Syftet i denna uppsats Àr att fÄ insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i Ärskurs 7-9 inom kunskapsomrÄdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett queerteoretiskt perspektiv.En av de tvÄ metoder som anvÀnts i uppsatsen Àr kvalitativ innehÄllsanalys. Metoden har tillÀmpats för att se vilken syn skollagen och lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet har pÄ sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrÄn kursplanen i biologi och SO. Skollagen, lÀroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.Den andra metoden som nyttjats Àr kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilÀrare och tvÄ SO-lÀrare som undervisar i sex och samlevnad pÄ nio olika skolor.

Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgÀngliggör sig gentemot skolan. Med hjÀlp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jÀmför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser pÄ begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gÀllande kursplaner och lÀroplan.

SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva nÄgra trÀ- och metallslöjdlÀrares syn pÄ faktakunskaper i slöjdÀmnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur beskriver slöjdlÀrarna vad faktakunskaper Àr och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlÀrarna pÄ faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras pÄ en ingÄende textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trÀ- och metallslöjdslÀrare. Resultaten visar att kursplanen Àr tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. LÀrarna omskrev faktakunskap och ansÄg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslÀra, materiallÀra, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.

Uppsatsen syftar till att belysa begreppet helhetssyn i Lpo 94, och lÀrarnas uppfattning om fenomenet. BÄde som det Àr och hur den skulle kunna vara, samt att genom litteraturstudier skapa insikt om arbetsstrukturer som kan ligga i fas med lÀroplanens uppstÀllda kriterier.Under arbetet med uppsatsen har jag granskat forskarnas Äsikter, Lpo 94, kursplaner, och intervjuat lÀrare om helhetssyn och lÀrande i senare skolÄren. Jag valde intervjuer som metod dÀrför att mitt intresse kretsade kring individens upplevelse av ett fenomens kvaliteter. Den intervjutyp som jag anvÀnde mig av var den riktat öppna. UpplÀgget var fyra nyckelbegrepp med tillhörande underfrÄgor.

The aim of this exam is about possibility to position a didactical theory of Curriculum for compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr11). I use Michael Foucault?s discourse analysis to study the syllabuses for social sciences subjects History and Religion. The main theme is to seek what kind of world does these two social study subjects construct for students in high school. The point of using Foucault?s discourse is to seek specific knowledge and words which is used for power positioning.

Ordet dyslexi beskriver en person med svÄrigheter för ord, dys = svÄrigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. BÄde miljö och biologi pÄverkar hur vÀl en elev lÀr sig lÀsa och skriva. Genetiska förmÄgor som t.ex. minne och förmÄga till koncentration, Àrvs samtidigt som olika förutsÀttningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka naturÀmneslÀrares och engelsklÀrares uppfattningar gÀllande fördelar, nackdelar och förutsÀttningar med Àmnesövergripande arbete. Jag ville Àven undersöka om det fanns nÄgra skillnader i uppfattningar mellan de tvÄ Àmnesgrupperna. Undersökningen grundades pÄ intervjuer med sammanlagt Ätta lÀrare: fyra naturÀmneslÀrare och fyra engelsklÀrare. Resultatet visade att lÀrare bland annat uppfattar elevernas helhetssyn och deras utvecklade av kompetenser för ett framtida yrkesliv som fördelar och bland annat tidsaspekten och lÄsta Àmnes- och kursplaner som nackdelar. Exempel pÄ förutsÀttningar som lÀrarna uppfattade var tid och att schemat möjliggör arbetssÀttet.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ lÀrarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare Ärskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhÄller sig till styrdokumenten, samt hur lÀrarna som anvÀnder utomhusmatematik omsÀtter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vÄr studie har vi anvÀnt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vÄrt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lÀrare, tre som anvÀnder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi Àven observerat, och tvÄ som inte anvÀnder det sÄ ofta samt en som inte alls anvÀnder utomhusmatematik. Resultatet av vÄr undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna.

Under hösten Är 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för Àmnet idrott och hÀlsa Àr strukturerad efter tre centrala innehÄll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie Àr att synliggöra lÀrare i idrott och hÀlsas förhÄllningssÀtt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans Ärskurs 6-9 inom Àmnet idrott och hÀlsa. Studien bygger pÄ en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lÀrare i idrott och hÀlsa verksamma pÄ grundskolor inom MÀlardalsregionen. Resultatet visar att lÀrarna anser att friluftsliv inte Àr nÄgot exklusivt som behöver bedrivas sÀrskilt lÄngt bort frÄn skolan.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lÀrares upplevelser av den thailÀndska religionen. Uppsatsens frÄgestÀllningar:· Hur upplever eleverna att de pÄverkas av att gÄ i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lÀrarna att de arbetar med undervisningen i religion pÄ en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailÀndska religionen i skolan? Finns det nÄgra likheter eller skillnader, enligt lÀrare och elever, med svenska skolan hemma, nÀr det gÀller religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lÀrarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utstrÀckning pÄ skolan utomlands. Undersökningen visade Àven att lÀrarna upplevde att det fanns mÄnga likheter med religionsundervisningen i Sverige sÄsom kursplaner och Àmnets innehÄll medan de ansÄg dÀremot att det som skiljde dem Ät var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lÀrarledd tid pÄ skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen pÄ olika vis och med olika djup kunskap beroende pÄ hur lÀnge de varit pÄ plats i Thailand..

Studiens syfte Àr att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för Àmnet idrott och hÀlsa i Lpo 94 och Lgr 11 samt lÀrares upplevelser kring skillnaderna. Studien syftar Àven till att undersöka vilka Àmnesdiskurser som förekommer i kursplanerna och vilka Àmnesdiskurser som lÀrare anser förekommer i deras egen undervisning. Studien utgÄr frÄn diskursteorin och bygger pÄ de tvÄ metoderna textanalys och intervju. Textanalysen inriktar sig mot grundskolans senare Är och dÀrför studeras kursplanerna i idrott och hÀlsa, med fokus pÄ Ärskurs sju till nio. Intervjuerna Àger rum med lÀrare som undervisar i idrott och hÀlsa pÄ grundskolans senare Är.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut pÄ gymnasiet. Kursplaner och lÀromedel i filosofi har undersökts. Fyra lÀrare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lÀrare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras pÄ lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lÀrares upplevelser av den thailÀndska religionen. Uppsatsens frÄgestÀllningar:· Hur upplever eleverna att de pÄverkas av att gÄ i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lÀrarna att de arbetar med undervisningen i religion pÄ en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailÀndska religionen i skolan? Finns det nÄgra likheter eller skillnader, enligt lÀrare och elever, med svenska skolan hemma, nÀr det gÀller religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lÀrarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utstrÀckning pÄ skolan utomlands. Undersökningen visade Àven att lÀrarna upplevde att det fanns mÄnga likheter med religionsundervisningen i Sverige sÄsom kursplaner och Àmnets innehÄll medan de ansÄg dÀremot att det som skiljde dem Ät var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lÀrarledd tid pÄ skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen pÄ olika vis och med olika djup kunskap beroende pÄ hur lÀnge de varit pÄ plats i Thailand..

BAKGRUND:I detta avsnitt gÄr vi igenom vad lÀroplaner, kursplaner och skollagen sÀger om engelskundervisningens upplÀgg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning sÀger om barn och engelska. Det Àr Àven inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och Àven samhÀllets syn pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.SYFTE:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn under förskolans senare Är och grundskolans tidigare Är ser pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.METOD:VÄrt val av metod Àr kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes pÄ grund av ett intresse för att gÄ in pÄ djupet i barns tankegÄngar kring engelska som sprÄk och som skolÀmne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i Äldrarna fem till tio Är.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, dÀr vi fokuserar pÄ olika undersökningsomrÄden.