Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur yrket som lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har pÄverkats av kursplanens omformuleringar mellan Ären 1962 och 2013, samt undersöka hur lÀrarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förÀndrat undervisningen av skolidrotten mellan Ären 1962-2013?Hur har yrket som idrottslÀrare förÀndrats genom Ären pÄ grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie och baseras pÄ intervjuer för att pÄ sÄ sÀtt skapa en uppfattning om hur nÄgra utvalda lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat Àmnets förÀndring över tid. Studiens huvudfokus ligger pÄ kursplanerna inom Àmnet idrott frÄn Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslÀrare, samt tvÄ fortfarande verksamma idrottslÀrare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förÀndringar har undervisningen i idrottsÀmnet gÄtt frÄn att vara ett rent kroppsövningsÀmne till att bli ett Àmne dÀr teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. IdrottslÀrarens uppgift Àr numera att göra eleven medveten om betydelsen av hÀlsa och vÀlmÄende, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.

Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.

This is a 15 hp (10 p) thesis in biology at the programme for Horticulture Management at the Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp. In this literature study we have processed, reviewed and arranged facts and research, to make it more available for those who want to know more about establishment or cultivation of mosses. Our client is Fredriksdal?s Museums and Gardens in Helsingborg who are planning to establish a moss garden. The information is meant to be used by Fredriksdal and other similar facilities.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

I den hÀr uppsatsen har vi tittat nÀrmare pÄ hur det stÄr till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.I vÄr uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att fÄ veta vad lÀrare i gymnasieskolan ska strÀva efter i sin undervisning har vi ocksÄ Àgnat en del av uppsatsen Ät lÀroplaner och kursplaner.VÄrt syfte Àr att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut pÄ gymnasiet och vilken instÀllning lÀrarna har till grammatik. VÄra frÄgestÀllningar Àr *Vilken instÀllning har lÀrare pÄ gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lÀrare med grammatikundervisning pÄ gymnasieskolan?Vi genomförde sex djupintervjuer med lÀrare i svenska pÄ gymnasieskolan. LÀrarna Àr i olika Äldrar och arbetar pÄ tvÄ olika skolor och kommuner.

Syftet med denna undersökning Àr att reda ut den syn pÄ retorik som ligger bakom Äterinförandet av retorik i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lÀra sig den retoriska arbetsprocessen och anvÀnda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framstÀllningar som tar hÀnsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som lÀser Svenska 3 kunna anvÀnda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur yrket som lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har pÄverkats av kursplanens omformuleringar mellan Ären 1962 och 2013, samt undersöka hur lÀrarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förÀndrat undervisningen av skolidrotten mellan Ären 1962-2013?Hur har yrket som idrottslÀrare förÀndrats genom Ären pÄ grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie och baseras pÄ intervjuer för att pÄ sÄ sÀtt skapa en uppfattning om hur nÄgra utvalda lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat Àmnets förÀndring över tid. Studiens huvudfokus ligger pÄ kursplanerna inom Àmnet idrott frÄn Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslÀrare, samt tvÄ fortfarande verksamma idrottslÀrare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förÀndringar har undervisningen i idrottsÀmnet gÄtt frÄn att vara ett rent kroppsövningsÀmne till att bli ett Àmne dÀr teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. IdrottslÀrarens uppgift Àr numera att göra eleven medveten om betydelsen av hÀlsa och vÀlmÄende, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Organdonation och transplantation ? ett Àmne för skolan? Denna uppsats syftar till att belysa ungdomars intresse för, attityder till och kunskaper om organdonationer och transplantationer. Den syftar ocksÄ till att diskutera vilken plats samhÀllsfrÄgor med naturvetenskapligt innehÄll har i skolans naturvetenskapliga undervisning med utgÄngspunkt i undervisning kring organdonationer och transplantationer. Vilken roll vÄra attityder och förvÀntningar spelar för vÄra beslut och vÄrt agerande behandlas. I tvÄ olika skolor genomfördes med alla elever i Ärskurs 9 pÄ skolorna en enkÀtstudie som mÀtte attityder, kunskap och skolans roll inom ÀmnesomrÄdet. Dessutom intervjuades 17 gymnasieelever med speciellt fokus pÄ skolans undervisning om kontroversiella Àmnen samt elevernas uppfattning om ett aktivt stÀllningstagande kring organdonationer. En majoritet av eleverna i enkÀtundersökningen var positivt instÀllda till att donera organ efter sin död.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Detta arbete syftar till att studera hur det talas om kulturella orsaksförklaringar till mÀns vÄld mot kvinnor i den svenska debatten. För att exemplifiera anvÀnds hedersvÄld frÄn mÀn med bakgrund i Mellanöstern samt vÄldtÀkt frÄn mÀn med bakgrund i Sverige som utgÄngspunkter. Detta sker genom en komparativ litteraturstudie med en konstruktivistisk kunskapssyn som bas.Resultatet visar att de som föresprÄkar att hedersvÄld skulle vara kultur gÀrna poÀngterar att det nÀrmaste kollektivet stödjer gÀrningsmannen. De understryker Àven att förestÀllningar om mÄngfald inte fÄr gÄ före individers mÀnskliga rÀttigheter. Debattörerna som istÀllet Àr motstÄndare till att hedersvÄld skulle vara kultur poÀngterar det universella i problemet mÀns vÄld mot kvinnor.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.