Svensk föreningsidrott Àr idag en stor arena för ungdomar, dÀr de erbjuds en meningsfylld och hÀlsosam fritid.  Fotboll Àr en av de största idrotterna i landet, och det finns ett stort antal föreningar som bedriver verksamhet inom idrotten. Samtliga av dessa föreningar anvÀnder sig av stadgar för att styra sin verksamhet, men det finns ocksÄ klubbar som har tagit styrningen ett steg lÀngre, och skapat dokument för hur utbildningen av ungdomarna ska se ut.Studien syftar till att undersöka hur en specifik förening anvÀnder sig av en sÄ kallad spelarutbildningsplan, med huvudinriktning pÄ trÀnarnas arbete. Huvudmotiv till studien Àr att fylla en lucka vad gÀller forskning inriktad mot implementeringsarbete av styrdokument inom idrottsvÀrlden.  Med hjÀlp av kvalitativa metoder som textanalys, intervjuer och observationer har studien resulterat i att man kan se brister i föreningens kontroll av trÀnarna, men att detta nödvÀndigtvis inte behöver vara negativt ur trÀnarnas synpunkt.Sammanfattningsvis kan det sÀgas att fotboll inte bara styrs av de dokument som finns, utan till stor del av de mÀnniskor som aktivt arbetar inom idrotten. Likt den forskning som gjorts inom företagsekonomin finns i vÄr studie tecken pÄ att bristande implementering kan förekomma Àven inom idrottsföreningar.

Vi vill med vÄr uppsats undersöka och analysera hur lagidrottsföreningar i Sverige kan utveckla sin marknadsföringsstrategi. Initiativet togs delvis med anledning av en pÄgÄende diskussion om Àndring kring 51-procentsregeln samt ett delat intresse i idrott.De idrotter vi har haft fokus pÄ för undersökningen har varit inomhusidrotter som handboll och ishockey. Vi har Àven tagit del av allmÀnhetens synpunkter kring idrottsföreningar. Med hjÀlp av dessa respondenter gÄr det att fÄ en bild av hur idrottsföreningar marknadsför sin verksamhet och vad allmÀnheten tar in.Urvalet av tillfrÄgade idrottsföreningar gjordes utifrÄn författarnas respektive intresse i olika idrottsgrenar samt att bÄda Àr inomhusidrotter. Idrottsklubbar valdes strategiskt frÄn olika nivÄer för att fÄ in en helhetsbild istÀllet för att endast rikta in pÄ elitnivÄ.Vi genomförde undersökningen genom att samla information med hjÀlp av enkÀter till idrottsföreningar och allmÀnheten.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet dÀr barnen hade möjlighet att vistas pÄ varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus pÄ barnens egna initierade aktiviteter som skedde pÄ olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation nÀr det gÀller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen anvÀnds följande frÄgestÀllningar:? Vilka aktiviteter vÀljer barnen pÄ olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur anvÀnder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö nÀr det gÀller barnens val av aktiviteter?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Äkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjÀlp av ett observationsschema.

RÀttslÀget vad gÀller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterÀttsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i nÄgon större utstrÀckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger pÄ den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstÄ i samband med FoU-samarbeten och de tÀnkbara inkomstskatterÀttsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterÀttsligt.UtifrÄn vÄr studie framgÄr det att samarbetsavtalet fÄr en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rÄdande uppfattningen synes alltsÄ vara att ett bolagsavtal kan haskatterÀttslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en ÀganderÀttsförÀndring behöverske.

Förskolans betydelse i samhÀllet blir allt viktigare (Skolverket, 2009a). DÀrmed ökar ansvaret för personalens kompetens och i dagslÀget ligger det övervÀgande pedagogiska ansvaret pÄ förskollÀrarna (Utbildningsdepartementet, 2010).Syftet med undersökningen var att belysa hur förskollÀrare upplever och beskriver utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvÀrdering och pedagogisk dokumentation samt att undersöka vad litteraturen menar Àr syftet med dessa arbetsuppgifter. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning som riktades till 31 förskollÀrare i en specifik kommun i mellersta Sverige, varav 26 förskollÀrare svarade pÄ enkÀten. FörskollÀrarna fick besvara enkÀterna enskilt för att minska risken för att de skulle bli pÄverkade av varandra. Resultatet av enkÀtundersökningen visar att förskollÀrare ansÄg att tiden inte Àr tillrÀcklig vad gÀller utvecklingssamtal, utvÀrdering och pedagogisk dokumentation.

Undersökningar visar att lÀrare, till skillnad frÄn mÄnga andra professionella yrkesgrupper, sÀllan refererar till teorier nÀr de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lÀrare Àr sÀllan av teoretisk karaktÀr utan handlar ofta om praktiska förhÄllanden . En stor del av lÀrarkunskapen verkar vara ?tyst?.? Tyst kunskap ska hÀr förstÄs som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnÄs genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som krÀver överblick över situationen man befinner sig i. I det hÀr arbetet studerar jag relationen mellan lÀrarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lÀrarens syn pÄ elevernas progression under kemilaborationer.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillÀgnat sig en bred kompetens. I den hÀr studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lÀrares och rektorers syn pÄ specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens anvÀnds? ? Hur anvÀnds specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien Àr kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hÄllbarhetsredovisning förhÄller sig till varandra, och dels empirisk dÄ jag Àmnar undersöka huruvida denna redovisningsform bÀttre kan visa en verksamhets effektivitet bÀttre Àn traditionell redovisning dÀr verksamheten har sociala verksamhetsmÄl. Studieobjektet i denna undersökning Àr KulturAkademin, vilken Àr ett gemenskapsföretag vars primÀra verksamhetsmÄl Àr att driva musikskolan i Storuman.För att uppnÄ detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmÄl eller en kombination av de bÄda.Undersökningen visar att det finns tvÄ olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebÀr. En mening Àr att begreppet kan likstÀllas med begreppet hÄllbarhetsredovisning som Àr en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömÀssig dimension och en mening Àr att det Àr en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hÄllbarhetsredovisning.Vad gÀller det empiriska syftet Àr undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bÀttre Àn en traditionell redovisning dÄ den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Med utgÄngspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vÄrt syfte varit att tolka, förstÄ och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap pÄ en mellanchefsnivÄ vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gÄtt frÄn del till helhet och frÄn helhet till del. Tolknings- och förstÄelseprocessen har haft sin utgÄngspunkt i författarnas förförstÄelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen anvÀndes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi frÄn början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, sÄsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet.

Syftet med vÄrt arbete var att belysa vad det Àr för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frÄgan var barns resonemang om lÀrandet liksom fritidshemmets meningsfullhet..

Vi har valt att ge vÄrt examensarbete namnet ?Dramatiska sÄngfÄglar?. En studie om profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten pÄ en utvald förskola. ?Dramatic songbirds?.

Den nytta ett medlemskap i en organisation ger förmedlar sĂ€kerhet, trygghet och gemenskap.FörmĂ„ner kopplade till medlemskapet kan bĂ„de vara materiella och av mer Ă€ndamĂ„lsenligkaraktĂ€r direkt kopplad till organisationens syfte och mĂ„l. Denna nytta kan vara svĂ„rt att mĂ€taoch dĂ€rför svĂ„r att redovisa pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt i en omvĂ€rld som fokuserar pĂ„ statistikoch mĂ„tt.Nyttan med ett medlemskap i ett fackförbund rör representation dĂ€r förbundenföretrĂ€der medlemmarna i olika situationer sĂ„som vid avtalsförhandling. Medlemskapet kanocksĂ„ ge ekonomisk nytta i form av inkomstförsĂ€kring eller ersĂ€ttning vid strejk.Övergripande arbetar förbunden med rekrytering vilket gynnar hela medlemskĂ„ren och bidrartill den legitimitet förbundet har. Övrig facklig-politisk verksamhet som opinionsbildning ochinternationellt arbete Ă€r ytterligare en nytta med medlemskapet. Förutom dessa nyttorkopplade till medlemmen i egenskap av arbetstagare, förmedlar Ă€ven förbunden nytta genompersonlig utveckling och vĂ€lbefinnande.

The central part in all public health work is health promotion and disease preventing actions among the population. Since all public health work includes the whole population, the work has to embrace disabled people as well. Within the disability policies, participation and equality are important goals, which illustrate the importance of a job. In previous studies the positive effects of animal have been detected among persons with disabilities, by better balance, better mobility, larger social network, new knowledge and most of all happiness. The aim of this study was to investigate how people with disabilities experience their health when they are working with animal husbandry at daily activities.

NÀstan dagligen möts vi i media av olika rapporter kring klimathotet, naturkatastrofer eller andra hÀndelser med koppling till klimatdebatten. FrÄgor om klimatet och vilka insatser som bör vidtas för att stoppa temperaturökningen diskuteras ofta pÄ olika toppmöten. KlimatfrÄgor Àr stÀndigt nÀrvarande och pÄverkar sÄvÀl beslut av styrande politiker likvÀl som beslut som enskilda tar i sitt dagliga liv.Samtidigt som klimatdebatten intensifierats har det blivit vanligare att företag frivilligt tar ett visst samhÀllsansvar, sÄ kallat Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av samhÀllsansvar gör att företag kan förbÀttra sitt renommé i allmÀnhetens ögon. Inom ramen för sitt samhÀllsansvar Àr det en del företag som vÀljer att klimatkompensera sin verksamhet.

Den ökade privatiseringen i samhÀllet har lett till en lagförÀndring inom primÀrvÄrden. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vÄrdgivare pÄ primÀrvÄrdsmarknaden. Den hÀr fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsÀttningar landstingsdrivna och privata vÄrdgivare har och hur det pÄverkar dem i utformningen av deras affÀrsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vÄrdgivarna lÀgger fokus pÄ i och med dessa olika förutsÀttningar. Empirin har primÀrt samlats in genom intervjuer med utvalda vÄrdgivare pÄ bÄde den landstingsdrivna och privata sidan i primÀrvÄrden i Norrbotten.