Medling Ă€r en verksamhet som har praktiseras i ett antal kommuner i Sverige sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka. Det handlar om att sammanföra gĂ€rningsmannen med den som blivit utsatt för brott. Mötet sker med hjĂ€lp av en opartisk medlare. Medlingen ger gĂ€rningsmannen en chans att be om ursĂ€kt för det han/hon har gjort och fĂ„ en djupare förstĂ„else för brottsoffrets negativa upplevelser. Även brottsoffrets behov kan genom denna verksamhet tillmötesgĂ„s vilket utvecklas i arbetet.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet.

Abstract Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ förstÄelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lÀrande kan vara synligt i barns samspel.

VÄr kandidatuppsats (Informationsteknologin pÄverkan pÄ management-konceptet - FörÀndring inom en verksamhet) kommer att ta upp Àmnet kring managementkonceptets förÀndring under en tidsperiod som strÀcker sig i ca 20 Är bak i tiden. Vi har tittat pÄ hur den förÀndringen har skett med IT som en pÄverkan, och vilken roll IT som informationshanterare i ett företag har haft under denna tidsperiod. Syftet med arbetet Àr att fÄ en förstÄelse med kopplingen mellan IT-influensen i en verksamhet och managementkonceptet över en tidsperiod som strÀcker sig bakÄt i tiden. Vi vill Àven visa pÄ fördelar och nackdelar som IT kan medföra i ett företag. Vi kommer i denna uppsats vÀlja en kvalitativ metod för utformningen av uppsatsen för att inhÀmta en djupare kunskap av ÀmnesomrÄdet, vilket vi anser Àr den nödvÀndiga vÀgen för att uppnÄ mÄlet med uppsatsen. Den empiriska kunskapen planerar vi pÄ att inhÀmta frÀmst via intervju frÄn ett plastindustriföretag. Vi har genom analys pÄ hur IT har pÄverkat de olika processerna som finns i företaget med analys pÄ affÀrssystemet, kommunikationen, systemstruktureringen och ledningskonceptet skapat en förstÄelse för hur managementkonceptet genom ovannÀmnda faktorer/processer har förÀndrats. Den viktigaste direkta pÄverkan som IT har haft pÄ managementkonceptet i rollen som ledare Àr ledarens möjlighet till sÀkra och rationella beslut genom tillgÄng till sÀkra beslutsunderlag. Valmöjligheterna som uppstÄr krÀver samtidigt analytiskt insikt och kunskap om analysomrÄdet vilket sÀtter högre krav pÄ ledaren för att komma underfund med vilka konsekvenser varje beslut orsakar. Det intervjuade företagets brist pÄ kommunikationsstruktur som de idag anser inte Àr nödvÀndigt dÄ företaget Àr relativt litet, anser vi tvÀrtom Àr en viktig förutsÀttning vid tillvÀxt av företaget. Det Àr viktigt att idag investera i systemstrukturering Àn att i framtiden nÀr företaget har vÀxt till sig att det blir komplicerat med införelse och kartlÀggning av kommunikationsstrukturen. Den nuvarande organisationsstrukturen behöver revideras sÄ att den har möjlighet att hantera större tillvÀxt i framtiden och dÀr i ligger vikten med att lÀgga fokus pÄ IT som en del av verksamheten och en resurs till den snarare Àn att IT bara fungerar som ett verktyg..

Regionala flygplatser har idag svÄrt att nÄ lönsamhet enbart baserat pÄ trafikavgifter frÄn flygbolagen. För att fÄ bukt med detta problem behöver flygplatserna fÄ inkomster frÄn andra delar av flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har dÀrför fÄtt i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala flygplatser framgÄngsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenÀrer vilket kan vara en tÀnkbar utvÀg för att öka inkomsterna. VÄr frÄgestÀllning Àr dÀrför: Hur ser en regional flygplats förutsÀttningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenÀrer lojala? För att besvara denna frÄgestÀllning har vi studerat befintlig litteratur som berör flygbranschen och lojalitet.

Den offentliga sektorn har genomgÄtt förÀndringar under de senaste 30 Ären. FörÀndringarna inom den offentliga sektorn har frÀmst skett inom styrning och redovisning. FörÀndringarna har inneburit att kommunerna har fÄtt ökat ansvar och fler uppgifter. Det balanserade styrkortet Àr ett exempel pÄ ett styrverktyg som utvecklades av Kaplan och Norton frÀmst för privata företag för att komplettera de finansiella vÀrdena med icke-finansiella. DÀrefter har ett antal svenska kommuner pÄ eget initiativ valt att implementera det balanserade styrkortet i sin verksamhet.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.

Det finnas olika orsaker till varför organisationer vÀljer att införa ett styrsystem. De behöver ofta visa upp att de utrÀttar nÄgot med deras verksamhet det vill sÀga att de Àr rationella resursutnyttjare. En annan orsak till att införa ett styrsystem kan vara att man vill marknadsföra sin organisation till den omgivningen man befinner sig i. I politiska organisationer Àr detta vanligt dÄ man vill fÄ mer resurser frÄn statsmakterna. Rikspolisstyrelsen har sedan Är 2004 utvecklat en ny resultatuppföljningsmodell som benÀmnts polisens resultatredovisning (PRR).

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika Äldersgrupper, dÀr bÄde inne- och uterum Àr av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och anvÀndningen av en befintlig park i Stockholm..

Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt Svenska Röda Korset bidrog till uppbyggnaden av sjukvÄrden i Norrbotten mellan Ären 1922- 27. Undersökningen har omfattat de omrÄden, inom vilka Röda Korset bedrev sin verksamhet, den kontinuitet med vilken arbetsinsatserna genomfördes samt de tÀnkbara förklaringar som kan ligga till grund för Röda Korsarbetarnas engagemang. Vidare har samarbetet mellan Röda Korset, Norrbottens lÀns landsting och de berörda kommunerna granskats. Studien har Àgt rum genom en kvalitativ analys av de ÄrsberÀttelser som Norrbottensdistriktet av Svenska Röda Korset gav ut efter varje verksamhetsÄr. Vid undersökningen framtrÀdde sÀrskilt den verksamhet som Röda Korset bedrev i form av sjukhÀrbÀrgen pÄ mindre orter samt de initiativ som togs till förbÀttrade sjuktransporter, av vilka ambulansflyget blev det mest kÀnda.

Det finns idag inte nÄgra speciella kunskapskrav inom redovisning i samband med att driva verksamhet. Bokföring som anses felaktig kan leda till ansvar och straffrÀttsliga ÄtgÀrder. Detta kan medföra att personer som Àr bokföringsskyldiga kan begÄ bokföringsbrott utan att vara medvetna om det, som en följd av brist pÄ kunskap inom redovisning. BestÀmmelsen om bokföringsbrott finns i 11 kap. 5§ brottsbalken.

BAKGRUND: Skapande verksamhet Àr vanligt förekommande i förskolan. LÀroplanen förförskolan slÄr fast att sÄdan verksamhet skall finnas med för att bl.a. frÀmja lÀrandet. Det finnsmÄnga villkor som pÄverkar barns val av att Àgna sig Ät bild- formskapande. Tidigareforskning inom omrÄdet pekar pÄ miljöns betydelse samt att barn inspireras av varandra.SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att studera vilka villkor i förskolans kontext som pÄverkarbarnen att vÀlja bild och form som ett av flera sÀtt att uttrycka sig och kommunicera.METOD: UtifrÄn en etnografisk ansats har vi anvÀnt oss av intervju och observation för attsamla in vÄr data.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn pÄ begreppet handledning samt pÄ vilket sÀtt handledning som metod anvÀnds som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev ocksÄ att se vad skolledare menar att handledning innebÀr nÀr avsikten med handledning Àr pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar samt fÄ en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen.

Fallstudien undersöker och beskriver vad som motiverar medarbetarna i företag med kunskapsintensiv verksamhet. Studien behandlar ocksÄ medarbetarnas syn pÄ en eventuell expansion. Studien Àr uppbyggd pÄ ett deduktivt sÀtt och empirin bygger pÄ intervjuer med ledare och medarbetare frÄn tvÄ fallföretag..

Syftet med denna undersökning Àr att visa hur den integrativa metodiken inom svenskÀmnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och dÀrmed bredda förstÄelsen för dessa metoders inverkan pÄ barns utveckling. Skolutvecklingen pÄverkas av politikers Äsikter och av den undervisningstradition som finns inom lÀraryrket, forskningen har mÄnga gÄnger svÄrt att göra sig gÀllande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lÀrandets bakomliggande processer dÄ detta kan ge mer status Ät lÀraryrket och bidra till skolutveckling. Detta Àr en jÀmförande undersökning av induktiv karaktÀr dÀr jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att fÄ mitt syfte belyst. UtifrÄn syftet har jag undersökt den Àmnesdidaktiska forskningens erfarenheter betrÀffande anvÀndandet av integrativa undervisningsmetoder.