Alla mÀnniskor lever i ett historiskt sammanhang, dÀr de anvÀnder sig av, eller brukar historien. Detta behöver dock inte vara ett medvetet historiebruk. DÀrför har ofta historieförmedling i skolan syftet att ge eleverna en förstÄelse för detta. Eleverna kan pÄ sÄ sÀtt bli medvetna om att det finns en relation mellan dÄtid, nutid och framtid. De utvecklar dÄ ett historiemedvetande, som i sin tur fÄr konsekvensen att eleverna kan lÀra av historien, och dÀrmed bruka historien pÄ ett mer medvetet sÀtt.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

UtifrÄn egna erfarenheter över elevernas svÄrigheter att anvÀnda sina matematiska kunskaper praktiskt i slöjden, ville jag inleda ett utvecklingsarbete med en matematiklÀrare dÀr vi undersöker och utvecklar ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt mellan Àmnena slöjd och matematik. För att fÄ svar pÄ detta utgick jag ifrÄn fyra frÄgestÀllningar som berörde fördelar, hinder, förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt kan ske pÄ. Med stöd av bÄde lÀroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en Àmnesintegrering dÀremellan. Metoderna jag har valt för studien Àr intervjuer, observationer och forskningsloggbok. I resultatet framkom det att trots goda förutsÀttningar schematekniskt upplevdes ÀndÄ tiden som det största hindret dÄ andra yttre drivkrafter tog ansprÄk pÄ den schemalagda planeringstiden. Fördelarna sÄgs ur ÀmnesmÀssig och pedagogisk karaktÀr dÄ eleverna drog paralleller och sÄg samband vid lektionsobservationerna.

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering mellan matematik och trÀslöjd i skolÄr fyra. VÄr vision Àr att integrera Àmnena i vÄr kommande yrkesutövning. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka möjligheter till Àmnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien fÄr vi kunskap om vilka förutsÀttningar och förvÀntningar vi kan komma att möta. LÀroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning dÀr Àmnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ÀndamÄlet.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att klargöra grammatikens roll i svenskundervisningen, med tonvikt pÄ den nya lÀroplanen GY11. Jag vill studera hur verksamma lÀrare ser pÄ följande frÄgor samt hur mitt resultat kan kopplas till bÄde teorier och styrdokument:- Vad Àr grammatik?- Varför ska grammatik undervisas?- Hur, pÄ vilket sÀtt, ska grammatiken undervisas?- Hur tolkar lÀrarna styrdokumenten?Teori: Grammatik Àr ett mÄngtydigt begrepp; det kan bl.a. innebÀra en inneboende kunskap om vÄrt modersmÄl, ett metasprÄk, ett regel- och normsystem eller ett mönster dÀr man försöker hÀrleda olika regler till en allmÀn princip. För att elever skall förstÄ varför grammatik skall undervisas bör lÀrare motivera, förklara och pÄvisa nyttan av sÄdana kunskaper.

Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, nÀrmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete Àr att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs pÄ ett kvalitativt sÀtt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats Àr uppbyggd pÄ följande sÀtt.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka vad slöjdlÀrare och lÀrare som undervisar i historia pÄ grundskolan, skolÄr 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska Àmnet historia och det praktiska Àmnet slöjd. Undersökningen svarar pÄ frÄgorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlÀrare samarbeta för att levandegöra historieÀmnet? Hur skulle ett grÀnsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkÀt till textillÀrarlistan, ett forum för textillÀrare, har jag fÄtt svar pÄ vilka möjligheter och hinder som uppstÄr eller kan uppstÄ för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger Àven en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist pÄ erfarenheter ger ocksÄ en bild om hur det ser ut pÄ olika skolor, vilket överensstÀmmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har anvÀnt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieÀmnet, slöjdÀmnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Studier visar att sÀrskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmÀssigt och fÄr bÀttre delaktighet i samhÀllet efter avslutad skolgÄng om de gÄr inkluderat i grundskolan jÀmfört med en placering i sÀrskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ?en skola för alla?. Syftet med studien Àr att belysa en inkludering av en individintegrerad sÀrskoleelev i grundskolan utifrÄn olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-förestÄndarens, elevassistents och elevens vÄrdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samrÄd med skolan eftersom man ansÄg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga och undersöka vad som karakteriserar Àmnet medieteknik pÄ Södertörns högskola genom att vi anvÀnder oss av begreppet högskolemÀssighet. Syftet Àr ocksÄ att arbeta fram ett antal kriterier som gör det möjligt att analysera högskolemÀssigheten inom Àmnet. Genom att undersöka medietekniken utifrÄn dessa kriterier vill vi ocksÄ utreda hur högskolemÀssigheten kan öka inom Àmnet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur tar sig högskolemÀssigheten inom Àmnet uttryck inom varje kriterium? Hur kan högskolemÀssigheten utifrÄn dessa kriterier öka inom Àmnet? Vi genomförde denna undersökning genom att stÀlla upp ett antal kriterier för högskolemÀssighet.

Problem, syfte och frĂ„gestĂ€llningarI Lgr11 kan följande citat lĂ€sas:Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förstĂ„else för slöjd, hantverk och design frĂ„n olika kulturer och tidsperioder.Liknande formuleringar och mĂ„l finns i tidigare kursplaner för Ă€mnet slöjd och torde innebĂ€ra att det finns och har funnits ett historiskt perspektiv i slöjdundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida slöjdlĂ€rare undervisar sina elever historiska hantverkstekniker, om lĂ€rarna Ă€r medvetna om att de gör det och om de ser ett vĂ€rde i en undervisning som frĂ€mjar hantverkens historiska kontext. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:Är ett historiskt perspektiv vanligt förekommande i slöjdundervisningen i grundskolan? Finns det en medvetenhet om historiska tekniker bland slöjdlĂ€rare i grundskolan?Ser slöjdlĂ€rare nĂ„gra fördelar med att ha ett historiskt perspektiv pĂ„ sin slöjdundervisning?MetodMetoden som valts för denna uppsats Ă€r en kvalitativ sĂ„dan med frĂ„geintervju som form. Nio slöjdlĂ€rare har intervjuats, varav tre av dem behöriga i hela Ă€mnet, tre av dem behöriga enbart i textilslöjd och tre av dem behöriga i enbart trĂ€- och metallslöjd.

Syftet med mitt examensarbete var att skapa ökad förstÄelse för de organisatoriska förutsÀttningarna för lÀrare att göra didaktiska prioriteringar vid arbete med utomhuspedagogik vid tvÄ olika skolformer. Avsikten var Àven att undersöka hur lÀrare pÄ ett medvetet sÀtt inom ramen för den lokala skolplanen kan undervisa elever utomhus. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra grundskolelÀrare frÄn tvÄ grundskolor, varav en Montessoriskola och en kommunal skola. Mina tvÄ frÄgestÀllningar var: Hur kan man som lÀrare arbeta med utomhuspedagogik pÄ ett medvetet sÀtt för att elever ska lÀra sig ett bestÀmt innehÄll i olika Àmnen? Hur kan man som lÀrare arbeta med utomhuspedagogik pÄ ett medvetet sÀtt för att elever ska lÀra sig en metod om hÄllbar utveckling med fokus pÄ miljö och natur? Viktiga resultat och slutsatser utifrÄn intervjuerna Àr att intervjupersonerna framhöll utomhuspedagogik som nÄgot positivt i grundskolan eftersom eleverna fÄr möjligheten att anvÀnda alla sina sinnen och se saker i sina rÀtta sammanhang.