Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jÀmföra vilka redovisningsmÀssiga effekter RR 15 har medfört för företag, vars verksamhet bygger pÄ forskning och/eller utveckling, inom branscherna IT och HÀlsovÄrd. VÄr uppsats bygger pÄ en fallstudie av sex företag, tre inom IT och tre inom HÀlsovÄrd samt litteratur-studier inom vÄrt ÀmnesomrÄde. VÄra slutsatser Àr att de redovisningsmÀssiga effekterna för företagen har varit spridda. För hÀlften av företagen har införandet av RR 15 inneburit en ökad aktivering, medan tvÄ företag inte pÄverkades alls och för ett företag innebar det ökad kostnadsföring. Effekten som pÄvisades berodde pÄ tvÄ faktorer, dels vilken verksamhet företaget har och dels hur redovisningen av FoU skett innan.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet. VÄr bedömning Àr att ledningen pÄ skolan har den kunskap som krÀvs för att fÄ mÄlstyrningen att fungera men dÄ personalen inte alltid Àr med att sÀtta mÄlen kan det brista vid implementeringen.

SammanfattningI kunskapssamhÀllets nuvarande form Àr kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lÀrande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sÀtt genom vilket lÀrande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lÀrande. Kompetensutveckling Àr ett sÀtt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lÀrande. Detta sker bÄde med formella och informella insatser utifrÄn varierande syften samt mÄl.UtvÀrderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lÀrande samt kunskap i relation till avsatt mÄl för kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn ett företagsperspektiv.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Bakgrund ochfrÄgestÀllningBegreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag ochorganisationer och mÄnga sÀger sig anvÀnda verktyget. Forskning pÄomrÄdet har visat att benchmarking kan appliceras pÄ flera olikaprocesser och produkter inom alla typer av industrier. PÄ senare tid haren rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vidstyrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna ivad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades tvÄfrÄgestÀllningar: Hur ser anvÀndningen av benchmarking ut i praktikenjÀmfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg iekonomistyrpaketen?Syfte Syftet med uppsatsen Àr att skapa en bild av hur tre utvalda svenskaföretag anvÀnder benchmarking i sin verksamhet samt att jÀmföra dennabenchmarkingprocess med teori pÄ omrÄdet.

Bakgrund: De senaste 60 Ären har karaktÀriserats av företags flytt till nya marknader. Sveriges integration med EU tillÄter fri rörlighet av varor, tjÀnster och arbetskraft vilket har bidragit till att bÄde stora och smÄ företag har större valmöjligheter till vidare expansion. Svenska entreprenörer som startar sin verksamhet pÄ marknader som Àr tydligt skilda frÄn den egna till bÄde avstÄnd och kultur blir en allt vanligare syn.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera de problem och viktiga faktorer att ta hÀnsyn till som uppstÄr vid en marknadsetablering i ett annat land för svenska entreprenörer. Vidare Àmnar studien Àven undersöka varför svenska entreprenörer förflyttar alternativt startar sin verksamhet i utlandet.Slutsats och resultat: Viktiga faktorerna att ta hÀnsyn till för svenska entreprenörer som etablerar sig i Spanien verkar utifrÄn denna studie framförallt vara kulturskillnader, legala problem som uppkommer under etableringen samt vikten av relationer och nÀtverk vid affÀrsuppgörelser. Den primÀra anledningen till etablering i Spanien förefaller sig vara sociala skÀl och inte de eventuella affÀrsmöjligheterna som finns..

 I denna studie har vi undersökt förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjÀlp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar mÄnga aspekter pÄ hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. FörskollÀrarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benÀmner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frÄgor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjÀrdedel av Àpplet? Ett exempel som framkom pÄ matematik i förskolan var i barnens lek.

Vi har studerat det brottsförebyggande arbetet i VÀsterÄs och Nyköping. Framför allt har vi tittat pÄ hur det bedrivs och utvÀrderas, samt pÄ vilken forskning man grundar sitt arbete. Vi har funnit att sÄ vitt vi kan se, grundas all brottsförebyggande verksamhet pÄ den forskning som gjorts av Marie Torstensson med flera..

I mitten av 80-talet gjordes upptÀckter för att kunna anvÀnda DNA för personidentifiering. Utvecklingen har lett till att tekniken nu Àr given hos polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet. Syftet med rapporten Àr att beskriva för och nackdelar med DNA-register ur ett brottsutredande perspektiv samt dess inverkan pÄ personliga integriteten. Rapporten bygger pÄ litteraturstudier och pÄ webbaserad information. Resultatet av denna rapport Àr att de olika DNA-registren Àr ett bra verktyg för polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Denna studie har, utifrÄn den hermeneutiska traditionen, utförts pÄ en psykiatrisk verksamhet i syfte att nÄ en förstÄelse för vad det pÄ mikronivÄ kan innebÀra att arbeta emotionellt. Inledningsvis fördjupade vi oss i vetenskapliga artiklar vilka gav oss verktyg att arbeta med för att öka förstÄelsen av fÀltet. Detta uppmÀrksammade viktiga faktorer som betydelsen av samarbete, gemenskap och emotionshantering som de anstÀllda utför. Psykiatrin betraktas som ett emotionellt arbete vilket gör att de anstÀllda kan pÄverkas av de starka emotioner som rÄder. Den kÀnslomÀssiga karaktÀren kan medföra ett behov för den anstÀllde att hantera sina emotioner i syfte att undvika den eventuella belastningen det kan innebÀra.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ förskolor med olika pedagogisk inriktning ser pÄ mötet med barn inom bild- och formskapande. FrÄgestÀllningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen pÄ barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju pedagoger Àr gjorda pÄ en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna Àr inspelade pÄ band och samtidigt gjordes Àven anteckningar. Intervjuerna Àr sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna Àr Àven fotografier tagna pÄ förskolornas bild- och formskapande utrymmen.

Syftet med studien Àr att visa hur förskollÀrare och specialpedagoger arbetar för att uppmÀrksamma grÄzonsbarn i förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar som besvaras i studien Àr: Hur ser förskollÀrarens och specialpedagogens arbetsÀtt ut gÀllande barn i grÄzonen? Hur samarbetar förskollÀrare och specialpedagoger i förskolan kring grÄzonsbarn? Hur pÄverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i grÄzonen?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fem verksamma förskollÀrare och tvÄ verksamma specialpedagoger frÄn olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgÄr studien frÄn teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollÀrare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollÀrare gÀrna samarbetar med specialpedagoger.

Studiens syfte var att bjuda in individer inom försörjningsstöd som medskapare genom anvÀndarinvolvering, i en för arbetsmarknads- och familjeförvaltningen i Eskilstuna, obeprövad metod. Verksamheten stÄr inför framtida utmaningar bland annat pÄ grund av ett högt antal individer i behov av försörjningsstöd och det utanförskap som rÄder. Det finns en vilja till förÀndring och verksamheten befinner sig i en förÀndringsprocess dÀr den vill hitta en kanal mellan klient och verksamhet för att kunna involvera klienten i utvecklingsarbeten utifrÄn individens behov. Studien bestÄr av en kvalitativ undersökning med frÄgestÀllningar som avsÄg att besvara hur individer inom försörjningsstöd upplever sig vara medskapare samt pÄ vilket sÀtt metoden ansÄgs vara anvÀndbar. En förhoppning lÄg i att behoven och medskapandet leder till vÀrde för bÄde verksamhet och klient.

EU law is superior to Swedish domestic law, and it is on Sweden's responsibility to implement the COJ judgments so that it becomes compatible with EU law. The advantage of the Union being superior is the internal market given the member states.However, problems arise when the Swedish legislature goes further in its interpretation of EU law. Restrictions can be imposed but it must be considered to be strongly motivated so the restriction outweighs the need to maintain the freedoms granted by EU law. In Cadbury Schweppes, the court states that restrictions on freedom of establishment may be done to counter artificial arrangements whose sole purpose is to evade the national tax. Its further stated that an artificial arrangement does not exist in those cases there is a real business, even through the establishment in the low-taxing country is economically justified. The Swedish CFC rules states that the general rule is that if an establishment in a country within the EEA, which have lower corporate tax than 55% of the Swedish tax, the shareholder of this company is taxed on its current share in Sweden. The outcome of Cadbury Schweppes has not been made into a general rule, it became the exception. In addition to that in Sweden it is presumed that the company is an artificial arrangement that expressly are prohibited by the EUD, as well been implemented to supplement the rule, where the Swedish legislature changes the meaning of the term granted by the appeal. The Swedish legislature has amended the original economically motivated establishment, to be commercially motivated. The term is undefined, but applicable elsewhere in the Incometaxlaw and from this one can find that, for an establishment to be considered as commercially motivated the decisions to establish should be taken to promote normal profit-making enterprises based upon commercially motivated decisions..