I denna rapport har jag redogjort för hur jag gÄtt tillvÀga i skapandet av ett illustrerat handledningsmaterial som kan förklara för elever i Ärskurs 4-9 hur olikablomvÀxter och deras livscykel ser ut. Uppdraget har varit ett samarbete mellan mig och Uppsala botaniska trÀdgÄrd. Detta handledningsmaterial som skapats ska anvÀndas av lÀrare eller handledare under studiedagar pÄ Uppsala botaniska trÀdgÄrd i undervisning om blomvÀxter. Informationen i arbetsmaterialet innefattar hur blomvÀxters livscykel kan se ut, hur blommor kan sprida sina frön och hur blommor pollineras.För att komma fram till hur dessa kretslopp och företeelser kan illustreras för att visa den vÀsentliga informationen har jag anvÀnt mig av teorier inom informationsdesign. En omvÀrldsanalys och mÄlgruppsanalys har ocksÄ genomförts för att undersöka hur liknande material kan se ut, och vilka förutsÀttningar mÄlgruppen har för att ta till sig informationen..

Den hÀr undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i sÄ fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det Àr som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger Àr överrens om att pedagogernas eget intresse Àr den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga omrÄdet ses ocksÄ som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och vÀxtlighet. NÀstan lika mÄnga ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats Àr att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka mÄste yrkesverksamma pedagoger fÄ kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingÄ naturvetenskapliga kurser i all lÀrarutbildning..

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs Ätta och nio uppfattar Àmnet religionskunskap. Jag har anvÀnt mig av enkÀter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsÀmnet har förÀndrats under 1900-talet, frÄn att ha varit ett Àmne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora vÀrldsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsÀmnet Àr lika viktigt som andra skolÀmnen.

Svenska Högarna Ă€r en ö samling som ligger 70 km öster om Stockholm och tack vare dess centrala lĂ€ge i Östersjön skulle en station kunna vara av strategiskt intresse för de stora fĂ€ltstationer som redan finns i fastlandet.En inventering av den kustnĂ€ra undervattensmiljön har tidigare skett dĂ€r och enligt en rapport skulle ytterligare inventeringar behövas.Den Ă€r tillgĂ€nglig för forskning bĂ„da frĂ„n hav och land. Det vill sĂ€ga att forskarna ska kunna ta sig ute pĂ„ havet med smĂ„ motorbĂ„tar direkt frĂ„n stationen. En hanlĂ€ggning som bestĂ„r av en pyr, bryggor och en inlastnings yta samt bĂ„tgarage Ă€r lĂ€nkad till stationen.Byggnadens typologi och infrastruktur anpassas till öns kuperade topografi samt förhĂ„ller sig till det befintliga programmet pĂ„ ön som bestĂ„r bland annat av tillsynsmans bostad, fyren och övriga lokaler i inre hamnen.Den ska hĂ„lla i tiden mot de hĂ„rda förhĂ„llanden som ön utsĂ€tts för under de olika Ă„rstiderna..

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lÀrare undervisar i den grafritande rÀknarens funktioner och hur eleverna faktiskt anvÀnder den. Detta har undersökts genom att lÄta lÀrare och deras elever besvara enkÀtformulÀr. Resultatet visar att eleverna anvÀnder rÀknaren som deras lÀrare instruerar dem att göra. LÀrarens attityd till rÀknaren pÄverkar ocksÄ eleverna att anvÀnda den pÄ det sÀtt som lÀraren antyder att den borde anvÀndas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, Ä ena sidan, hur rÀknaren anvÀnds av eleverna och, Ä andra sidan, hur lÀrare undervisar om dess funktioner.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en lÀroboksobunden undervisning. Vi söker Àven svar pÄ hur lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken och vilken hÀnsyn de tar till kursplanens innehÄll i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av en explorativ undersökning, dÀr det anvÀnds flera undersökningsmetoder. I vÄrt fall en postenkÀt och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en lÀroboksobunden undervisning var mÄnga.

Uppsatsens syfte har varit att försöka fÄ en bild av hur bevis och bevisföring fokuseras och har fokuserats i gymnasiematematiken. De frÄgestÀllningar arbetet inriktas pÄ Àr vad elever har för attityd till matematiska bevis, syn pÄ matematiska bevis samt kunskap om matematiska bevis. I uppsatsen har olika lÀroböcker som anvÀnts under de senaste decennierna studerats, och dÄ genom att se hur hÀrledningen av ett par centrala satser har genomförts. Vidare har kursplaner, lÀroplaner samt litteratur som berör didaktiska aspekter pÄ matematiska bevis granskats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna ovan sÄ har dels en enkÀtundersökning och dels ett test genomförts bland naturvetarelever pÄ en gymnasieskola i Sydsverige.

Syftet med studien Àr att genom intervjuer undersöka hur fem bildlÀrare ser pÄ sitt Àmne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svÄrbegripligt. DÀrmed tolkas det pÄ mÄnga olika sÀtt av bildlÀrarna. De tycks vÀlja det sÀtt som passar in i deras synsÀtt och i undervisning.Undersökning baserat pÄ forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder pÄ att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts Àven vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de bÄda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.Resultatet tyder pÄ att en förÀndring tycks vara pÄ vÀg, trots att forskningen pekar Ät annat hÄll..

Gemensamma genomgÄngar och dÀrefter tyst rÀkning var den vanligaste undervisningsformen under vÄr grundskoletid pÄ 70-talet. PÄ mÄnga skolor i grundskolans senare del Àr det fortfarande det vanligaste arbetssÀttet. Forskning visar att om eleverna fÄr arbeta i par eller grupp inverkar det positivt pÄ deras inlÀrning. Undersökningar konstaterar dessutom att lÀroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om lÀroböckerna stÀmmer överens med kursplanen i matematik med avseende pÄ muntlig kommunikation.

Syfte/FrÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att ta reda pÄ möjligheterna kring ett Àmnesintegrerat samarbete mellan Àmnena svenska a, b och idrott och hÀlsa a pÄ gymnasiet. För att uppnÄ syftet har tvÄ frÄgestÀllningar valts att fÄ besvarade: Vilka möjligheter finns det enligt gymnasielÀrare för att en Àmnesintegrerad undervisning skall ske sÄ att kursmÄlen i bÄda Àmnena uppnÄs? Hur ser intresset enligt gymnasielÀrare ut för att en Àmnesintegrerad undervisning mellan idrott a och svenska a, b pÄ gymnasiet skall kunna ske?MetodFör att uppnÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna sÄ har kvalitativa intervjuer med lÄg grad av standardisering valts som forskningsmetod. Kvalitativa intervjuer valdes som forskningsmetod för att man dÄ kan anvÀnda sig av den intervjuades sprÄkbruk och ta frÄgorna i den ordning de passar under intervjun. Intervjun byggde pÄ öppna frÄgor.

Syftet med föreliggande studie Àr att utreda vilken roll litteratur har och hur lÀrare anvÀnder litteratur i Àmnet svenska som andrasprÄk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andrasprÄk pÄ gymnasienivÄ har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn pÄ litteraturens syfte har stÀllts mot vad ledande forskning sÀger inom omrÄdet. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gÀllande litteratur- och sprÄkforskning. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen anvÀnder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..

Denna studie visar hur det fungerar att anvÀnda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man anvÀnda sig av dessa metoder pÄ en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt tvÄ Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms lÀn, intervjuat tre NO-lÀrare samt observerat sjÀlva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjÀlp för lÀrare pÄ en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lÀrare, det gÀller bara att tillÀmpa dem mer konkret.

Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som stÄr i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring Àmnet. Med hjÀlp av utvÀrderingsblanketter, enkÀter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lÀrares instÀllning till det. MÄlgruppen i undersökningen var nyanlÀnda elever och elever med utlÀndsk bakgrund som har varit i Sverige mer Àn tvÄ Är, samt elever som Àr födda i Sverige. Eleverna Àr frÄn grundskolan, högstadiet och gymnasiet.

I LÀroplan för grundsÀrskolan 2011 har stor förÀndring skett i förhÄllande till föregÄende kursplaner som innehÄller religionskunskap. FrÄn att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrÄgor har studier kring specifika religioner Äterigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsÀrskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utstrÀckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativ data i form av intervjuer och vÀgs emot Edwin Cox krav pÄ förmÄgor som förutsÀtter religionsstudier. Studien visar pÄ att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsÀrskolan har.

Syftet med den hÀr rapporten var att ta reda pÄ hur bestÄnden av sydlig ladlav, Cyphelium notarisii (Tul). Blomb & Forsell, utvecklats pÄ Gotland sedan senaste inventeringen 1997. MÄlsÀttningen var att ocksÄ fÄ fram mer kunskap om artens ekologi, biologi och status för att pÄ detta sÀtt öka möjligheten att bevara arten. Fiskemuseet Kovik har byggnader med sydlig ladlav. Eftersom byggnaderna transporterats dit frÄn olika hÄll pÄ Gotland indikerar detta att laven kan finnas i fler omrÄden och kanske Àr vanligare Àn vi i nulÀget vet.