Detta arbete Àr resultatet av en undersökning pÄ en grundskola och en gymnasieskola som anvÀnder Àmnesövergripande och tvÀrvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien Àr att jÀmföra initiativtagares, lÀrares och elevers Äsikter angÄende arbetssÀttet och att dessutom jÀmföra de tvÄ skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gÄtt till och hur den Àr organiserad. Vidare redogörs informanternas syn pÄ för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förÀndringar..

The purpose with this essay is to contribute with knowledge on how pedagogues in Swedish schools can prevent cultural clashes between themselves and their pupils and between pupils from different cultural backgrounds.The survey is done with qualitative interviews with three pedagogues.The result shows the importance that the pedagogues are positive to cultural meetings and that they acquire intercultural competence. The result also shows that the interviewed pedagogues acquired competences through direct meeting with students and their parents, courses, lectures and literature.The conclusion of this essay is that if pedagogues obtain more knowledge about their own and other`s culture, it would prevent cultural clashes in school.I believe that if the pedagogue teaches his/her students that there are different ways to think in the world, fewer cultural clashes would occur between the students.Key words: culture clash, education, communication.

Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frÄgestÀllningar Àr: Hur talar lÀrarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lÀrarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt tar lÀrarna hÀnsyn till varje elevs behov och förutsÀttningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande. Examensarbetet tar avstamp ifrÄn de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lÀrarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anser att individanpassad undervisning Àr av betydelse för elevers lÀrande.

Hos vissa elever i den svenska skolan riskerar kodvÀxling att uppfattas som tecken pÄ bristfÀllig sprÄklig kunskap. FlersprÄkiga och kodvÀxlande inlÀrare anses vara de elever som presterar sÀmre i skolan. Tidigare forskning pÄ omrÄdet förklarar begreppet kodvÀxling och orsaker till dess förekomst, Àgnar uppmÀrksamhet Ät studier som visar att vissa elevgrupper med kultur olik den svenska kulturen klarar sig sÀmre i skolan Àn de svenska eleverna samt understryker flersprÄkiga elevers identitetskonstruktion som en bakomliggande faktor. Denna uppsats undersöker hur flersprÄkiga elever kodvÀxlar och varför de gör det samt fokuserar invandrarelevernas skolprestationer, identitet och sjÀlvbild. Ett övergripande syfte Àr att nÄ en större förstÄelse för de flersprÄkiga elever som kodvÀxlar i skolan för att kunna erbjuda dem framgÄngsrik undervisning.DÄ studiens syfte Àr att nÄ ett stort antal informanter genomförs en kvantitativ studie i form av enkÀtformulÀr.

Matematiken ses ofta som ett grÄtt, trist Àmne. GÄr det att ?fÀrglÀgga? med hjÀlp av estetiska Àmnen som redan finns pÄ skolan som t ex dans och musik. Dans och musik Àr en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhÀllet Àr musiken tillgÀnglig för alla, via internet, tv etc. NÀr musik och dans ofta Àr en central aktivitet hos ungdomar och fÄngar deras uppmÀrksamhet, varför skulle det inte kunna anvÀndas i undervisningssyfte? Genom att berÀtta om matematikens historia sÀtter vi fÀrg pÄ den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia gÄr lÀngre tillbaka Àn civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första stÀderna har vuxit fram.

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). GymnasielÀrares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhÀlle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). LÀrarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur lÀrare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer pÄtagliga nÀrvaron av internet i klassrummen.

Uppsatsen handlar om hur flersprÄkiga elever integreras och inkluderas i en mÄngkulturell skola. Fyra olika lÀrare intervjuades efter en frÄgemanual dÀr samma frÄgor stÀlldes till alla intervjuade. Resultat visade att samtliga lÀrare prioriterade inkludering av flersprÄkiga och nyanlÀnda elever för att pÄskynda deras integration i den svenska skolan. LÀrarna lyfte ocksÄ fram vikten av en god modersmÄlsundervisning samt studiehandledning för att individuellt stödja eleverna och möjliggöra inlÀrning och förstÄelse för dem. Samtliga lÀrare pÄpekade vidare att ett gott samarbete med och engagemang frÄn hemmet och förÀldrarna Àr av stor betydelse för en framgÄngsrik integration i skolan.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur.Metod: Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nÀtundersökning.Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i mÄnga anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, dÄ namnet stundtals associeras med frukostflingor. GÀllande kultur visar det sig att K special Àr en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. BÄde tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn pÄ livet och mÀnniskors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

This essay is about how and why teachers use fiction litterature as a teaching method. It®s based on a study among eight teachers in year 4-6 at a school in Mariehamn in the Åland Islands. The results show the high importance of using fiction litterature in education. Fiction literature is highly valued in all subjects as it stimulates the students development of language, empathy and fantasy. The curriculum®s aim of using fiction litterature is to stimulate the pleasure of reading.

Denna studie syftar till att undersöka vilken plats och betydelse kristendomen har och har haft över tid i religions-, historie- och samhÀllskunskapsundervisningen nÀr det gÀller att leva tillsammans i ett samhÀlle, familj eller bara som man och kvinna. Studien syftar ocksÄ till att undersöka vilken betydelse kristendomen har för barn och ungas kulturella identitet och hur skolan kan bidra till att utveckla denna hos barn och unga. Metoden som anvÀnts Àr en sÄ kallad textstudie, vilket innebÀr att olika texter studeras och jÀmförs för att ge svar pÄ frÄgestÀllningarna och syftet. Den litteratur jag har studerat frÀmst Àr kurslitteratur i Àmnen historia, religion och samhÀllskunskap för mellanstadiet, Ärskurs 4 till och med 6. Böckerna Àr publicerade mellan tidsepokerna 1960-2010.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrarna i vÄr undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som anvÀnds pÄ skolan i frÄga (se bilaga 3). Skolan dÀr undersökningen tagit plats ligger i SkÄne och bedriver undervisning i Ärskurserna F-5. Vi har gjort fem intervjuer med lÀrare som arbetar pÄ skolan, och en intervju med den bitrÀdande rektorn som Àr huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi anvÀnt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid intervjutillfÀllena och det kvalitativa metodvalet har grundats pÄ hur vi ansÄg att vi skulle fÄ en god insikt inom Àmnet bedömning.

För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen Àr det viktigt att de har en god ordförstÄelse. All undervisning i skolan bygger pÄ sprÄket. SprÄket i skolan Àr för mÄnga elever ett annat sprÄk Àn det de möter pÄ sin fritid. SprÄket i skolan Àr skriftsprÄks baserat och mer abstrakt Àn det sprÄk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever mÄste lÀra sig detta nya sprÄk, skolsprÄket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Elevers instÀllning till historia Àr mÄnga gÄnger negativ. Eleverna tycker inte att historieÀmnet kÀnns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssÀtt för att fÄ elever mer intresserade av historia. Vi ville Àven fÄ kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt.