnga positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete Àr dÀrför att dels utveckla mina egna kunskaper om Àmnet, men framförallt se hur den slumpmÀssigt utvalda skolan stÀller sig till detta. Arbetar lÀrare i de tidigare skolÄren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt.