I skolan talas det om hur viktigt det Àr att man bedömer varje individ utifrÄn skolverkets betygskriterier. PÄ salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier nÀr man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om eleverna blir likvÀrdigt bedömda pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan. Undersökningen har bestÄtt av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev. Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i tvÄ helt olika vÀrldar. En av orsakerna Àr att handledarna inte har tillrÀckligt med tid att sÀtta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lÀrarna inte tilldelas tillrÀckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan..

Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förÀndrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar sÄledes till att kartlÀgga kursplanernas utveckling av engelskÀmnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgÄngspunkt frÄn en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i lÀroplanerna frÄn 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen frÄn 1994 skiljer sig frÄn varandra rörande beskrivningarna för de grundlÀggande kunskapsomrÄdena ?höra?, ?tala?, ?lÀsa?, ?skriva?. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framtrÀder i kursplanerna och de sprÄkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.

Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya lÀroplanen Lgr 11.PÄ uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga lÀroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger pÄ huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna pÄ varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer Àn hÀlften av kommunerna i ett svenskt lÀn stÀllde upp pÄ intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte pÄ problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra och analysera en del av den mÄngfald som finns blandnÄgra lÀrares utomhuspedagogik. Samtidigt vill jag försöka att bidra till en större kunskap omhur lÀrare kan övervinna de praktiska svÄrigheter som de möter i sin utomhuspedagogik. Jag haranvÀnt observation och semistrukturerade kvalitativa intervjuer i min undersökning. Resultatetvisar att lÀrarnas lektioner bestod av lÀrarstyrda aktiviteter och fri lek i olika kombinationer.Aktiviteterna kunde kopplas till flera skolÀmnen; idrott, matematik, biologi, svenska och musik.MÄnga av aktiviteterna övade sociala kunskaper. LÀrarna hade lÀttare att se möjligheter Àn hittahinder i sin utomhuspedagogik.

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att ta reda pĂ„ om anvĂ€ndning av Concept Cartoons, som hjĂ€lpmedel vid naturvetenskaplig undervisning, kan skapa elevdiskussioner som har sĂ„dana kvaliteter att det gynnar naturvetenskaplig begreppsbildning. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i en skola i Östra Norrbotten och undersökningsgruppen bestod av 12 elever i Ă„r 5. Undersökningsunderlaget samlades in genom bandinspelningar av gruppdiskussioner, enskilda elevintervjuer samt observationer. Resultatet visade att enbart Concept Cartoons som hjĂ€lpmedel inte Ă€r tillrĂ€ckligt för att skapa kvalitativa diskussioner.

Redan innan barn börjar skolan har de förestÀllningar inom matematik och naturvetenskap.Syftet med mitt examensarbete Àr att jÀmföra lÀrares arbetssÀtt gÀllande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sÀtt att integrera dessa Àmnen? i förhÄllande till mÄlen och valda teorier. De mÄl jag avser Àr de som berör begreppsutveckling i lÀroplanen Lpo94, lÀroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade Àmnen. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa lÀrarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se Àr att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen Àr hög bÄde bland förskolelÀrarna och lÀrarna i undersökningen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jÀmförande studie samt att undersöka hur svensklÀrare pÄ gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie dÀr tre gymnasielÀrare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare gÀllande disposition, kravformulering och innehÄllsbeskrivning av kursen. BÄda kursplanerna visar pÄ exempel pÄ vaga formuleringar som lÀmnar utrymme för tolkning. LÀrarnas uppfattning av kursplanerna Àr att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare Àn kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsÀttning och bedömning kommer att underlÀttas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

I detta arbete tar vi upp bilden och bildÀmnets betydelse idag och hur det kan anvÀndas som ett verktyg för elevers lÀrande. VÄrt syfte med detta arbete var att fÄ fördjupad kunskap om bildens vikt och hur den kan vara ett hjÀlpmedel för övriga Àmnen i skolan. I vÄr problemformulering stÀller vi oss frÄgan hur pedagoger kan anvÀnda bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lÀrande i skolan.VÄr metod Àr kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att bilden Àr ett sprÄk och att bilden Àr viktig för bÄde elevers utveckling och för att stÀrka deras identitet. Bilden Àr ocksÄ viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom Àmnet och att Àmnets status behöver höjas för att mÄlen i lÀro- och kursplaner ska uppnÄs..

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka se ett samband mellan religionsÀmnets förÀndring och den sekulariseringsprocess som det svenska samhÀllet genomgÄtt de senaste femtio Ären. Genom en litteraturstudie har jag tagit reda pÄ och förklarat de förÀndringar Àmnet genomgÄtt med hjÀlp av bl.a. Àldre kursplaner. För att förklara sekulariseringens förÀndring har jag anvÀnt mig av svenska forskare, och tillika forskning gjord pÄ det svenska samhÀllet. Sekularisering fÄr ses som en religiös förÀndring bort frÄn en enhetsstat, och över lag Àr det kristendomens förlorade mark som i arbetet benÀmns som sekularisering.Avslutningsvis kommer förÀndringen inom Àmnet religionskunskap stÀllas mot den sekularisering som skett för att försöka se samband, en diskussion om Àmnets vara eller icke-vara i skolan avslutar arbetet..

Syftet med studien vara att jÀmföra formuleringar frÄn kursplanen i DanstrÀning (Lpf 94) med Àmnesplanen i Dansteknik (Gy 11) ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat Lpf 94:as kursplaner, och i och med införandet av den nya gymnasieskolan ville jag fördjupa mig Àven i de nya styrdokumenten. Inför studien har jag tagit del av litteratur och forskning som Àr relevanta för studiens syfte, bland annat i omrÄden som; gymnasiereformen 2011, didaktik, lÀroplansteori, diskursanalys och hermeneutik. Jag har anvÀnt mig av diskursanalys som metod, dÄ fyra styrdokument frÄn gymnasieskolan har analyserats. Under analysens gÄng har jag tagit hÀnsyn till det hermeneutiska förhÄllningssÀttet som handlar om att varje person tolkar en text utifrÄn sina tidigare erfarenheter, samt vikten av att jag som forskare under analysen sÀtter mina tidigare antaganden eller hypoteser Ät sidan för att öka studiens validitet.

Syftet med studien Àr att undersöka den mediala konstruktionen av Àldre kvinnors moderskap i tvÄ tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger pÄ hur kvinnor över 35 Är och experter uttalar sig om Àldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framstÀlls som Àldre mödrar. Den teoretiska plattformen bestÄr av en kombination av samhÀllsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen anvÀnds uttalanden frÄn experter och Àldre mödrar ordnat efter de tvÄ mest framtrÀdande teman. NÄgra av slutsatserna Àr att Àldre kvinnors moderskap konstrueras som nÄgot riskfyllt sÀrskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid.

My purpose with this study was partly to examine how some Swedish science teachers teach and their knowledge of the science curriculum, and how this affects their teaching. I also aimed to compare the Swedish and Irish science curriculum. The method I undertook to achieve this study was to carry out six interviews with science teachers in Sweden. I also completed a text analyse of both the Swedish & Irish science curriculum. The results of the interviews showed that the teachers think the curriculum is important but they do not always keep to it.

VÄr studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i Àmnet slöjd, samt att fördjupa vÄr egen förstÄelse inom omrÄdet stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Àr enkÀter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien Àr i Äldern 15-16 Är. Vi ansÄg att det Àr mycket som hÀnder just i den Äldern men ÀndÄ att mognaden Àr pÄ en sÄdan nivÄ att kvalitén pÄ denna studie skulle bli bra.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur diagnosmaterialen God lÀsutveckling ? KartlÀggning och övningar och Nya lusboken: en bok om lÀsutveckling kan fungera som underlag för lÀrarens bedömning av elevernas lÀsutveckling. Ytterligare ett syfte har varit att ta reda pÄ hur dessa material förhÄller sig till lÀro- och kursplaner.Den metod som vi har anvÀnt oss av i denna studie har varit kvalitativ textanalys. I analysen har vi utgÄtt frÄn ett antal analysbegrepp som vi hÀmtade frÄn forskning om lÀsning.VÄra resultat visar pÄ att bÄde God lÀsutveckling ? KartlÀggning och övningar och Nya lusboken: en bok om lÀsutveckling har en relativt god överensstÀmmelse med mÄlen och kunskapskraven i bÄde Lpo 94 och Lgr 11, men att diagnosmaterialen fokuserar pÄ olika delar av lÀsutvecklingen.