Arbetet söker kartlÀgga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgÄngspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrÄn olika lÀnders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central frÄga i arbetet Àr huruvida visuell kultur Àr ett nytt bildÀmne eller en angelÀgenhet för skolans alla Àmnen. Undersökningen Àr hermeneutisk och bestÄr av tolkningar utifrÄn litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lÀrare i Danmark.

Fritidssektorn har expanderat under 1960-talet. Forskare har konstaterat att fritid Àr ett mÄngtydigt begrepp (Lindström, 2001:46).I början av 1990- talet tvingades mÄnga kommuner till nedskÀrningar. Nya aktörer kom in pÄ den kulturpolitiska arenan och hopslagning av kulturnÀmnder med fritdsnÀmnder blev en av följderna (Svensson & Lundberg, 1997). Genom att granska protokoll frÄn en kultur- och fritidsnÀmnds möten Är 2006 i en liten kommun, var syftet att kartlÀgga besluten för att ge en bild av prioriteringar och avgrÀnsningar. Textanalys som metod och Habermas kritiska teori har stÄtt som grund för granskningen.

Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

PĂ„ Åland lever i dag mĂ€nniskor frĂ„n ett tjugotal olika lĂ€nder. De bĂ€r med sig sin kultur, och Ă€ven om de inte aktivt utövar den, ocksĂ„ sin religion. Jag blev nyfiken pĂ„ huruvida den Ă„lĂ€ndska skolans tillĂ€mpning av de normativa texter som grundskolelagen och lĂ€roplanen utgör, appellerar till dagens verklighet, som den uttrycks i den offentliga debatten i medier och hos allmĂ€nheten.I augusti 2003 fick Finland en ny religionsfrihetslag, den tidigare daterade sig till 1922. MĂ„let med den nya lagen Ă€r att alla religiösa samfund i Finland skall vara jĂ€mlika och autonoma. Till samfundsstatusen Ă€r kopplad en statlig garanti om undervisning i den egna religionen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka förekomsten av kultur- och sprÄkstrategier i smÄ och medelstora, exporterande, sydsvenska företag. Med hjÀlp av en en kvantitativ enkÀtstudie har vi studerat förekomsten av kultur- och sprÄkstrategier. De teoretiska perspektiven inkluderar det rationella strategisynsÀttet, presenterat av Barney och Johnson & Scholes.,Hofstedes kulturdimensioner samt lingvistik. 104 respondenter i form av företag ur mÄlgruppen har besvarat vÄr enkÀt. Datan har analyserats i programmet SPSS och utöver förekomsten av kultur- och sprÄkstrategier har förekomsten av strategier analyserats i samband med diverse variabler.

Den undersökta skolan i denna uppsats anvÀnde sig av en undervisningsform i idrott och hÀlsa dÀr eleverna fick vÀlja ett intresseomrÄde som undervisningen utgick ifrÄn. De omrÄden eleverna kunde vÀlja mellan var musik, boll, fys och friluftsliv. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever pÄ gymnasiet upplever denna form av undervisningi idrott och hÀlsa dÀr de sjÀlva har valt ett intresseomrÄde.- Vad anser eleverna om intresseindelad undervisning och skiljer sig detta mellan pojkar och flickor?- Vad ser eleverna för fördelar och nackdelar med intresseindelad undervisning?- Finns det nÄgot samband mellan vilken intressegrupp och vilket gymnasieprogram eleverna valt?I undersökningen har en kvantitativ metod anvÀnts i form av enkÀtundersökningar. Denna metod valdes för att fÄ en generell bild av vad eleverna anser om undervisningsformen.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser frÄn 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och hÀrigenom pÄverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring Àmnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

I denna uppsats redovisas resultatet av vÄr studie som har syftet att ta reda pÄ vilka upplevelser lÀrare som undervisar i de första tre Ären i skolan har om Àmnena kemi, fysik och biologi. Vi Àr nyfikna pÄ detta dÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har fÄtt uppfattningen att naturvetenskapen ibland har en negativ klang i skolan. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med nio klasslÀrare i Halmstad kommun. Detta för att pÄ bÀsta sÀtt undersöka vÄr forskningsfrÄga. En genomgÄng av litteraturen har gett oss en inblick i hur forskare ser pÄ den naturvetenskapliga undervisningen, bÄde ur ett nationellt och internationellt perspektiv.Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie arbetar med naturvetenskap i skolan, till största del med tema.

Min uppsats Àr en textanalytisk studie som undersöker och vÀrderar de ansprÄk pÄ det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hÀlft och i dokument som formulerats av aktörer pÄ fÀltet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte Àr att ta fram och pröva begrepp med vars hjÀlp man kan undersöka och kvalificera en lÀrarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lÀrarutbildning. Jag anvÀnder mig av Bourdieus fÀltbegrepp. Det Àr min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fÀlt under 90-talet. De tvÄ aktörer pÄ fÀltet som jag sÀrskilt fokuserar Àr Statens KulturrÄd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lÀrande.

Titel: Att skapa en konsumentmedvetenhet Författare: Caroline Nilsson I min studie undersöker jag en viss skolas möjligheter för att öka elevers medvetenhet, dÄ syftar jag pÄ medvetenhet inom livsmedelskonsumtion. Detta gör jag dels med hjÀlp av tidigare forskning och dels genom intervjuer med elever, lÀrare och rektor pÄ skolan. Genom intervjuerna har jag undersökt vad skolan har för vÀrderingar gÀllande undervisning om konsumentmedvetenhet. Jag har ocksÄ granskat styrdokumenten och det visar sig i undersökningen att skolan har en viktig del i att skapa en medvetenhet hos eleverna. Genom intervjuerna har jag Àven fÄtt fram hur utbildningen kring medveten konsumtion kan formas.

För att barn sÄ smÄningom ska bli goda lÀsare Àr det betydelsefullt att frÀmja deras lÀsutveckling. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur man som lÀrare kan frÀmja elevernas lÀsutveckling under det första skolÄret. För att uppnÄ mitt syfte har jag gjort undersökningen i Är 1 och intervjuat sju elever, tre lÀrare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berÀttar om sin lÀsning och hur lÀsundervisningen ser ut i Är 1 Àr intressant att undersöka parallellt för att fÄ en uppfattning om vad som kan frÀmja elevernas lÀsutveckling. Resultatet visar pÄ en i huvudsak fomaliserad undervisning.

I detta forskningsproducerande examensarbete undersöks ungdomars attityder till poesi i svenskÀmnet. Hur ser attityderna ut och ger de speciella förutsÀttningar för poesiundervisning? Bakgrunden till undersökningen Àr författarens examensarbete i svenska dÀr forskningens syn pÄ poesi i svenskÀmnet behandlades. DÀr framkom att poesi för en undantrÀngd tillvaro i svenskÀmnet. Flera goda argument finns för att lÄta poesi spela en större roll.

Sammanfattning: Det Àr mÄnga familjer som flyttar till Sverige och deras barn börjar grundskolan hÀr i landet. Jag har i min studie valt syftet att undersöka hur skolan organiserar sin undervisning för dessa nyanlÀnda elever. I min studie har jag sÀrskilt fokuserat pÄ dessa elevers inlÀrning av svenska som andrasprÄk och hur övergÄngen sker frÄn förberedelseklass till ordinarie klass men ocksÄ vad modersmÄlet har för betydelse för dessa elever. Tidigare forskning har visat att de nyanlÀnda eleverna har haft olika problem som pÄverkat deras utbildning och utveckling i skolan. LÀrares erfarenheter har visat att pedagoger överlag borde vara mer medvetna om de svÄrigheter som elever uppvisar inför inlÀrning av ett nytt sprÄk.

Sverige Àr idag inte lÀngre ett homogent land utan numera Àr det ett mÄngkulturellt land dÀr mÄnga nationaliteter, etniciteter och religioner ska samspela. Hur kan det vara att lÀra sig ett andrasprÄk och vilka faktorer Àr viktiga i tillÀgnandet av det? Syftet med denna studie var att se hur undervisningen kan se ut i en mÄngkulturell grundskola dÀr flertalet av eleverna har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ om och hur skolan arbetar med att tillvarata andrasprÄksinlÀrarnas modersmÄl gentemot svenskan. Tanken var Àven att fÄ ta del av andra faktorer sÄsom hemmets, skolan och fritidsverksamhetens roll i tillÀgnandet av ett andrasprÄk. Detta för att blivande och verksamma pedagoger samt andra som Àr intresserade inom andrasprÄksinlÀrning ska kunna fÄ se hur undervisning inom detta kan se ut och bedrivas.