Fysisk aktivitet är en viktig aspekt ur ett hälsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks inställningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive främjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkäter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrågas i uppsatsen. Med utgångspunkt för vad fysisk aktivitet innebär har frågor som har varit relevanta för undersökningens syfte ställts. Frågorna som har ställts har handlat om hur ofta och hur länge intervjupersonerna är fysiskt aktiva.

Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till arbetet och om dessa kan kopplas till generationstillhörighet. Vi utgår ifrån de personalansvarigas perspektiv där vi ser till om de upplever några skillnader i attityder. Dessutom undersöker vi pensionsavgångarna, hur dessa hanteras och om de upplevs som ett problem. Upplever HR personalen att det finns skillnader i attityder till arbetet och är dessa i så fall bundna till generationstillhörigheten?Upplevs pensionsavgångarna som ett problem, och hur hanteras de i så fall?Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex personer från olika branscher, som arbetar med rekrytering på respektive arbetsplats. Vi har använt oss av ett strategiskt urval.Frågeställningarna har besvarats med hjälp av sociologiska och socialpsykologiska teorier.Vi har kommit fram till att kopplingen mellan generationstillhörighet och olika attityder känns igen av samtliga respondenter men att det dock är få som upplever sig se någon större skillnad på sin arbetsplats.

Syftet med studien var att jämföra dygnsrytm samt kost - och munhygienvanor mellan ungdomar som uppvisar en kariesprevalens med dem som är kariesfria. Efter ett konsekutivt urval med jämn fördelning med avseende på kariesprevalens och kön, svarade 196 ungdomar i åldern 15-16 år vid ordinarie tandvårdsbesök på en enkät. Frågeområdena var förutom bakgrundsvariabler, sömn-, kost- och munhygienvanor. Studie visade med avseende på dygnsrytm att 37% var kvällsmänniskor, 13% var morgonmänniskor och hälften var neutrala. Ett samband påvisades mellan kariesprevalens och dygnsrytm, i gruppen kvällsmänniskor fanns en större del med karies.

Denna studie inriktar sig på elevers uppfattningar angående det stöd de får i och utanför klassrummet och på vilket sätt det påverkar deras skolgång. Studien utfördes ur ett fenomenologiskt perspektiv genom intervjuer. Enkäter användes som grund för urval av informanter och intervjuer har utförts med sex elever som har olika erfarenheter av stöd i skolan. Resultatet visar att flera av eleverna vill ha en lugn arbetsmiljö för att lättare kunna koncentrera sig samt att väntan på hjälp i det ordinarie klassrummet ofta är för lång. Samtliga elever som i dagsläget går till en specialpedagog anser att de får det stöd de behöver och att det där finns arbetsro.

Syfte och frågeställning: Utifrån kvalitativa intervjuer med journalister på dags-, kvälls- och lokaltidningar ska vi undersöka hur Twitter, som informationsteknologi, påverkar journalisters agendasättande roll, deras identitet och journalistik som profession. Detta görs för att i slutet kunna uttala sig om hur Twitter påverkar svensk journalistik. Metod och material: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem journalister som har jobbat eller är aktiva på GT, Sydsvenskan, Norra Halland, Aftonbladet, Expressen och Café. Det är expertintervjuer och vi har valt att använda oss av det som kallas bekvämlighetsteknik i vårt urval. Vår empiri analyseras sedan genom abduktion.

Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer använder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats där två etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) ansträngning och belöningsmodell, användes för att studera empirin. Ett målinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken män. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer på samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell.

I den här studien undersöks hur arkeologi framställs i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgångspunkter dels i att det arkeologiska fältet populariseras när det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrån institutionella diskursiva praktiker. Centralt är att relationen mellan nuet och det förflutna får effekter för synen på samhället och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjälp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstädernas dagspress under det gångna året. Båda institutionerna, tidningarna samt arkeologfältet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom då hotet mot kulturarvet står i fokus då tongångarna blir mer inriktade på konservativa värden såsom bevarande och beskyddande.

Syftet med denna undersökning var att fördjupa förståelsen av invandrarkvinnors livssituation, vilket gjordes med hjälp av frågan hur upplever invandrarkvinnor kvinnorollen? Vi valde att arbeta utifrån Grundad teori och genomförde åtta intervjuer och närmade oss studiefältet så förutsättningslöst som möjligt för att fånga kvinnornas upplevelser i sin helhet. Tre urval genomfördes och ledde oss successivt till det som är kärnan i kvinnornas livssituation ?Strävan efter idealet?. Genom analysen framkom ytterligare kategorier som är sammankopplade med huvudtemat.

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka hur människan framställs i fyra läroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. Läroböckerna är från åren 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar således ett diakront perspektiv. Frågan är om framställningen förändrats under tidsperioden 1973-2006, och i så fall på vilket sätt. Metoden utgår från beskrivande idéanalys där textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg används en analysmodell vilken i sin tur är förankrad i teorin.

BAKGRUND:Vi vill med denna studie undersöka hur lärare i förskolan arbetar med matematik. Intresset för detta ämne har uppkommit under vår utbildning och genom egna erfarenheter då vi själva arbetar i förskolan. Vi har fått upp ögonen på hur mycket matematik det finns runt omkring oss i vardagen och att matematik inte bara är olika räknesätt som addition och subtraktion som när vi gick i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur lärare beskriver och resonerar om arbetet med matematik i förskolan tillsammans med barn i åldern 1 ? 5 år.METOD:Vi har som metod valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vårt urval består av åtta lärare, på fyra olika förskolor i tre olika kommuner i Västra Götalands län.RESULTAT:Vi har i vår undersökning kommit fram till att alla lärare arbetar mycket medvetet med matematik.

Med denna uppsats vill jag bidra med att utveckla förståelsen kring professionella tjänsteföretags (managementkonsulter) externa kommunikation. Uppsatsen belyser hur dessa kommunicerar gentemot en ?allmänhet?. I min uppfattning finns det inget tvivel i frågan kring varför konsultföretagen väljer att marknadsföra sig gentemot ett selektivt urval av människor. Det är just marknadsföringen och de potentiella nya kunder denna genererar som konsultbolagen är ute efter.

Frågan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar på. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav på variation, ärftlighet och skillnader i konkurrensförmåga? Den klassiska synen är att urvalet verkar på individer. Individer som är altruistiska, i betydelsen att degynnar andra individers överlevnad och reproduktion på bekostnad av sig själva, har beteenden som är osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister får konkurrensfördelar gentemot andra grupper.Argument för gener som selektionsenheter är bland annat att de utgör den kausala grunden till allaanpassningar och är de enda strukturer som bevaras över evolutionär tid.

Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mål att tillgodose informationsbehovet hos ägarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i så stor utsträckning att relationen mellan räntabilitet på eget kapital och ett företags marknadsvärde väsentligt har försvagats? Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvärde och redovisningsmåttet räntabilitet på eget kapital. Avgränsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000. Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens räntabilitet på eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys där vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mått på sambandets styrka.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med typ I-diabetes upplever sin skolsituation samt hur personer i deras omgivning involveras i skolsituationen. Vi har tagit reda på om det förekommer något samarbete runt dessa elever och hur de bemöts i skolan. Litteraturen beskriver patofysiologiska-, psykosociala aspekter av sjukdomen och även teorier om det sociala samspelet.För att få svar på syfte och frågeställningar gjorde vi en kvalitativ undersökning via intervjuer och enkäter. De som deltog i undersökningen var: elever, klasslärare, idrottslärare, skolbespisningspersonal, skolsköterska, sjuksköterska och föräldrar till elever med diabetes. Resultatet visar att eleverna upplever sin skolsituation som väl fungerande tack vare ett gott samarbete mellan de involverade, där eleven står i fokus.

Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollärare har för inställning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, läroplan och mångfald. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektiv.Studien var av kvalitativ karaktär bestående av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet består av intervjuer med sju verksamma förskollärare. I resultatet redogörs för vad de har berättat om gällande bilderbokens roll på respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs även deras tankar kring kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektivet, utifrån bilderboken.Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan.