Abstrakt Gustafsson Peter (2010) En studie i hur kursplanen anvĂ€nds av lĂ€rare i gymnasieskolan (The syllabus ? how is it used by teachers?). Skolutveckling och ledarskap, SÄLIII:3 LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Mitt syfte med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur kursplaner anvĂ€nds av lĂ€rare i gymnasieskolans yrkesprogram och se om det finns skillnader som Ă€r intressanta i sĂ€ttet att arbeta med dem. Tanken Ă€r att ta reda pĂ„ hur lĂ€rare anvĂ€nder kursplanen, som Ă€r ett viktigt underlag och styrinstrument för att skapa kurser för elever pĂ„ vĂ„ra skolor i Sverige. Kursplanen Ă€r ett underlag som skall ge information om vilka kunskaper eleven skall uppnĂ„ (vilka Ă€r inlagda som kursmĂ„l) samt vilka betygskriterier som finns för att en likvĂ€rdig bedömning skall uppnĂ„s nĂ€r det gĂ€ller betyg nationellt i hela vĂ„rt land. Samtidigt Ă€r det meningen att kursplanen ska kunna ligga som en grund, för att en ?infĂ€rgning? av kursen skall vara möjlig att göra, för att spegla och motsvara den lokala ortens eller nĂ€romrĂ„dets behov.

The aim of this paper is to analyze how syllabus plans for the course Swedish for immigrants have changed in the past 40 years. The paper focuses mainly on how different theories on learning in general and second language acquisition in particular have influenced the syllabus. Furthermore, the paper attempts to identify changes in how the teachers? role is described in the documents. My results indicate that syllabus plans from the 70?s were influenced by behaviorism, progressivism and the sociocultural view on learning, while syllabus plans from the 90?s and 00?s show only influences from the two latter perspectives.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur nÄgra nyutexaminerade lÀrare inom matematik och naturvetenskap anvÀnder lÀroboken i sin planering och undervisning samt om deras arbetssÀtt förÀndrats med ökad erfarenhet. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med tio lÀrare verksamma pÄ gymnasiet och grundskolans senare Är. Resultaten visar att mÄnga lÀrare vill arbeta utan att vara styrda av lÀroboken, men att ett sÄdant arbetssÀtt kan vara svÄrt att genomföra som nyutexaminerad lÀrare. Stress och ovana vid den nya arbetssituationen Àr exempel pÄ faktorer som leder till att lÀrarna stödjer sig pÄ lÀroboken i en högre omfattning Àn de tÀnkt sig. Med ökad erfarenhet Àndras lÀrarnas fokus frÄn lÀroboken till kursplaner och ett mÄlrelaterat arbetssÀtt..

Syftet med studien Àr att genom intervjuer undersöka hur fem bildlÀrare ser pÄ sitt Àmne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svÄrbegripligt. DÀrmed tolkas det pÄ mÄnga olika sÀtt av bildlÀrarna. De tycks vÀlja det sÀtt som passar in i deras synsÀtt och i undervisning.Undersökning baserat pÄ forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder pÄ att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts Àven vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de bÄda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.Resultatet tyder pÄ att en förÀndring tycks vara pÄ vÀg, trots att forskningen pekar Ät annat hÄll..

Syftet med uppsatsen Àr att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia pÄ gymnasieskolor i SkÄne kategorisera dem, och titta pÄ anledningar till att utformningarna skiljer sig Ät, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt pÄ nationella styrdokumenten och vad de förtÀljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda Àmnen och vad planerna bör innehÄlla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrÄn ett antal kriterier. FrÄnvaron av arbetsplaner behandlas ocksÄ. Resultaten pekar pÄ stora brister i skolornas rutiner.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare i Är 1-3, tolkar de naturvetenskapliga kursplanerna. Vi ville se om de öppna tolkningarna enligt Lpo 94:s synsÀtt rÄder eller om lÀrarna fortfarande Àr bundna till gamla traditionella syn- och arbetssÀtt. NÄgonting vi ocksÄ undersökte var vilka arbetssÀtt som lÀrarna anvÀnde sig av i sin undervisning inom naturvetenskap och hur de sÄg pÄ den naturvetenskapliga undervisningen. För att fÄ fram data till vÄrt arbete anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare i skolans Är 1-3. Det som framkom i vÄr undersökning var att lÀrarna hade olika syn pÄ hur kursplanerna ska tolkas i naturvetenskap.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur lÀrare belyser och arbetar med begreppet hÄllbar utveckling i de samhÀlls- respektive de naturorienterade Àmnena i grundskolans senare Är. I undersökningen har kvalitativa intervjuer anvÀnds dÀr de medverkande lÀrarna har fört fram sina tankar kring hÄllbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hÄllbar utveckling sker omedvetet trots att lÀro- samt kursplaner innehÄller begreppet. De dimensioner som hÄllbar utveckling innefattar Àr uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta Àmnesblocken emellan..

Syftet med studien Àr att synliggöra hur barn tÀnker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgÄ frÄn ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv sÄ Àr mitt syfte att synliggöra barns oliktÀnkande i Àmnet. Min valda metod till studien Àr semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 Är. I resultatet av min studie sÄ synliggörs barns olika sÀtt att förstÄ och uttrycka livsnÀra fenomen pÄ. Resultatet visade ocksÄ pÄ barns oliktÀnkande genom en naturalistisk-, evolutionÀr- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och mÀnniskans uppkomst.

Studiens syfte var att undersöka hur fem biologilÀrare anser att de utmanar heteronormen i sex- och samlevnadsundervisningen och hur de anser att de försöker inkludera alla elever oavsett sexuell lÀggning och könstillhörighet. Undersökningen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med lÀrare som arbetar pÄ gymnasiet i en stad i Mellansverige. Resultatet av undersökningen var att lÀrarna ansÄg sig ha bristande kunskaper om normkritiskt arbete och för att kunna utmana normer skulle lÀrarna behöva ökad medvetenhet och kunskap om att arbeta med normer. LÀrarna ansÄg sig ta vara pÄ de tillfÀllen som uppstÄr för att arbeta med elevernas normativa ageranden. LÀrarna arbetar normkritiskt genom att inte anta att elever lever i heterosexuella livsstilar och genom att inte anvÀnda heteronormativt material.

I LÀroplan för grundsÀrskolan 2011 har stor förÀndring skett i förhÄllande till föregÄende kursplaner som innehÄller religionskunskap. FrÄn att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrÄgor har studier kring specifika religioner Äterigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsÀrskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utstrÀckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativ data i form av intervjuer och vÀgs emot Edwin Cox krav pÄ förmÄgor som förutsÀtter religionsstudier. Studien visar pÄ att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsÀrskolan har.

Sammanfattning Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka arbetssÀtt man anvÀnder i naturvetenskaplig verksamhet i nÄgra uteförskolor, samt vilket innehÄll man tar upp. Vi har ocksÄ undersökt vilket intresse de pedagoger som arbetar pÄ förskolorna har för naturvetenskap samt vilken utbildning de har. Bakgrunden till vÄr undersökning ligger i att vi ser potentialen att arbeta med naturvetenskap i uteverksamhet men inte har sett mycket av detta i praktiken. Vi gjorde en intervjustudie som kompletterades med observationer och enkÀter. Totalt besökte vi 6 förskolor och delade ut 26 enkÀter.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka argument som finns för gymnasieskolans matematikundervisning, samt hur lÀroplan och kursplaner förhÄller sig till dessa argument. DÀrigenom hoppas jag kunna befÀsta skolmatematiken som sÄdan, men Àven bygga upp en arsenal av argument för att bemöta framtida elevers behov av motivation. För att uppnÄ detta syfte har jag genomfört en litteraturstudie av olika forskares och matematikdidaktikers texter kring argumenten för skolmatematiken och sedan kategoriserat dessa i fyra argumentskategorier. DÀrefter har jag försökt utreda argumentens implikationer i skolverksamheten. Resultaten visar att vissa av argumentskategorierna vilar pÄ en ganska osÀker grund, medan andra Àr vÀl underbyggda.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur sex stycken verksamma pedagoger arbetar med Àmnet historia i Ärskurs 4-6. VÄrt syfte med undersökningen har varit att undersöka de intervjuade lÀrarnas metoder och didaktiska val i sin undervisning och hur de arbetar utifrÄn styrdokument. Vi har Àven undersökt hur de arbetar med elevers historiemedvetande. En del av syftet har Àven varit att för oss fÄ en god grund att stÄ pÄ och kunna motivera vÄra metoder och Àmnesval. I vÄr studie har vi kommit fram till att historiemedvetande inte Àr ett vÀl kÀnt begrepp för majoriteten av de intervjuade pedagogerna. Studien visar ocksÄ att undervisningen frÀmst styrs av olika styrdokument som kursplaner och lokala arbetsplaner.

Syftet med detta arbete har varit att studera eventuella skillnader i det verbala och fysiska utrymmet som pojkar och flickor tar i klassrummet, samt ta reda pÄ hur eleverna upplevde klassrumssituationen i detta avseende. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94), skollagen, samt litteratur och artiklar kring tidigare forskning har studerats för att fÄ större insikt kring det valda Àmnet. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 9 pÄ en högstadieskola i PiteÄ Kommun. Strukturerade observationer med observationsschema anvÀndes för att upptÀcka eventuella könsskillnader i det verbala och fysiska utrymmet. EnkÀt lÀmnades sedan ut till eleverna i den observerade klassen för att ta reda pÄ hur de uppfattade situationen.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..