MÄnga impedimenttyper anses ha varit förskonade frÄn mÀnsklig pÄverkan under lÄng tid och borde dÀrför uppvisa en lÄng skoglig kontinuitet. De skulle dÄ innehÄlla sÄ vÀl gamla, grova trÀd som död ved i form av lÄgor och stÄende trÀd, faktorer som Àr viktiga för ett bibehÄllande av artdiversiteten hos vÀxter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes pÄ uppdrag av AssiDomÀn Skog & TrÀ AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mÄngfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hÀllmarker och rasbranter inom ett geografiskt begrÀnsat och landskapsplanerat omrÄde i VÀsterbottens lÀn. Ett antal parametrar sÄ som grundyta, trÀdslagsfördelning, krontÀckningsgrad, mÀngd död ved och grova trÀd, samt kulturpÄverkan registrerades.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lÀra sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar Àmnet sprÄkliga fragment möjliga att anvÀnda endast i begrÀnsade, specifika situationer eller kan Àmnet stÀrka ett demokratiskt beteende hos eleven? DÄ syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tyska kan fungera som ett demokratiÀmne har jag tittat pÄ vad elever som studerar tyska i Är nio erbjuds att lÀra sig tala om utifrÄn lÀroböcker. Detta undervisningsinnehÄll har jag sedan stÀllt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum dÄ dessa teorier belyser nÄgra av de dimensioner ett utbildningsvÀsen kan behöva innehÄlla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas hÀr en kommunikativ förmÄga att lyssna och argumentera över vad som Àr viktigt och rÀttvist i diskussioner kring frÄgor som berör samhÀllets medlemmar. UtgÄngspunkt för studien Àr skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag frÄn 2010 samt via lÀroplan och kursplaner frÄn 2011.

NÀr man arbetar med gröna miljöer stÀlls man ibland inför problematiska platser dÀr ingenting verkar överleva. Ett exempel Àr platser med skuggiga och torra stÄndorter. VÀxter Àr beroende av solljus och vatten för att leva sÄledes kan det vara svÄrt att hÄlla dessa platser grönskande. DÀrför Àr det spÀnnande att söka svar pÄ vilka vÀxter som kan trivas och ge en vital grönska för skuggiga och torra stÄndorter.Studiens frÄgestÀllning lyder: Vilka vÀxter kan ge vital grönska i torra och skuggiga stÄndorter i urban miljö? Den kompletteras med underfrÄgan: Bör man göra nÄgot sÀrskilt i anlÀggningsskedet av en skuggig och torr stÄndort för att öka möjligheterna för en vital grönska? Svar pÄ varför vissa vÀxter Àr bÀttre lÀmpade för vissa stÄndorter har sökts genom litteratur kring biologi, vÀxtfysiologi, vÀxter och stresshantering samt trÀdgÄrdslitteratur.

SAMMANFATTNINGSkolverket beskriver att religionsÀmnet idag spelar en allt viktigare roll i vÄrt internationella samt mÄngkulturella samhÀlle, trots detta har Àmnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan Àr religionsÀmnet ett kÀrnÀmne och har dÀr en mer tydlig identitet.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasieskolan. För att göra omrÄdet mindre studeras denna övergÄng endast inom Àmnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur Àmnet Àr uppbyggt i teorin med de rÄdande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ÀmnesmÄl som skolan ska arbeta mot, till hur lÀrare och elever uppfattar och arbetar med Àmnet i praktiken.Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts pÄ en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lÀrare inom religionsÀmnet, samtliga var mÀn och de arbetade alla pÄ den aktuella gymnasieskolan.

Renkavle har under lĂ„ng tid varit ett stort problem för lantbrukare i stora delar av norra Europa och har etablerat sig pĂ„ större arealer Ă€ven i Sverige. Genom sin bio-logi Ă€r renkavle mycket vĂ€l anpassad till odling av höstsĂ„dd spannmĂ„l, speciellt i kombination med reducerad jordbearbetning. Det finns en ökande trend av bĂ„de höstsĂ„dd spannmĂ„l och reducerad jordbearbetning som talar för att problemen med renkavle kommer att öka framöver. Även den pĂ„gĂ„ende klimatförĂ€ndringen mot ett varmare klimat i Sverige förbĂ€ttrar förutsĂ€ttningarna för att renkavle ska etablera sig lĂ€ngre norrut. Renkavle Ă€r ett ogrĂ€s som krĂ€ver en mycket hög grad av kontroll för att inte öka kommande Ă„r eftersom fröproduktionen hos renkavle kan vara mycket stor.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av religionskunskapen visar bland annat att undervis-ningen i högre grad mÄste ske utifrÄn elevgruppens intresse. Flera elever har negativa för-vÀntningar kring Àmnet, men stort intresse för livsfrÄgor. En alltför saklig undervisning blir för dem kontraproduktiv. LÀrare tenderar Ä andra sidan, visar granskningen, att undvika reflektiva inslag pÄ grund av oro att hamna i svÄra situationer eller pÄ grund av tidsbrist. Samtidigt börjar nu implementeringen av den nya Àmnesplanen som fÄtt kritik för att vara alltför faktaorienterad.

I och med införandet av EU-­?direktivet (2009/128/EG) om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel och dess krav pÄ att alla yrkesverksamma inom lantbruk ska tillÀmpa integrerat vÀxtskydd (IPM) senast den 1 januari 2014, kommer en rad förÀndringar att ske i det svenska lantbruket. I Sverige ligger ansvaret pÄ Jordbruksverket att fördela och informera om IPM och hur implementeringen kommer att genomföras. Examensarbetet (fortsÀttningsvis kallad rapporten) syftar till att visa hur den teoretiska och praktiska tillÀmpningen av integrerat vÀxtskydd (IPM) kommer att se ut. Rapporten innefattar tre omrÄden; vÀxtskyddsproblem i Sverige och EU, med innebörden samt den teoretiska tillÀmpningen av integrerat vÀxtskydd, vÀxtskyddspolitik i Sverige och EU, dÀr lagar och rÀttsakter som berör vÀxtskydd och integrerat vÀxtskydd tas upp, och hur IPM bör tillÀmpas i praktiken, dÀr för? och nackdelar med integrerat vÀxtskydd samt informationsflödet mellan myndigheter, rÄdgivare och odlare tas upp genom en intervjustudie. I början av 1900?talet introducerades de första syntetiska bekÀmpningsmedlen till lantbrukarnas lycka. BekÀmpningen av skadegörare kunde nu utföras effektivare och forskningen gick snabbt framÄt inom omrÄdet. Den alltmer intensiva anvÀndningen av bekÀmpningsmedlen ledde under 1950-­?talet till problem med resistens i fÀlt och skador pÄ nÀrliggande miljö. Problemen ledde fram till att alternativa metoder inom lantbruket började undersökas, dÀr den kemiska bekÀmpningen minimerades i ett försök att skapa hÄllbara ekosystem. Det var detta som blev förgrunden till det som vi idag kallar IPM. Begreppet IPM innebÀr att lantbrukaren anvÀnder sig av förebyggande metoder för att minska angrepp av skadegörare, genom att skaffa sig kunskap om skadegörarens biologi för att kunna förbereda odlingen pÄ ett sÀtt sÄ att angrepp kan minimeras, genom förebyggande och odlingstekniska ÄtgÀrder för att minska kemikalieanvÀndningen. I Sverige fördelas vÀxtskyddsfrÄgor över ett flertal myndigheter och organisationer, dÀr Jordbruksverket Àr expertmyndighet inom lantbruk. Genom olika projekt som exempelvis Greppa nÀringen, arbetar myndigheter, vÀxtrÄdgivningsföretag och organisationer samlat för att kunna ge rÄd och informera snabbt om förÀndringar och problem som sker i lantbruket. Arbetet med implementeringen av EU-­?direktivet (2009/128/EG) innebÀr en del förÀndringar i den svenska lagstiftningen. Direktivet behandlar frÄgor som berör regleringen och anvÀndningen av bekÀmpningsmedel. Genom att anpassa odlingarna till IPM och dÀrigenom börja tillÀmpa mindre bekÀmpningsintensiva odlingsmetoder kommer andelen kemiska bekÀmpningsmedel att minska. Sverige hÄller i dagslÀget pÄ att ta frÄn handlingsplaner för införandet av IPM och hur lantbrukarna skall kunna uppvisa att de tillÀmpar IPM. III BÄde rÄdgivare och odlare som ingick i intervjustudien ser positivt pÄ IPM och tror att det kommer att tillföra nÄgot till deras odlingar. Det framkom Àven en del orosmoment till exempel att de svenska kraven för hur IPM ska tillÀmpas inte fÄr missgynna de svenska lantbrukarna i jÀmförelse med övriga lantbrukare inom EU och att det i dag rÄder brist pÄ information om implementeringsprocessen. BÄde rÄdgivare och odlare saknar alternativ till tillÄtna kemiska bekÀmpningsmedlen som finns idag och att utbudet pÄ verksamma substanser i medlen mÄste bli bÀttre för att minska risken för resistens. Det Àr dÀrför viktigt med forskning och utvecklingen inom alternativa bekÀmpningsmedel..

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida de nya styrdokumenten för matematik 2011 tillhör en annan diskurs Àn styrdokumenten frÄn 2000. Av intresse Àr hur identifierade diskurser i kombination med eventuell innehÄllsmÀssig utveckling i de kursspecifika delarna av styrdokumenten kan komma att pÄverka matematikundervisningen och, i förlÀngningen, mÄluppfyllelsen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar Àr:? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2000?? Vilken diskurs Àr identifierbar i styrdokumenten frÄn 2011?? Vad krÀvs för att nÄ mÄlen för ett godkÀnt betyg i matematik A respektive matematik 1a, b och c?Teori och metod: Idén till det tillvÀgagÄngssÀtt studien följer kommer ursprungligen frÄn Gustafsson (2009) dÀr en diskursanalys i fyra steg beskrivs, varav den kritiska Àr det fjÀrde och avslutande steget. HÀr har vissa anpassningar till studien skett och den övergripande metoden Àr Faircloughs kritiska diskursanalys, med dess tredimensionella modell.

MÀnniskan har brukat jorden sen mÄnga tusen Är tillbaka. FörmÄgan att förÀndraodlingslandskapet och pÄverka dess utseende och innehÄll har dock varit störst efter andravÀrldskriget. MÄnga av jordbrukslandskapets arter Àr synantroper dvs. att de direkt ellerindirekt Àr beroende av mÀnniskan för sin existens. Dessa arter har varit mÀnniskansföljeslagare i tusentals Är.

Ett större antal andrasprÄkelever i den svenska skolan stÀller nya krav pÄ undervisningen och pÄ lÀrarna. SvÄrigheter uppstÄr nÀr elever ska lÀra ett nytt sprÄk samtidigt som de ska inhÀmta kunskaper pÄ det nya sprÄket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning dÀr ett enda missat ord kan omintetgöra hela förstÄelsen. Det matematiska sprÄket har sin egen speciella utformning och avviker ifrÄn vardagligt sprÄk. Det kan dÀrför vara ord i textuppgifterna som Àr nya och frÀmmande för elever som inte har kommit sÄ lÄngt i sin svenska sprÄkutveckling.

Min uppsats Àr en textanalytisk studie som undersöker och vÀrderar de ansprÄk pÄ det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hÀlft och i dokument som formulerats av aktörer pÄ fÀltet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte Àr att ta fram och pröva begrepp med vars hjÀlp man kan undersöka och kvalificera en lÀrarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lÀrarutbildning. Jag anvÀnder mig av Bourdieus fÀltbegrepp. Det Àr min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fÀlt under 90-talet. De tvÄ aktörer pÄ fÀltet som jag sÀrskilt fokuserar Àr Statens KulturrÄd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lÀrande.

Arboretet i SkĂ€ftekĂ€rr ligger i Böda socken pĂ„ norra Öland. TrĂ€dsamlingen ligger intill en jĂ€gmĂ€starbostad som var bebodd frĂ„n mitten av 1800-talet och Ă€nda fram till ungefĂ€r 1980. DĂ„ var DomĂ€nverket Ă€gare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som tĂ€cker nĂ€stan hela norra delen av Öland. OmrĂ„det blev en kronopark under 1800-talet och idag Ă€r det en del av den nya Ă€garen, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet pĂ„börjades under andra halvan av 1800-talet av dĂ„varande jĂ€gmĂ€stare J E Boman som var mycket intresserad av frĂ€mmande vĂ€xtmaterial.

Bakgrund GrundsÀrskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad Àn kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya lÀroplanen (Lgr 11) och det Àr idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssÀttningen har frÄn att vara ?utifrÄn elevens förutsÀttningar? i Lpo 94 övergÄtt till tydligare krav pÄ kunskap. FrÄgan var hur denna betoning pÄ kunskaper tagits emot i grundsÀrskolan och framför allt gÀllande matematiken.

KrÀftfisket i RÄneÀlv utgör en gemensam resurspool, en sk. common - pool resource (CPR). Runtom i vÀrlden utarmas sÄdana resurspooler i allt snabbare takt eftersom ett stort problem med allmÀnna resurser Àr att de kan tömmas men det Àr mycket svÄrt att stÀnga anvÀndare ute. KrÀftbestÄndet i RÄneÀlv Àr av arten flodkrÀfta, vilken Àr vÀldigt kÀnslig för bÄde sjukdomar och miljöförÀndringar. Vad Àr det dÄ som gör att man fiskat krÀftor i RÄneÄ sedan 1960-talet och det finns inga tecken som tyder pÄ att resursen skulle vara hotad av överutnyttjande? Detta trots att resursen mÄste möta Àven bÄde biologiska och ekonomiska potentiella hotbilder.

Detta examensarbete handlar i allt vÀsentlig om attityder och strukturer i undervisningen pÄ gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering pÄ Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts pÄ yrkeslÀrarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrÄn dessa, speciellt i relation till den nu gÀllande lÀroplanen Gy 2000 och den förestÄende lÀroplanen Gy 2011, under förutsÀttning av att den sistnÀmnda kommer att godkÀnnas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkÀtform med diverse frÄgor till 15 yrkeslÀrare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. SÄ gott som samtliga yrkeslÀrare hade lÄng erfarenhet som kock och kocklÀrare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gÄng.Skolverket gav Är 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmÄl, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkÀten ta reda pÄ om nÀmnde program idag anvÀnds enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet Àr sÄ utformad att det Àr lÀtt att förstÄ och anvÀnda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.