Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilket lÀromedel pedagoger vÀljer i sin matematikundervisning. Undersökningen syftade ocksÄ till att ta reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder lÀromedel i sin undervisning, samt att ta reda pÄ om pedagogernas behörighet spelar nÄgon roll i deras undervisning i matematik. Under förarbetet med undersökningen uppmÀrksammade vi att det fanns fÄ forskare som skrivit om just det som vi riktat vÄr undersökning mot. DÀremot fanns kÀllor som bland annat skrev om förhÄllandet mellan lÀromedlet och lÀroplanen (Johansson, 2006) och förhÄllandet mellan pedagog och lÀromedel (Stendrup, 2001). Vi har Àven tittat pÄ rapporter som kritiskt granskar skolan i Sverige.

Uppsatsen Àr en jÀmförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska vÀrderingar har förÀndrats sedan staten blev medlem i EU.Syftet Àr att se om det har skett nÄgra förÀndringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förÀndringen. PrimÀrkÀllor jag har anvÀnt mig av Àr World Values Survey och European Social Survey, och sekundÀrkÀllor Àr sÄdana kÀllor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till Àr att den politiska kulturen inte har förÀndrats i stor grad men det har skett förÀndringar i nÄgra vÀrderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förÀndringarna har skett, men det Àr inte enbart det som har pÄverkat..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka idrottslÀrares instÀllning till friluftsliv i skolan och vilka faktorer som spelar in i planeringen av undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad har idrottslÀrare för tankar kring friluftsliv i skolan och hur speglas detta i deras undervisning? Vilka möjligheter och hinder pÄverkar hur idrottslÀrarna planerar och genomför undervisningen i friluftsliv? StÀmmer den bedrivna friluftslivsundervisningen överens med lÀroplanen?MetodFör att besvara frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer anvÀnts. Intervjuerna Àr halvstrukturerade. I analysen av intervjuerna anvÀnds meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning.ResultatResultatet visar att lÀrarnas eget intresse för friluftsliv har en stor pÄverkan pÄ hur de bedriver undervisningen i friluftsliv.

Examensarbetet handlar om skolans vÀrdegrund, vad vÀrdegrunden innehÄller och hur detta innehÄll kan anvÀndas i skolans dagliga verksamhet. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur innehÄllet i vÀrdegrunden kommer till uttryck i skolans arbete. De frÄgor vi stÀllde var, om en undervisning som pÄ ett medvetet sÀtt behandlar vÀrdegrundens innehÄll ökar elevernas förmÄga, att dels samtala om etiska problem och dels motivera sina stÀllningstaganden. Dessutom stÀllde vi frÄgan, hur lÀrarna förhÄller sig till arbetet med och innehÄllet i den vÀrdegrund som Lpo 94 anger att skolan ska förmedla till eleverna. VÄrt resultat visar att eleverna tyckte att det var viktigt att prata om etik och moral och om hur man uppför och beter sig mot andra i sin omgivning.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt uppfattningar om undervisning och lÀrande i relation till InternetanvÀndning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som gÄr yrkesförberedande och som gÄr studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkÀter. Studiens resultat visade att fler elever i bÄda grupperna ansÄg att InternetanvÀndning har en positiv inverkan pÄ undervisning och lÀrande Àn de som ansÄg att inverkan Àr obetydlig. Ingen elev ansÄg att lÀrande pÄverkas negativt och en elev ansÄg att undervisningen pÄverkas negativt av InternetanvÀndning.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Denna studie har en kvalitativ ansats dÀr observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare arbetar och diskuterar om etik. Jag har anvÀnt mig av grundad teori, dÀr teorier framtrÀder ur det insamlade materialet. I analysen har försök gjorts till att identifiera och förstÄ etiska situationer utifrÄn lÀrarnas syn pÄ elever. LÀrarnas undervisning har kunnat kopplas till olika mÀnniskosyner och dÀrigenom tolkat hur de ser pÄ elever och vad de ska lÀra sig.

I den hÀr studien försöker jag lÀmna en redogörelse pÄ hur lÀrare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria pÄ gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som lÀser kultur och idéhistoria pÄ klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i Àmnet har jag lyft fram olika förhÄllningsÀtt att anvÀnda spelfilm. För att lÀrare ska förhÄlla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krÀvs det att lÀrare Àr insatta i Lpf 94, kursmÄlen och följer upphovsrÀtten. Det krÀvs Àven att lÀrare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det Àr Àven betydande att lÀrare Àr medvetna om mediareception, att elever kan lÀsa av spelfilmer olika beroende hur lÀrare vÀljer att visa spelfilmer..

Syftet med detta examensarbete har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökningreda ut vad lÀrare pÄ en högstadieskola i Mellansverige har för kunskap, erfarenhet ochmedvetenhet om interkulturell pedagogik. Genom att besvara en webbaserad enkÀt medöppna frÄgor har syftet sÄledes varit att undersöka vilken kunskap verksamma lÀrare harom interkulturell pedagogik och hur den kan gestaltas i undervisningen. Resultatet avenkÀten pÄvisar att lÀrare har goda interkulturella förhÄllningssÀtt utifrÄn ettvÀrdegrundsperspektiv. Resultatet ÄskÄdliggör att lÀrare resonerar om de aspekter sominryms den interkulturella pedagogiken samt att lÀrarna applicerar olika förhÄllningssÀtti sin undervisning för att motverka ojÀmlikhet, rasism, diskriminering och fördom. Deslutsatser som dragits utifrÄn resultat och tidigare forskning Àr att trots lÀrarnaskompetens, saknas djupare teoretisk kunskap om kultur och kulturell mÄngfald vilka Àrbegrepp som inbegrips inom interkulturell pedagogik..

Syftet med vÄr studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter pÄ svagpresterande elevers lÀrande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har ocksÄ sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolÄren 6-9.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Syftet med denna undersökning Àr att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda pÄ vad barn i Är 1 och deras förÀldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad pÄ observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras förÀldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött pÄ en undervisning som varit baserad pÄ skönlitteratur, men sÄvÀl förÀldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De kÀnner att det Àr mycket lÀttare att finna lÀrglÀdje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, Àn ur renodlade lÀromedel. BÄde förÀldrar och barn vill dock ha kvar traditionella lÀromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det Àr vÀldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att förÀldrarna pÄ sÄ vis kÀnner trygghet i att basen i barnens lÀrande sÀkras..

I en globaliserad vÀrld möts olika kulturer och etniciteter stÀndigt och kan ge upphov till en ojÀmlik maktfördelning. Rester av kolonialismen syns i vÄrt samhÀlle i den norm som den vite mannen representerar. Skolan Àr en mötesplats för mÀnniskor oavsett kön, kultur, klass eller etnicitet. Utan att medvetandegöra kategorisering ur ett maktperspektiv blir skolan endast en reproducerande institution dÀr den strukturella diskrimineringen fÄr rÄda. Vi har för avsikt att uppmÀrksamma skillnadspraktiken utifrÄn etnicitet med avseende pÄ synliggjorda normer.