Den nationella vÀrdegrunden lagstadgades 2010 och denna studie undersöker hur den har implementerats och anvÀnds inom sÀrskilda boenden inom Àldreomsorgen och hur den har pÄverkat verksamheterna. I den nationella vÀrdegrunden utgÄr lagen ifrÄn att alla ska se vÄrdtagaren och ge denna ett vÀrdigt liv och vÀlbefinnande. Genom denna lag ska vÄrdtagaren kunna pÄverka sin egen vÄrd, och Àven som nÀrstÄende kunna göra sin Äsikt hörd. Utbildning av personal ska ske och Socialstyrelsen tillhandahÄller material till genomförandet.Syftet med undersökningen Àr att undersöka vilka erfarenheter enhetschefer har av implementering och anvÀndning av den nationella vÀrdegrunden inom Àldreomsorg.Valet blev att göra en kvalitativ studie som gjorts genom att intervjua sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. En intervjuguide som bygger pÄ frÄgestÀllningar ur vÀrdegrundsperspektiv Àr grunden till intervjun.

BAKGRUND: DĂ„ media under de senaste Ă„rtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att rĂ€kna med i samhĂ€llet och Ă€ven i skolan tyckte vi att det var intressant omrĂ„de att grunda vĂ„r undersökning pĂ„. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar pĂ„ vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhĂ€lle eleverna lever i. HĂ€r tas Ă€ven upp hur barns inlĂ€rningsprocesser beskrivs utifrĂ„n Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet.SYFTE: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur lĂ„ngt integreringen av mediala verktyg kommit iklasslĂ€rares verksamhet.METOD: Kvantitativa enkĂ€ter avsedda för klasslĂ€rare.RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrĂ„n undersökningen avlĂ€sa att de allra flestalĂ€rare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lĂ€randemiljö. Majoriteten av lĂ€rarna visade sig ha en positiv instĂ€llningar gentemot mediala verktyg bĂ„de i undervisningensamt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för attkunna integrera mediala verktyg i skolan pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt ofta saknas..

Maffian ? ett sedan mÄnga Är tillbaka djuprotat och inflytelserikt brottssyndikat i Italien ? har under Ärens lopp spridit skrÀck bland allmÀnheten. Genom att mörda statliga representanter sÄsom Äklagare, domare och poliser samt muta politiker och tjÀnstemÀn, har Maffian placerat sig högt upp i den italienska samhÀllshierarkin. Maffian ser sig idag som ett fullfjÀdrat alternativ till den statliga makten.Vi har gjort en fallstudie över Maffian i södra Italien i syfte att belysa hur denna kriminella organisation och dess allierade har pÄverkat demokratin och det sociala kapitalet i landet. Genom teorier om att italiens maffiarelaterade verksamhet leder till fördÀrv av demokratin, har vi kommit fram till att ett flertal demokratiska principer och instanser sÄsom exempelvis majoritetsprincipen och rÀttssystemet har tagit skada och urholkats.

Denna uppsats belyser problematiken inom de tvÄ största myndigheterna: SocialtjÀnsten och Polisen dÄ de ska kommunicera mellan varandra vid hantering av ungdomsbrottslig verksamhet. För att fÄ en bÀttre inblick i hur dessa myndigheter arbetar bör man sÀtta sig in i hur deras verksamheter Àr uppbyggda samt vilka lagar det Àr som styr verksamheterna. Lagarna som mest berör den enskilde ungdomen Àr: Lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om unga lagövertrÀdare (LVU), Lagen om unga lagövertrÀdare (LuL) och sekretesslagen (SekrL). I arbetet framhÄlls att polisen Àr en myndighet som inte har nÄgon sekretess gentemot social myndighet, dÄ det gÀller en ung lagövertrÀdare. Med detta menas att polisen framför all fakta som berör den unga lagövertrÀdaren som finns att tillgÄ i utredningen.

Genom analys av text och bildmaterial frÄn Norrköpings kommun, varav frÀmst turistbroschyrer Àr syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ÀndamÄl har uppsatsen tvÄ frÄgestÀllningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen anvÀnder jag mig av tvÄ stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av tvÄ representativa bilder framstÄr det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild Àr öde, och avbildas frÀmst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i omrÄdet samt historien. Industrilandskapet Àr enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-mÀrkta byggnaderna och ?stadens livsnerv? ?Strömmen.

Flexibla affÀrssystem Àr ett begrepp som börjar synas mer och mer i tidskrifter. Detta begrepp belyses utifrÄn en litteraturstudie. Dessutom görs intervjuer pÄ bÄde affÀrssystem­leverantören Agresso och undersökningsföretaget Stena Fastigheter som anvÀnder systemet Agresso Business World. Syftet Àr att undersöka egenskapen flexibilitet i ett affÀrssystem som möjliggör att anvÀndarna skall kunna arbeta med anpassning efter verksamhetens behov. Det finns inte mycket forskat kring just flexibla affÀrssystem men det som Äterfinns Àr att flexibiliteten kan bestÄ av teknisk flexibilitet, dvs.

Att upprÀtta individuella utvecklingsplaner blev 2006 obligatoriskt för alla elever i den obligatoriska skolan. Planen ska fungera som ett stöd för elevens lÀrande och sociala utveckling. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning av undervisningen i sÀrskolan kommit fram till att mÄnga skolor brister nÀr det gÀller att utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Syftet med studien Àr att undersöka innehÄllet i individuella utvecklingsplaner i sÀrskolan. Fokus har riktats till planernas utformning och mÄlformuleringarnas innehÄll.

Den fysiska miljön i förskolan kan innebÀra bÄde möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som pÄverkar kvaliteten och verksamhetens förutsÀttningar att skapa en miljö som prÀglas av inkludering och delaktighet Àr det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingÄr i ett större projekt vars syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskolor kan bidra till förÀndringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie Àr att ta del av nÄgra pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrÄn ett inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av omrÄdet utrymme och inredning gjorts enskilt av bÄde mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten pÄ avdelningen var lÄg. UtifrÄn en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestÄende av tre pedagoger dÀr deras beskrivning av tillgÀnglighet och begrÀnsningar i utrymme och inredning synliggörs.

Denna uppsats Àr en utvÀrdering av stödsökandes upplevelser av kontakt med Sveriges tjejjourer och deras upplevelser av stödbehov. Syftet med utvÀrderingen var att undersöka hur de stödsökande upplever det stöd de fÄr i sin kontakt med tjejjourerna och att inkludera de stödsökande i utvecklingen av tjejjourernas verksamhet. Detta genom att ta reda pÄ vilka behov de stödsökande anser sig ha dÄ de kontaktar en tjejjour. Empirin samlades in genom en kvalitativ enkÀt avsedd för tjejer som varit i kontakt med tjejjourerna. Empirin hanterades genom innehÄllsanalys och kategoriserades under teman.

The purpose of this thesis is to examine how the public libraries work towards SFI (Swedish For Immigrants) based on the views of the overseeing librarians. To study this we have asked the following research questions:What distinguishes the public libraries? work towards SFI according to the responsible librarians? What distinguishes the communication between SFI teachers and the librarians according to the responsible librarians? What opinions are held by the librarians in regards to their work with SFI?We have used a semi structured interview method with seven librarians in charge of the activities with SFI at small and medium sized public libraries in a rural area of Sweden. The theoretical framework is composed of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model for analysis of the local public library profile and the authors? definition of collaboration.

Outsourcing Àr idag ett vÀldebatterat strategiskt verktyg, vilket anvÀnds inom mÄnga olika omrÄden och har ett stort antal motiv. Den ökade populariteten för utkontraktering som strategiskt handlingsalternativ bland svenska företagsledare kan hÀrledas till de olika motiv som finns presenterade i diverse litteratur, artiklar, uppsatser och avhandlingar. Genom att anvÀnda sig av outsourcing kan företag uppnÄ en rad positiva och negativa effekter. Vi har i denna uppsats anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning baserad pÄ fyra fallföretag. I vÄrt arbete har vi kommit fram till att det inte finns nÄgra större skillnader mellan de motiv litteraturen beskriver och de motiv vÄra fallföretag har haft till att lÀgga ut en verksamhet pÄ en extern leverantör.

[utdrag] Det Àr mycket svÄrt att vid en första anblick försöka fÄnga begreppet legosoldat.Hur vi Àn vÀljer att se pÄ legosoldaten och hans verksamhet Àr det föga troligt att han kommer att försvinna inom den nÀrmsta framtiden och det internationella samfundet blir sÄledes tvunget att pÄ nÄgot sÀtt ta stÀllning till denna verksamhet.Före nationalstatens bildande tÀvlade andra identiteter Àn den nationella om företrÀde och att slÄss i nÄgon annans sold var inte förknippat med det landsförrÀderi det senare skulle komma att innebÀra. FrÄn kalla krigets slut och framÄt har emellertid nationalstaten kommit att utmanas av nya krafter. Globaliseringen har lett till nya forum för transnationella förbindelser och öppnat upp för grupper, organisationer och företag att sprida sig och bredda sina kontaktnÀt över hela vÀrlden. Kan dessa möjligheter erbjuda legosoldaten en ny marknad och nya uppdragsgivare? Om sÄ Àr fallet hur kan vi hindra, eller alternativt utnyttja, en sÄdan situation? Om legosoldaten, i form av moderna privata företag, Àn en gÄng betrÀder slagfÀltet pÄ order av legitima hÀrskare, hur skall vi hantera situationen? Och vem Àr vi?.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.

Under de senaste Ären har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ?avknoppning? av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ?Avknoppning? Àr en privatiseringsform dÀr ansvariga och anstÀllda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privatrÀttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. FrÄn politiskt hÄll och via dagstidningar samt annan media har uppmÀrksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gÀllande vÀrderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsÀljning eller ren bortskÀnkning av offentliga tillgÄngar har föranlett att vissa avknoppningar Àven lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlÀgger de rÀttsliga förutsÀttningarna och begrÀnsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett vÀrderingsperspektiv för att vidare jÀmföra detta med en vÀrdering av en privatrÀttslig verksamhet inför en överlÄtelse.

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfÀr i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, dÀr deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr att utreda i vilken utstrÀckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrÄn observationer och intervjuer Àmnat undersöka i vilken utstrÀckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av bÄde barn och pedagoger.