Sökresultat:
683 Uppsatser om Ämnes- och kursplaner i biologi - Sida 12 av 46
Kunskap i biologi hos invandrarelever : En undersökning pÄ en grundskola i VÀstra Götaland
The main purpose of this study was to examine the knowledge in biology by immigrant pupils. My investigation is based on the pupil and I have focused on positive and negative factors that affect their performance in biology.The study is based on marks in year 2006/2007, a survey and interviews made with four immigrant pupils at a compulsory school in VÀstra Götaland.The study indicates that the result in biology of immigrant pupils is lower compared to Swedish.Difficulties in language, the commitments by their parents and their surroundings are the main factors that affect their results negative..
Anpassning efter behov: elevers vardagsförestÀllningar kring
evolution
Syfte med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vilka eventuella förestÀllningar elever som gÄtt ut grundskolan har kring evolutionen, samt hur vanliga dessa förestÀllningar Àr. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning bland gymnasieelever som gÄtt ut grundskolan vÄren 2006. Resultatet i vÄr studie visar att majoriteten av de tillfrÄgade eleverna lÀmnat svar som innehÄller vardagsförestÀllningar, sÄsom anpassning och behov. Denna insikt kommer vi att bÀra med oss i vÄr kommande yrkesprofession för att skapa möjligheter för elever att förstÄ evolutionen ur ett naturvetenskapligt perspektiv..
Tingens betydelse i matematiska utforskande praktiker : En textanays av dokumentationer frÄn en förskola
Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlÀrarnas lÀromedel förhÄller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger pÄ halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelÀrare; tvÄ lÀrare undervisar i Idrott och hÀlsa, en lÀrareundervisar i Biologi och tvÄ lÀrare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har Àven genomförten lÀromedelsanalys med utgÄngspunkt frÄn en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrÄn en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i lÀromedlen varpÄ den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvÀrdigt alternativ.
Svenskt nÀringsliv i klassrummet : En diskursstudie av sponsrade lÀromedel i samhÀllskunskap
Debatten kring skolan har varit intensiv de senaste Ären allt sedan svenska skolresultat börjat sjunka i internationella resultatjÀmförelser. Samtidigt som vi jÀmför oss allt mer med andra lÀnder ökar globaliseringen, kommunikationerna och samhÀllsutvecklingen. Allt gÄr mycket snabbare och samhÀllsutvecklingen Àr idag nÀstan omöjlig att förutspÄ. Med tanke pÄ att det tillkommit en ny lÀroplan med nya kursplaner för bÄde grundskolan och gymnasiet de senaste Ären Àr det intressant att undersöka hur dessa kursplaner svarar upp till dessa samhÀllsförÀndringar. TÀnkbart Àr att det krÀvs nya förhÄllningssÀtt och synsÀtt pÄ utbildning och till kunskap. Denna uppsats undersöker om det finns nÄgon skillnad mellan kursplanen för geografi i Lpo94 och Lgr11.
Sex- och samlevnadsundervisning i förhÄllande till teorier om utveckling
Syftet Àr att beskriva nÄgra teorier som kan ligga till grund för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och att ge en bild av vad lÀroplanen sÀger samt att lyfta fram de teorier lÀrare grundar sin undervisning pÄ. I litteraturgenomgÄngen gör jag en kort exposé av sexualundervisningens historia. Styrdokumenten behandlas utifrÄn sex- och samlevnadsundervisningens perspektiv. Sist behandlas tvÄ utvecklingsteorier; den biologiska och den psykosexuella teorien. Metoden har varit att genomföra djupintervjuer med lÀrare.
Naturvetenskapsundervisningen i Ärskurs 1-3 - En intervjustudie om hur lÀrare planerar och undervisar i naturvetenskap
Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat fem lÀrare som undervisar i naturvetenskap i Ärskurs 1-3. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur viktigt lÀrarna tycker naturvetenskapsÀmnet Àr, vilket intresse de anser att eleverna har för Àmnet samt hur de tar tillvara pÄ detta. Resultatet visar att naturvetenskapen Àr ett viktigt Àmne, men enligt lÀrarna innefattar Àmnet frÀmst biologi. Forskning visar att mÄnga lÀrare som undervisar i dagens skola har bristande kunskaper och sjÀlvförtroende i naturvetenskap, vilket kan vara en av orsakerna till att kemi och fysik kommer i skymundan..
à kertistel : biologi och icke-kemisk bekÀmpning
A growing problem in Swedish herbicide free agriculture, the Canadian thistle has been the object of several new trials, seeking methods for non-chemical weed control. The new trials have mainly confirmed earlier experiences; that the most successful methods of control are springtime ploughing, repeated cutting and competition from a stout crop. Row hoeing has also been proven effective. As opposed to earlier recommendations, half season fallow has shown to be a risky and often ineffective method of control. Trials regarding biological methods have shown that above others thistle rust (Puccinia punctiformis) may have the potential of controlling Canadian thistle the future.
.
Styrdokumenten och lÀrares planering
Vi har, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt vad det Àr som styr nÀr lÀrare planerar sin verksamhet i skolan. Vilket/vilka av styrdokumenten Àr viktigast för tolv lÀrare vid undervisningsplanering, lÀroplanen eller kursplanen och dess mÄl? TvÄ högstadieskolor i tvÄ kommuner har undersökta. Som bakgrund ges en historisk inblick i tidigare system.Resultatet visar vissa olikheter mellan skolorna nÀr det gÀller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i Àmnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mÄl för att sÀkerstÀlla undervisningens kvalitet..
Vilka geografiska kunskaper prioriteras i kursplanen? : En jÀmförande textanalys av kunskapssyn mellan kursplanen för Geografi i Lpo94 och Lgr11.
Debatten kring skolan har varit intensiv de senaste Ären allt sedan svenska skolresultat börjat sjunka i internationella resultatjÀmförelser. Samtidigt som vi jÀmför oss allt mer med andra lÀnder ökar globaliseringen, kommunikationerna och samhÀllsutvecklingen. Allt gÄr mycket snabbare och samhÀllsutvecklingen Àr idag nÀstan omöjlig att förutspÄ. Med tanke pÄ att det tillkommit en ny lÀroplan med nya kursplaner för bÄde grundskolan och gymnasiet de senaste Ären Àr det intressant att undersöka hur dessa kursplaner svarar upp till dessa samhÀllsförÀndringar. TÀnkbart Àr att det krÀvs nya förhÄllningssÀtt och synsÀtt pÄ utbildning och till kunskap. Denna uppsats undersöker om det finns nÄgon skillnad mellan kursplanen för geografi i Lpo94 och Lgr11.
Musiken som valbart Àmne? En studie av lÀrarutbildningens kursplaner samt dess förhÄllande till musikÀmnet och Kp2000.
UtifrÄn tidigare forskning om och utvÀrderingar av musikÀmnets stÀllning i lÀrarutbildningen Àr syftet med förestÄende uppsats att ytterligare belysa musikÀmnets situation i den svenska lÀrarutbildningen sÄsom den manifesterar sig i kursplanerna pÄ högskolor och universitet. FöremÄl för analys Àr samtliga lÀrarutbildningars kursplaner i det allmÀnna utbildningsomrÄdet (AUO), som tillsammans med den nationella kursplanen i musik (Kp2000) utgör underlag för besvarandet av forskningsfrÄgan ?PÄ vilket sÀtt förbereds lÀrarstudenter för musikundervisning enligt Kp2000??. Ur ett hermeneutiskt perspektiv genomförs analysen baserad pÄ fyra sökord; ?Musik?, ?Estetik?, ?Musisk? samt ?KonstnÀrlig?, ord hÀmtade ur den presenterade kontexten kring analysobjekten.
En svenskÀmnesdidaktisk studie - Hur tolkar lÀrarna ett demokratimÄl?
Denna studie avser att ta reda pÄ och skapa en bild av hur verksamma gymnasielÀrare i svenska kan tillÀmpa ett demokratimÄl. FrÄgestÀllningen blir sÄledes: Hur kan svensklÀrare uppfatta, tolka och tillÀmpa, att eleven "genom olika texter och medier blir förtrogen med grundlÀggande demokratiska [...] vÀrden men ocksÄ medveten om destruktiva krafter att reagera emot"?.
Spelfilm som historielÀrare
Denna uppsats har i sitt syfte att visa vilken betydelse spelfilmer har för elevernas historiemedvetande. Jag frÄgade mig sjÀlv frÄgan hur lÀrare och kursplaner ser pÄ historiska spelfilmer. Jag har anvÀnt intervjuer i min uppsats att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Denna uppsats har gjorts i syfte att visa hur spelfilm pÄverkar lÀrare och elever. JÀmförelser görs i uppsatsen mellan mina svar frÄn intervjuer och tidigare forskning..
IUP ? Hur arbetar man med individuella utvecklingsplaner i skolan?
I vÄr undersökning kommer vi att visa hur man anvÀnder sig av IUP-individuella utvecklingsplaner i skolan. Vi kommer att utgÄ frÄn dessa frÄgestÀllningar: Hur följer man elevernas utveckling med hjÀlp av IUP? Hur gÄr det till nÀr man arbetar med IUP i skolan?I litteraturgenomgÄngen tar vi upp vad som redan finns forskat kring IUP. Vi har funnit att IUP tydliggör elevernas utveckling pÄ deras egen nivÄ och konkretiserar de mÄl som eleverna, enligt styrdokumenten, lÀroplaner och kursplaner, ska uppnÄ. Vi jÀmför sedan resultaten av vÄra intervjuer med det som redan finns framforskat frÄn andra forskningsstudier.
Naturorienterande Àmnen : Hur lÀrare arbetar med NO i skolÄr 4-6
Syftet med detta examensarbete Àr inte att kritiskt granska eller bedöma NO- undervisningen i skolÄren 4-6. Snarare ligger det i mitt intresse att undersöka hur lÀrare arbetar med de naturorienterande Àmnena och deras instÀllning till Àmnet. Detta för att se hur man pÄ bÀsta sÀtt kan undervisa i Àmnet och hur man kan vÀcka elevernas intresse för NO. Jag har valt att inrikta mig mot skolÄren 4-6. NO stÄr för naturorienterande Àmnen och avser biologi, kemi och fysik.
Att anvÀnda bilder i undervisningen
Denna studie avser att undersöka hur man kna anvÀnda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien Àr utförd pÄ tre olika skolor med Ätta informatanter, bÄde lÀrare och elever. Studien rör Àmnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebÀr att den bygger pÄ vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrÄn olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som anvÀnts Àr av semistrukturerad karaktÀr, d.v.s.