Inom det svenska skolvÀsendet finns det en rad bestÀmmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestÀmmelser Äterfinns i den dagsaktuella lÀroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör sjÀlv vilket material/lÀromedel som skall anvÀndas i undervisningen, dÄ det finns ett stort utbud av lÀromedel att vÀlja mellan. Det valda lÀromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det Àr dÀrför viktigt att det Àr det mest lÀmpliga lÀromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som stÀlls pÄ undervisningen..

I Polislagens 2 § 1: a punkten befÀsts polisens brottsförebyggande uppdrag. I Regeringens proposition 1983/84:111, kommenteras att Polislagen 2 § 1: a punkten inrymmer det brottsförebyggande arbetet som inriktar sig pÄ personer som inte Àr föremÄl för rÀttsvÀsendets ÄtgÀrder pga. brott. Vidare skrivs att bl.a. undervisning i skolan och den ungdomsverksamhet som i övrigt bedrivs av polisen hÀr Äsyftas.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur textilslöjdslÀrare beskriver sitt arbete med materiallÀra. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslÀrares undervisning i materiallÀra och vilka lÀromedel de anvÀnder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till Àmnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslÀrare. Det som framkom var att materiallÀran lÀggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom Àven att, om man gör undervisningen mer praktisk, sÄ blir eleverna mer intresserade.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder film/tv-program i sin undervisning. I litteraturgenomgÄngen framstÀlls forskares syn pÄ hur lÀrare bör/ska anvÀnda film/tv-program i undervisningen. De som sjÀlva Àr lÀrare anvÀnder sig regelbundet av film/tv-program i sin undervisning och denna anvÀndning studeras. Uppsatsen berör ocksÄ upphovsrÀtten och ger en kort sammanfattning av vad lagen sÀger om anvÀndning av film/tv-program i skolan. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning bland yrkesverksamma lÀrare.

Sverige Àr ett exportland med lÄng tradition av handel med omvÀrlden. För att kunna utnyttja vÄra absoluta och komparativa fördelar gÀller det att vi har god kunskap om vad som pÄverkar vÄr handel. Dagens konsumenter har ett stort antal produkter att vÀlja mellan. Handla har aldrig varit lÀttare och med hjÀlp av internet Àr det möjligt att handla varor frÄn andra sidan jordklotet med minimal anstrÀngning. Vi stÀller oss frÄgan, har vÄr sprÄkkunskap och kultur en inverkan pÄ den internationella handeln? Denna frÄga ska försöka besvaras med hjÀlp av ett bland de vanligaste verktygen vid skattning av bilateral handel, den sÄ kallade gravitationsmodellen.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien Àr att attityderna till skrivande i sig Àr ganska positiva. Men nÀr det gÀller skrivande i skolan Àr eleverna inte lika positiva. Eleverna kÀnner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland Àr kritiska till de Àmnen de fÄr skriva om och till skrivuppgifternas utformning.

Syftet med fallstudien Àr att undersöka praktisk tillÀmpning av ett genrebaserat sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt i en förberedelseklass i Är 4-6. UtifrÄn kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lÀrarens teoretiska modell och sprÄkutvecklande arbete i undervisning av nyanlÀnda elever.Resultatet visar att de aspekter som lÀraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning Àven förekommer i lÀrarens egen undervisning. LÀrarens genrebaserade undervisning utgÄr ifrÄn elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kÀnnetecknas av meningsfullhet, höga förvÀntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillÄtande klimat. Elevernas modersmÄl anvÀnds som resurs i lÀrandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt mÄnga och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrÄn elevernas förutsÀttningar och behov.Resultatet i föreliggande studie bekrÀftar tidigare forskning, dessutom bekrÀftas bilden av att det Àr fullt möjligt att i undervisningen av nyanlÀnda elever lÄta dem mötas av höga förvÀntningar och utmanas tankemÀssigt i sitt lÀrande Àven om de Ànnu inte utvecklat ett svenskt sprÄk som Àr tillrÀckligt för lÀrande i skolan.

Syftet med vÄr uppsats Àr tvÄfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill sÀga lÀrare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och vÀrdemÀssiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jÀmförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vÄr undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, sÄ till vida att denna fÄr fungera som jÀmförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

CODA (Children of deaf adults) innebÀr att man Àr hörande sjÀlv men har en eller tvÄ teckensprÄkiga förÀldrar. CODA-elever har teckensprÄk som hemsprÄk och de lever mittemellan den döva vÀrlden och den hörande. Det skulle kunna liknas vid att vÀxa upp i en invandrarfamilj med en annan kultur och ett annat sprÄk hemma Àn vad de har i skolan. (FredÀng 2003). Det saknas beprövade metoder för vilka insatser som kan behövas kring CODA elever i skolan.

Syftet med vÄrt arbete var att belysa och jÀmföra vad skolledare och lÀrare ansÄg om modersmÄlsundervisning och hur detta bedrevs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner, dÀr vi valde att göra vÄr undersökning. Vi intervjuade skolledare och lÀrare samt gjorde en litteraturstudie dÀr vi tittade pÄ vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmÄlsundervisningen pÄ skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. VÄrt arbete bidrog till en djupare kÀnnedom om modersmÄlets roll i skolans tidigare Är och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring Àmnet. Förhoppningsvis har vÄrt arbete belyst det som varje blivande lÀrare bör ha i Ätanke nÀr man undervisar elever med ett annat modersmÄl Àn svenska.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklÀrares syn pÄ elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklÀrare har intervjuats: en i Är 4-9, en gymnasielÀrare, en kulturskolelÀrare, en folkhögskolelÀrare och en musikhögskolelÀrare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lÀrarnas syn pÄ skapande i undervisning Àr förhÄllandevis enhetlig.

Denna uppsats behandlar varför nÄgra utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhÄllningssÀtt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen stÀller jag frÄgor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser pÄ elevers inlÀrning. Undersökningen omfattar Àven om pedagogerna tror att lÀsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning Àr har hÀmtats ur litteratur om Àmnet och utgörs av att Àmnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en lÀromedelsstyrd undervisning.Jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlÀrning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.