Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra och problematisera vad kulturen sÀgs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken Àr utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 Ärs kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns nÄgon tydlig definition av vad begreppet kultur innebÀr. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet Àr svÄrdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent anvÀndning.En viktig utgÄngspunkt för uppsatsen Àr att kulturen ? liksom kulturpolitiken ? kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen Àr sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhÄllanden viktiga för undersökningen.

Friluftsliv tÀcker en stor del av det centrala innehÄllet i Lgr11 i Àmnet idrott och hÀlsa. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av idrottslÀrarnas syn pÄ, och vision med friluftsverksamheten i skolan, hur den egentligen ser ut samt vad lÀrarna anser behövs för att visionerna ska uppfyllas. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför: Hur uppfattar lÀrarna att friluftsundervisningen ser ut i skolan idag? Vad Àr lÀrarnas vision av friluftsundervisningen? Vad behövs enligt lÀrarna göras för att visionerna ska uppfyllas?Undersökningen har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med idrottslÀrare som arbetar pÄ högstadiet. Dessa har sedan transkriberats och analyserats.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Syftet med undersökningen Àr att se om det finns nÄgra skillnader mellan flickors och pojkars attityd och engagemang i klimatförÀndringsfrÄgan gÀllande Ärskurs 9. Jag vill Àven studera hur pass integrerade klimatfrÄgorna Àr i skolan med fokus pÄ hur undervisningen ser ut gÀllande konsekvenser och ÄtgÀrder med fokus pÄ undervisningen i samhÀllskunskap. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder: intervjuer och enkÀter. EnkÀtundersökningen gjordes med 108 elever och intervjun med fyra slumpmÀssigt valda elever. Undersökningen har utgÄtt ifrÄn frÄgorna: hur förhÄller sig eleverna till klimatförÀndringsfrÄgan? Syns det nÄgon skillnad i hur pojkarna och flickorna förhÄller sig till begreppet klimatförÀndringar? Hur upplever eleverna att klimatförÀndringsfrÄgorna behandlas i skolan/undervisningen? Och hur upplever eleverna att klimatförÀndringsfrÄgorna behandlas i samhÀllskunskapen? Resultatet visade att majoriteten av eleverna har fÄtt information om begreppet klimatförÀndringar frÀmst genom TV och i tidningen.

I vÄr undersökning vill vi belysa hur man undervisar knyppling i skolan. PÄ vilket sÀtt det anknyter till lÀroplanen och vilken framtid knypplingen har. Vi undersöker ocksÄ om det finns nÄgot sammanhang med vilket utbildningsÄr de intervjuade Àr examinerade kontra den undervisning de bedriver i knyppling.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vÄra informanter kommer frÄn tvÄ orter, Linköping och Eslöv.I vÄr undersökning jÀmför vi skillnaden mellan Vadstena knyppling och SkÄnsk knyppling och pÄ vilket sÀtt dessa förekommer i skolan.Kulturarvet och den lokala traditionen anses vara de viktigaste argumenten för att bevara knypplingen i skolan. Detta arv Àr starkare i Linköping jÀmfört med Eslöv pga. att det i SkÄne finns andra hantverk som ocksÄ Àr traditionellt starka och som dÄ konkurrerar med knypplingen..

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasieungdomars perspektiv pÄ undervisning kring frÀmlingsfientlighet och mÄngkultur. I min litteraturgenomgÄng har jag fÄngat upp vad forskningen kring dessa omrÄden menar Àr relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att anvÀnda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet frÄn mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.

I denna uppsats undersöks hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka arbetsmetoder lÀrarna anvÀnder sig av med andrasprÄkselever, hur lÀrarna arbetar med Àmnets syften och sprÄkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar lÀrare med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever?Hur arbetar lÀrarna sprÄkutvecklande i de skönlitterÀra momenten och hur ser man att det har uppnÄtts?Hur arbetar lÀrarna med de skönlitterÀra syftena i Àmnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehÄllet i syftet?  Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andrasprÄkselever har ett tydligt andrasprÄksperspektiv.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Detta Àr ett forskningsarbete dÀr jag har undersökt elevernas upplevelser av en lÀroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas Äsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör pÄ matematiklektionerna och att de har svÄrt att uttrycka och beskriva vad matematikÀmnet innebÀr. Eleverna uttrycker en önskan om att fÄ en variation i undervisningen, dÀr de fÄr arbeta bÄde individuellt och i grupp och med en mÀngd olika material och matematiska omrÄden.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att ta reda pÄ hur FMT kan stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med tvÄ elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Min slutsats Àr att FMT har en plats i grundskolan. Med FMT som resurs, skulle fler elever kunna fÄngas upp och fÄ stöd med lÀs- och skrivinlÀrning. Fler elever skulle kunna ta till sig skolans undervisning och dÀrigenom klara skolans mÄl. .

I den samhÀlle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten stÀndigt nÀrvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benÀmns sex och samlevnad som ett Àmnesövergripande arbetsomrÄde i lÀroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar.Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning pÄ grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplÀgg och innehÄll studerades och jÀmfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frÄgeformulÀr som skickades ut till de arbetslag som valde att delta.

Denna studie Àr inriktad mot motorisk trÀning och utveckling hos förskolebarn. Studien syftar till att besvara frÄgestÀllningen:Hur pÄverkas den motoriska förmÄgan hos elever i en förskoleklass av en undervisning i idrott & hÀlsa som inriktas mot de grovmotoriska grundformerna?FrÄgan besvaras genom att jÀmföra den motoriska förmÄgan hos tvÄ grupper förskolebarn. En försöksgrupp, dÀr undervisning prÀglas av motorisk trÀning med inriktning mot de grovmotoriska grundformerna och en kontrollgrupp dÀr verksamheten leds av ordinarie lÀrare och dÀr observationsresultat visar att fÄ motoriska moment Àr inkluderade.Motivet bakom studien utgÄr ifrÄn förskolebarns sÀrskilda behov av motorisk trÀning och stimulering samt skolans uppdrag att eleverna i skolan; ?utvecklar sin motorik, koordinationsförmÄga och kroppsuppfattning? (Lpo 94).Inför studien lÀt vi bÄda grupperna genomföra en rad olika motoriska tester, vilka skapade ett dataunderlag som utgÄngspunkt.

Precis som samhÀllets funktioner och enheter kan hÀnga ihop och samverka pÄ olika sÀtt, kan de olika Àmnena i skolan ocksÄ göra det. I praktiken innebÀr det att fler Àn ett Àmne kan studeras pÄ samma gÄng, och ett begrepp som anvÀnds för att benÀmna denna arbetsform Àr Àmnesintegrering. Det hÀr examensarbetet behandlar Àmnesintegrerad undervisning pÄ högstadiet. Syftet Àr att skapa förstÄelse för vilka möjligheter och hinder som finns för det hÀr sÀttet att undervisa pÄ högstadienivÄ. Uppsatsens studier utgörs av tvÄ kvalitativa intervjuer med högstadielÀrare, och en kvantitativ enkÀtundersökning med högstadieelever. I detta examensarbete har högstadielÀrares och högstadieelevers erfarenhet och instÀllning till Àmnesintegrerad undervisning studerats.