Detta examensarbete handlar i allt vÀsentlig om attityder och strukturer i undervisningen pÄ gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering pÄ Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts pÄ yrkeslÀrarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrÄn dessa, speciellt i relation till den nu gÀllande lÀroplanen Gy 2000 och den förestÄende lÀroplanen Gy 2011, under förutsÀttning av att den sistnÀmnda kommer att godkÀnnas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkÀtform med diverse frÄgor till 15 yrkeslÀrare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. SÄ gott som samtliga yrkeslÀrare hade lÄng erfarenhet som kock och kocklÀrare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gÄng.Skolverket gav Är 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmÄl, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkÀten ta reda pÄ om nÀmnde program idag anvÀnds enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet Àr sÄ utformad att det Àr lÀtt att förstÄ och anvÀnda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

Som en av Sveriges snabbast vÀxande nÀringar lockar turismen mÄnga ungdomar till arbete samtidigt som efterfrÄgan pÄ kunnig och servicemedveten personal ökar. För gymnasieskolan gÀller dÀrför att satsa pÄ utbildning inom turism. Med kursplanrevideringen 2000 fick Àmnet turism utrymme inom Handelsprogrammet (HP). Turism finns Àven pÄ program för Hotell & Restaurang (HR), Barn & Fritid, Naturbruk samt pÄ olika specialutformade Turistgymnasier. Kunskap om turism Àr gÄngbara i andra sammanhang eftersom Àmnet Àr tvÀrvetenskapligt.

Detta examensarbete handlar i allt vÀsentlig om attityder och strukturer i undervisningen pÄ gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering pÄ Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts pÄ yrkeslÀrarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrÄn dessa, speciellt i relation till den nu gÀllande lÀroplanen Gy 2000 och den förestÄende lÀroplanen Gy 2011, under förutsÀttning av att den sistnÀmnda kommer att godkÀnnas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkÀtform med diverse frÄgor till 15 yrkeslÀrare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. SÄ gott som samtliga yrkeslÀrare hade lÄng erfarenhet som kock och kocklÀrare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gÄng.Skolverket gav Är 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmÄl, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkÀten ta reda pÄ om nÀmnde program idag anvÀnds enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet Àr sÄ utformad att det Àr lÀtt att förstÄ och anvÀnda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

Jag har, genom att intervjua lÀrare i So och SamhÀllskunskap, undersökt hur och i vilken mÄn feminismen och kvinnorörelsen brukar tas upp i undervisning om politiska ideologier. DÄ en viss frihet lÀmnas den enskilda lÀraren i aktuella kursplaner att avgöra vad som ska tas upp i SamhÀllskunskapen Àr det motiverat att undersöka hur fördelningen av olika ÀmnesomrÄden ser ut i praktiken. Att utrymmet för feminismen och kvinnorörelsen Àr sÀrskilt relevant att undersöka motiveras dessutom av till exempel Ann-Sofie Ohlanders granskning frÄn 2010 av lÀromedel i SamhÀllskunskap, som visar pÄ ett betydligt mindre utrymme för dessa Àn för andra politiska ideologier och folkrörelser, dÄ aktuella lÀroböcker Àr en tÀnkbart betydelsefull faktor för de didaktiska val som lÀrare gör. UtifrÄn den komplexa bild av feminismen och dess förhÄllande till begreppet jÀmstÀlldhet som framkommer vid lÀsning av hur ideologin tidigare har definierats, Àr det Àven rimligt att anta att lÀrarens egen syn pÄ feminismen utifrÄn frÄgor som hur den kan definieras och jÀmföras med andra ideologier kan vara av betydelse. Detta motiverar att undersökningen görs utifrÄn lÀrarnas egna beskrivningar av tillvÀgagÄngssÀtt och personlig instÀllning till Àmnet.

I denna uppsats har jag undersökt SFI-lÀrares instÀllning till hur man bör beröra Àmnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lÀrares svar i 22 enkÀter och tre intervjuer. Jag har ocksÄ gjort en analys av lÀromedel dÀr jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur vÀl litteraturen och lÀrarnas instÀllning stÀmmer överens med de formuleringar som stÄr i lÀroplaner och kursplaner om tolerans och bekÀmpning av tendenser till trakasserier, att sÀtta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare.I litteraturen hittas hundratals exempel pÄ representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs Àmnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkÀter och intervjuer framgÄr att de flesta av lÀrarna som ingÄr i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet.

I have made an inquiry about stage communication, small talk and on-stage rhetoric. The essay is divided into different parts. There is a background part that gives a short overview about other research and literature that has been made on the subject. A background has been put together to help you as a reader to understand the complex science can be. Here you will find work written by Dorothy Irving and Åke Lundberg among others.

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill sÀga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsÀttningen, för sÄvÀl grundskolan som gymnasieskolan. FrÄgor om betyg-sÀttning har under senare Är blivit politiskt högintressanta och mÄnga förÀndringar Àr nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och förÀldrar har ocksÄ blivit mer aktiva och stÀller ökande krav pÄ framförallt lÀrare nÀr det gÀller betyg. I nÄgra kurser ges nationella prov som lÀrare kan anvÀnda som stöd för sin bedömning och betygsÀttning medan andrakurser, till exempel samhÀllskunskap, pÄ sin höjd har nÄgra bedömningsexempel pÄ Skolverkets hemsida att stödja sig mot.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men Àven Àr ett specifikt samhÀllskunskapsperspektiv. För att uppnÄ syftet har följande frÄgestÀllning anvÀnts.

MÄnga arter pÄverkas idag negativt av skogsbruket. Detta visar sig dels i ett vÀxande antal arter pÄ den svenska Rödlistan. I Norrbottens lÀn Àr idag nÀrmare 500 skogslevande arter rödlistade, och dessa Àr fördelade över flera olika organismgrupper. Det stora antalet rödlistade arter i skog innebÀr att det Àr svÄrt att direkt utifrÄn Rödlistan utforma effektiva naturvÄrdsÄtgÀrder samt generell hÀnsyn inom skogsbruket. Genom att sammanstÀlla och strukturera information om de rödlistade arternas krav pÄ livsmiljö och hotsituation kan Rödlistan som verktyg utvecklas.