Detta arbete hade som fokus att undersöka verksamma sÄngpedagogers syn pÄ dagens kursmÄl i sÄng inom gymnasiets estetiska program. Jag frÄgade mig ocksÄ huruvida detta pÄverkar elevernas utveckling. All data insamlades genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma sÄngpedagoger. Mitt mÄl var att fÄ en insyn i verkligheten och genom deras erfarenhet fÄ information i Àmnet. För att nÄ ett bredare resultat och fÄ en större förstÄelse behandlades forskning och litteratur i Àmnet.

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

AbstractThe future of ethanol is depending on good solutions for the production. ENA energy power plant produces electrical power and district heating by heating biofuel. By building an integrated bioenergy plant surplus steam could be used to produce ethanol as fuel to vehicle.This would mean that ethanol is produced renewable energy and the energy for the process derives from the surplus of power.  ENA energy, MDH (the University of MÀlardalen) and the energy authority has initiated a research project were different bioenergy combinations integrate with existing power plant.  As a part of the project which size an integrated factory should be to gain the best efficiency for the plant was investigated. Consideration will be taken to the cost of the production in order to be competitive to the price of imported ethanol.  Etanolens framtid vilar pÄ bra lösningar för framstÀllning.  I ENA energi kraftverk i Enköping produceras el och fjÀrrvÀrme genom eldning av biobrÀnsle.  Genom att bygga ett integrerat bioenergikraftverk dÀr skulle man kunna anvÀnda överskottsÄnga till att framstÀlla etanol som fordonsbrÀnsle.

Den hÀr uppsatsen behandlar tvÄ olika examinationsformer pÄ gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger pÄ tvÄ olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essÀprovet i Svenska som modersmÄl i Finland. Syftet med undersökningen Àr att visa eventuella likheter och skillnader mellan de tvÄ proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som anvÀnts Àr en fördjupad, jÀmförande undersökning av det primÀra materialet. Undersökningen har genomförts i tvÄ etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essÀprovet i Svenska som modersmÄl.

Bakgrund SĂ€rskolan har en speciell position i samhĂ€llet. Barnen som undervisas dĂ€r vĂ€xer upp till ett liv som skiljer sig frĂ„n livet en icke-funktionshindrad person lever. Pedagogerna i grundsĂ€rskolan mĂ„ste beakta detta nĂ€r den planerar sin undervisning och ibland avvika frĂ„n kursplaner och betygskriterier för att göra undervisningen meningsfull för barnet.Syfte Mitt syfte med arbetet Ă€r att fĂ„ reda pĂ„ hur pedagogerna pĂ„ en grundsĂ€rskola skapar mening i en verksamhet dĂ€r det handlar om att undervisa barn som senare, i vuxen Ă„lder, i mĂ„nga fall inte kommer att vara produktiva, sett ur en samhĂ€llsekonomisk aspekt. Samtidigt som undervisningen Ă€r styrd av kunskapsmĂ„l och betygskriterier fastlagda i kursplaner.Metod Intervjuer med pedagoger frĂ„n en grundsĂ€rskola. Öppna intervjufrĂ„gor.Resultat Pedagogerna visar en stor kunskap kring dels barnens olika funktionshinder och vilka speciella krav dessa stĂ€ller pĂ„ lĂ€randesituationer, och dels pĂ„ kursplanerna samt betygskriterierna som reglerar skolans undervisning.

Bakgrund: Sett till internationella undersökningar under de senaste 40 Ären har de svenskaelevernas resultat legat under genomsnittet förutom vid undersökningen 1995. UtifrÄn dettafaktum kan det sÀgas vara relevant att titta pÄ hur kursplanerna har utformats gÀllande ettspecifikt matematiskt omrÄde, nÀmligen aritmetik.Syfte: Undersökningen avser att granska hur innehÄll och metoder gÀllandedivisionsalgoritmen, multiplikations- subtraktions och additionstabeller har beskrivits ikursplaner i matematik. I syftet ingÄr ocksÄ att ta reda pÄ en verksam lÀrares minnen avinnehÄllet och metoderna under tiden dÄ de olika lÀroplanerna varit rÄdande.Metod: Textanalys som redskap och dÄ genom en komparativ undersökning Àr detarbetssÀtt som anvÀnds i denna undersökning. Kursplanerna som analyseras Àr: Lgr 62, Lgr69, Lgr 80 och Lpo 94. I undersökningen ingÄr Àven en intervju med en lÀrare.Resultat: Denna undersökning av kursplanerna presenteras i kategorier sÄsom innehÄll,metod, sprÄk, likheter och skillnader.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lÀr sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrÄgorna vad och varför som hjÀlp. FrÄgan hur ansÄg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna dÄ de Àr mÄlstyrda och dÀrmed inte beskriver vilka metoder som lÀraren ska anvÀnda i sin undervisning. Vad-frÄgan analyseras utifrÄn kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frÄgan besvaras till största del i bakgrunden, men Àven till viss del med hjÀlp av SOU 1992:94.

Sammanfattning Betyg och bedömning Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar pÄ tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt kunskapskrav och kursplaner anvÀnds i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frÄgestÀllningar undersöks: 1. PÄ vilket sÀtt anvÀnds kunskapskraven och kursplanen i bedömningen pÄ SFI? 2.

Arbetet handlar om jÀmförelser i matematikÀmnet i Sverige och Kenya. JÀmförelser har gjorts mellan kursplanerna i matematik för Är 9, i den svenska grundskolan, och secondary school i Kenya. Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ likheter och skillnader i kunskapsmÄlen samt likheter och skillnader i innehÄll och upplÀgg. JÀmförelser har Àven gjorts mellan hur den svenska och den kenyanska skolan styrs och resultatet visar bÄde skillnader och likheter. En historisk tillbakablick visar att Sverige har en lÄng skolhistoria, men en skola för hela folket startades inte förrÀn Är 1842.

Min studie handlar om hur inomartskonkurrensen ser ut hos talgoxen, Parus major, nĂ€r det gĂ€ller födosök, trĂ€dplacering och sĂ€kerhet. Är det sĂ„ att fĂ„glarna lever i ?mansdominerade? samhĂ€llen, att det Ă€r hanen som söker föda pĂ„ de bĂ€sta och sĂ€kraste delarna av trĂ€det jĂ€mfört med honan. För att undersöka detta har 31 talgoxar studerats under nio dagar i sin naturliga miljö. HĂ€r noterades var i trĂ€det de placerade sig och hur de sedan förflyttade sig i tre födosök.

Detta examensarbete handlar om mag-tarmkanalen och Àr uppdelat i tvÄ avsnitt. Den första delen handlar om mag-tarmkanalens uppbyggnad, rent anatomiskt men ocksÄ hur den ser ut histologiskt. Histologin Àr bara ytligt behandlad dÄ den endast Àr med som förklaring till vissa hÀndelser inom fysiologin. Den andra delen, fysiologidelen handlar om de olika delarna i mag-tarmkanalen, deras funktioner och vad som reglerar dessa. I fysiologiavsnittet behandlas ocksÄ nedbrytning och absorption av de olika nÀringsÀmnena..

Digital teknik utgör ett obligatoriskt inslag i svensk undervisning, sÄvÀl praktiskt som i rÄdande kursplaner. Följande uppsats behandlar hur digital teknik tillÀmpas i bildundervisningen pÄ nÄgra grund- och gymnasieskolor, samt vad som pÄverkar tillÀmpningen. Vidare beskrivs Àven nÄrga lÀrares upplevda relation till anammandet av digital teknik i bildudnervisning..

Det estetiska programmet med inriktning dans finns pĂ„ gymnasieskolor runt om i Sverige. Det Ă€r ett program som vilar pĂ„ praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsstĂ€llande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen Ă€r att med filosofen JĂŒrgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas sprĂ„kliga redskap, samt anvĂ€ndandet av vĂ€rderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som gĂ„r det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har sjĂ€lv dansat i över 20 Ă„r, varit en tidigare elev pĂ„ det nĂ€mnda programmet och finner mig i en position dĂ€r jag snart Ă€r pĂ„ vĂ€g att bedöma elever i det som jag sjĂ€lv blivit bedömd i; dans som ett konstnĂ€rligt Ă€mne. Tidigare forskning pekar pĂ„ att dans bĂ€r en lĂ„ng tradition av mĂ€starlĂ€ra, dĂ€r eleven Ă€rver en tyst kunskap och lĂ€r sig att bemĂ€stra dans som hantverk frĂ„n sin lĂ€rare.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen var att jÀmföra hur lÀrare och personal pÄ en högstadieskola i Stockholm arbetar och tÀnker kring hÀlsa i undervisningen samt hur eleverna uppfattar hÀlsoundervisningen. UtifrÄn syftet har dessa frÄgestÀllningar skapats: Hur kan man som lÀrare dels i idrott och hÀlsa, biologi samt hemkunskap, jobba med hÀlsa i undervisningen? Vad anser lÀrarna och personal Àr viktigt i hÀlsoundervisningen? Hur uppfattar eleverna hÀlsoundervisningen?MetodI studien anvÀndes en kvalitativ metod och insamling av data med hjÀlp av intervjuer för att fÄ ingÄende och djupa svar pÄ frÄgestÀllningarna. Urvalet av informanter har varit tre lÀrare samt en bitrÀdande rektor samt tio elever i Ärskurs 6, 7 och 8.ResultatJag fick i studien svar pÄ att det Àr en skillnad i hur de vuxna informanterna tÀnker kring hÀlsa och hÀlsoundervisning och att det skiljer sig mot hur eleverna uppfattar hÀlsoundervisningen. LÀrarna och personalen tycker att det Àr viktigt att eleverna fÄr en undervisning i hÀlsa dÀremot Àr det Àven en skillnad i nÀr eleverna bör fÄ undervisning i hÀlsa.

Uppsatsens syfte Àr att belysa kursplaners och lÀrarattityders pÄverkan pÄ andrasprÄkslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr uppdelade i utifrÄn syftets tvÄ aspekter och Àr formulerade pÄ följande sÀtt: Hur pÄverkar kursplaner lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? samt Hur pÄverkar lÀrarattityder lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? Undersökningen bestÄr av en surveyundersökning och materialet samlades in genom en webb-baserad enkÀt. Totalt besvarades enkÀten av 58 svenska som andrasprÄkslÀrare varav 15 har utbildning för arbete mot grundskolan, 16 för högstadiet, 14 för gymnasiet och 13 för SFI (svenska för invandrare). Materialet redovisas i enlighet med statistiska konventioner och analys i form av ANOVA (Analysis of Variance) och Pearsonkorrelationer.Resultatet gÀllande kursplaners influens visar att det inte finns nÄgon pÄvisbar skillnad mellan lÀrargrupperna: grundskol-, högstadie-, gymnasie- och SFI-lÀrarna gÀllande deras medvetna pÄverkan pÄ elevers dialektanvÀndning och undervisning om dialekter i klassrummet.