Examensarbetet utförs Ät RÀddningstjÀnsten Karlstadregionen, som slagits samman till ett förbund. Man hanterar kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Kil och Karlstad. Det Àr meningen att verksamheten ska fungera som grÀnslös, dvs att det ska vara samma förutsÀttningar oavsett vilken kommun som berörs. För att detta ska vara möjligt krÀvs att det finns kartmaterial för alla kommuner. RÀddningstjÀnsten Àr intresserade av att införa GIS i sin verksamhet och de vill fÄ stöd för hur de ska göra.

Mellan 1960 och 1970 lades mÄnga jÀrnvÀgsstrÀckor ner sin verksamhet i Sverige, spÄren revs upp och bilen tog över vÄr vardags pendling pÄ allvar. Nu nÀr effekterna av bilens framfart blivit kÀnda Àr tÄget Äter ett intressant alternativ och olika gamla tÄgstrÀckningar vill Äterupplivas. Simrishamnsbanan Àr en sÄdan tÄgstrÀcka och Àr tÀnkta att Äter förena de orter som finns mellan Malmö och Simrishamn. Veberöd Àr en av de orter som ligger utmed den forna tÄgstrÀckan och orten ingÄr i Lundskommun och mitt syfte med detta examensarbete Àr att finna svar pÄ hur Veberöd ur ett ekonomiskat, socialt och ekologiskt "hÄllbart" sÀtt ska kunna anpassa sig till ett stationsnÀra lÀge, med tyngdpunkt pÄ: Bostadsstruktur, Infrastruktur och Grönstruktur. Detta utifrÄn ett scenario dÀr Simrishamnsbanan realiseras. Examensarbetet börjar med att problematisera hÄllbarhetsbegreppet och begrepp som tÀthet och gleshet, dÀrefter följer en omfattande analys av Veberöds historia, bostadsomrÄden, grönstruktur, verksamhet och service.

Arbetets syfte Ă€r att utvĂ€rdera en korttidspools organisation och verksamhet, utifrĂ„n tre olika intressenters perspektiv, nĂ€mligen de anstĂ€llda, arbetsgivaren samt den fackliga organisationen, SKAF. UtvĂ€rderingen sker frĂ„n tre olika tidsaspekter; starten, nuet och framtiden. Undersökning har avgrĂ€nsats till att studera; en korttidspool i en mellansvensk kommun, de anstĂ€llda i korttidspoolen, dess berörda arbetsgivarrepresentanter och den fackliga organisationen. Detta medför att de anstĂ€llda ute pĂ„ de arbetsplatser som anvĂ€nder sig av poolen, berörda politiker uteslutits i undersökningen. Även de vĂ„rdtagare som nyttjar korttidspoolen har utelĂ€mnats dĂ„ denna utvĂ€rdering inte syftar till att mĂ€ta vĂ„rdkvaliteten.

Är införande och nyttjande av förstainsatsperson (FIP) samhĂ€llsekonomiskt lönsamt? En FIP Ă€r, i normalfallet, en deltidsbrandman som inte behöver instĂ€lla sig vid brandstationen nĂ€r en olycka har intrĂ€ffat dĂ„ denne har ett eget utryckningsfordon och kan pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fortare komma fram till olycksplats. Den hĂ€r uppsatsen gör en utvĂ€rdering av fyra stationsomrĂ„den i Jönköpings kommun som för FIP-verksamhet. Tidigare studier framstĂ€ller att FIP har kortare responstid Ă€n nĂ€stkommande rĂ€ddningsenhet. Om sĂ„ Ă€r fallet Ă€r följden att rĂ€ddningsarbetet kan pĂ„börjas i ett tidigare skede och sĂ„ledes kan det slutliga rĂ€ddade vĂ€rdet i en olyckssituation vara av större omfattning Ă€n vad som annars vore möjligt.

Till följd av flera uppmĂ€rksammade bolagsskandaler har frĂ„gor om bolagsstyrning fĂ„tt ökad aktualitet pĂ„ global nivĂ„. MĂ„nga lĂ€nder har dĂ€rför börjat anvĂ€nda sig av regelsamlingar för bolagsstyrning, sĂ„ kallade koder, för att frĂ€mja förtroendet för nĂ€ringslivet. Kritiken som i huvudsak handlat om brist pĂ„ insyn och de skenande ersĂ€ttningsnivĂ„erna föranledde regeringen i Sverige att tillsĂ€tta den sĂ„ kallade Förtroendekommissionen under ledning av förre finansministern Erik Åsbrink. Förtroendekommissionen har i sin analys av nĂ€ringslivets förtroendefrĂ„gor identifierat brister i bolagsstyrning som en bidragande faktor till fler av de förtroendekritiska företeelser som uppkommit. PĂ„ grund av detta framstĂ€llde Förtroendekommissionen, i samverkan med ett antal organ och organisationer frĂ„n nĂ€ringslivet, en svensk kod för bolagsstyrning.

För att söka ge en tydligare bild av vilka variabler som, utifrÄn pedagogernas uppfattningar, kan utgöra förutsÀttningar för arbetet med demokrati och vÀrdefrÄgor med de yngsta barnen i förskolan analyseras resultatet som grundar sig pÄ pedagogers utsagor. Syftet med arbetet Àr att ÄskÄdliggöra pÄ vilket sÀtt pedagoger förhÄller sig till och implementerar demokratiuppdraget i arbetet med de yngsta barnen i förskolan. För att konkretisera och komma nÀrmare ett svar pÄ syftet stÀlls följande frÄgor: 1 Hur uttrycker sig pedagoger om sitt arbete med att; utifrÄn demokratisk grund skapa en verksamhet dÀr de yngsta barnens röster blir hörda? 2 Vilka möjligheter och hinder i arbetet med de yngsta barnen ger pedagoger uttryck för som vÀsentliga för att en verksamhet pÄ demokratisk grund ska kunna nÄs? Föreliggande studie Àr genomförd medelst en kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer med pedagoger, och med en hermeneutisk ansats för att söka tolkningar och förstÄelse för det insamlade empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som anvÀnds för att möjliggöra analys av resultatet lutar sig pÄ teorier utvecklade av i huvudsak Habermas, Bernstein och Benhabib.

Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) Àr relativt nytt, och har börjat anvÀndas mer och mer inom hÀlso- och sjukvÄrden. Det finns ofta en FaR- samordnare som hjÀlper klienter med hur de ska gÄ tillvÀga med sitt recept. FaR vÀnder sig frÀmst till de som Àr i störst behov av fysisk aktivitet, det Àr viktigt att dessa personer blir och förblir fysiskt aktiva. Denna studie ger en kÀnnedom om hur FaR pÄ Hisingen jobbar med sin verksamhet, hur det upplevs att fÄ ett FaR, vilken roll FaR- samordnaren har med det motiverande samtalet och hur det ser ut sexmÄnader efter receptet skrevs ut. Studiens syfte Àr att undersöka klienters upplevelser av FaR kompletterat med motiverande samtal samt att se om klienten Àr fysisk aktiv efter sex mÄnader efter det att receptet löstes in.

Bakgrund: Dagens globalisering har möjliggjort en ökad handel mellan lÀnder vilket har inneburit en ökad konsumtion och i sin tur en större negativ miljöpÄverkan. Denna miljöpÄverkan sker pÄ grund av att produkterna som anskaffas leder till föroreningar genom avlÀgsna producenter och lÄnga transportstrÀckor samt genom en icke-miljövÀnlig produktion. Att se över sina försörjningsstrategier blir alltsÄ allt viktigare och Green sourcing bör övervÀgas framför traditionella sourcing strategier. Konceptet Àr relativt nytt och befinner sig fortfarande i utvecklingsfasen dÀr fullstÀndig forskning om Green sourcing saknas. Genom den begrÀnsade forskning som finns inom omrÄdet kan ett forskningsgap utskiljas dÄ Green sourcing Ànnu inte utforskats inom offentligheten.

Detta dokument Àr en del av kursen, ?Y0009B Examensarbete?. Dokumentet innefattar en problemanalys som beskriver de frÄgestÀllningar vilka ligger till grund för det huvudsakliga arbetet inom en ansökan om tillstÄnd för upplÀggning av muddermassor inom ett naturreservat i LuleÄ skÀrgÄrd. Inom examensarbetet har Àven utförts en geodetisk inmÀtning med NÀtverks-RTK av den upplÀggningsplats som har föreslagits av sökanden. MÀtdata har redovisats i form av planritningar och tvÀrsektioner.

Det finns idag lÄngt framskridna planer pÄ att avveckla den svenska revisionsplikten för smÄ och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dÄvarande justitierÄdet Bo Svensson att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att avskaffa revisionsplikten för smÄ- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet pÄ mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens berÀkningar kan leda till kostnadsbesparing pÄ 5,8 miljarder kronor för företagen.SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik frÄn olika intressentgrupper inom samhÀllet. Skatteverket Àr en intressent vilken i hög grad kommer att pÄverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nÀmnvÀrd utstrÀckning av det diskuterade förslaget.

Upphandlingar för införande av nya IT-system inom offentlig sektor omfattas i Sverige av Lagen om offentlig upphandling. Denna lag tvingar den upphandlande myndigheten att vÀlja ett av tvÄ direktiv för att utse ett vinnande anbud, det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det med lÀgst pris. Tidigare studier visar pÄ att mÄnga anser det lÀttare att gÄ efter direktivet om lÀgst pris dÄ det ekonomiskt mest fördelaktiga mÄste motiveras utifrÄn flera aspekter. Studien syftar till att undersöka hur en verksamhet inom offentlig sektor kan sÀtta ett kvantitativt mervÀrde pÄ krav för IT-systemet för att pÄ sÄ sÀtt kunna genomföra upphandlingen med det ekonomiskt mest fördelaktiga som direktiv. ForskningsfrÄgan har studerats genom en dokumentstudie pÄ Stockholms Stads nya IT-satsning Skolplattform som Àr uppdelad i fem separata upphandlingar.

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi fÄr vÄra sopor hÀmtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vÀgarna underhÄlls, barnen har tillgÄng till dagis- och skolverksamhet och vÄra Àldre har tillgÄng till Àldreomsorg. MÄlet med den kommunala verksamheten Àr att producera service/nytta inom omrÄden som anses vara gemensamma angelÀgenheter för oss kommuninnevÄnare. För att Ästadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs dÄ denna omfattande verksamhet som berör oss alla i sÄ stor utstrÀckning?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att pÄ sÄ vis öka den allmÀnna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats pÄ personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjÀnstemÀn inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstÄs som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.

I dagens samhÀlle Àr arbete en stor del av mÀnniskans liv. Genom arbete blir vi sjÀlvförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgÄtt frÄn synen pÄ allas rÀtt till arbete. En grupp som trots det har svÄrigheter att ta sig in pÄ arbetsmarknaden Àr mÀnniskor med nÄgon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvÀgledare har vi stort intresse för mÀnniskor och deras rÀtt till valmöjligheter och vi tycker det Àr viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper.

VÄrt samhÀlle prÀglas av stÀndig förÀndring vilket medför att organisationer mÄste förÀndras i takt med det för att klara av en alltmer internationaliserad och hÄrdnad konkurrens. PÄ senare tid har organisationer förÀndrat sina arbetsprocesser med hjÀlp av ny teknik. En större andel av alla kommuner har idag infört nÄgon form av e-handel i sin verksamhet och övergÄngen till elektroniska fakturor kan ses som ett första steg med tanke pÄ de effektiviseringar som uppstÄr. Denna studie syftar till att undersöka utifrÄn ett organisatorisk perspektiv nÄgra utav de förutsÀttningar som behövs för att organisationer pÄ ett effektivt sÀtt ska kunna implementera elektroniska fakturor i sin verksamhet. Dessutom syftar uppsatsen till att jÀmföra om skillnader finns mellan en större och en mindre organisation vid införandet.

Detta Àr en kvalitativ studie som vill undersöka vilka hinder och framgÄngsfaktorer som finns inom Motivationsgruppen som Àr en lokal verksamhet inom SocialtjÀnsten för mÀnniskor med missbruksproblematik i BiskopsgÄrden. Uppsatsen tar Àven upp vilka mÄl deltagarna och drogterapeuterna har med deltagandet i verksamheten. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fyra deltagare ur Motivationsgruppen och de tvÄ drogterapeuterna som hÄller i verksamheten. Informanternas svar analyseras med hjÀlp av tidigare forskning, empowerment, KASAM samt ett relationellt maktperspektiv.