Bakgrund: Under 2000-talet har mÄnga av klubbarna i bÄde Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gÄtt frÄn att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag anvÀnds för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher Àr riskkapital dÀr riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen pÄverkas dock av regelverk som potentiellt sett begrÀnsar elitidrottsföretagens möjligheter att anvÀnda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har genomförts med representanter frÄn tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna anvÀnda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. GÀllande regelverk, 51-procentsregeln, hÀmmar dock klubbarna i anvÀndningen av riskkapital, dÄ riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begrÀnsas.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

LÄgkonjunkturer och misslyckade IT-projekt har lett till att mÄnga blivit allt försiktigare med sina IT-investeringar detta har ocksÄ lett till att mÄnga valt standardsystem före egenutvecklade system som lösning. Det Àr dÀrför allt viktigare att verkligen förstÄ vilken nytta IT-baserade informationssystem kan ge en verksamhet för att investeringarna ska kunna motiveras. PÄ senare Är har mÄnga insett att det inte lÀngre rÀcker med att utvÀrdera nyttan med informationssystem i ekonomiska modeller utan för att identifiera den verkliga nyttan sÄ mÄste Àven andra aspekter beaktas. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av inköpsavdelningarna i tvÄ kommuner. Det empiriska materialet har i huvudsak insamlats genom personliga intervjuer med anvÀndarna av det aktuella informationssystemet.

Varje Är Àr det ett antal företag som pÄ grund av besparingskrav tvingas till personalnedskÀrningar, eller till att avveckla sin verksamhet. Hur personalen pÄverkas vid sÄdana förÀndringar beror bland annat pÄ hur delaktiga de fÄr vara i beslutsprocessen, och pÄ att kommunikation mellan ledning och medarbetarna fungerar sÄ att alla fÄr den information och det stöd de behöver.Ett Företag meddelar att deras verksamhet ska avvecklas och att delar av den ska flytta. Beskedet kommer mycket ovÀntat och beslutet innebÀr att en del anstÀllda fÄr möjlighet att flytta med Företaget, men att de flesta anstÀllda kommer att sÀgas upp. Den hÀr studien utgÄr frÄn de anstÀlldas perspektiv av upplevelsen dÄ deras arbetsplats ska avvecklas. Materialet till undersökningen har samlats in via intervjuer och genom brev dÀr anstÀllda har fÄtt skriva om hur de upplever situationen.Det visar sig att de anstÀllda Àr missnöjda med hur avvecklingen har skötts, och de anser att de inte fÄtt tillrÀckligt med information för att fÄ en förstÄelse för beslutet.

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rÀtt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ sin egen professionalitet. Fokus riktas pÄ fritidspedagogernas egen syn pÄ deras centrala fÀrdigheter och kunskaper, hur de tror att lÀrarnas och förÀldrarnas syn Àr pÄ dem, hur fritidspedagogerna sjÀlva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation pÄverkar deras yrkesroll. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

The purpose of this study was to investigate how preschool pedagogues in Stockholm and in Tornedalen speak about and relate to creative activities. By qualitative interviews in two geographically distant areas, one minority culture and one majority culture, I have collected information from six pedagogues, three in each area. Values in, and the significance of culture in creative activities have been the main focus. From this study I conclude that all pedagogues agreed upon the creative activity having an extensive role in the preschool work. The role of the individual pedagogue within the creative activity is multiple and dependent on where, when and how the activity is carried out.

Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten. Studiens syfte Àr dÀrför att undersöka etnisk mÄngfald i den kommunalt finansierade verksamheten Kulturskolan i Karlskrona kommun.

Syftet med denna studie Àr att redogöra hur förskollÀrare ser pÄ och anvÀnder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och mÄlsÀttningar en förskollÀrare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit sÄ högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. DÀrför sÄ reviderade Skolverket LÀroplanen för förskolan 2010, dÄ bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

Idag Àr miljöfrÄgor och begreppet Grön IT hett debatterat. Finanskrisen har tvingat mÄnga företag att spara in pÄ mÄnga omrÄden i sin verksamhet. FrÄgan Àr om det lönar sig att satsa mot en grön policy, en Grön IT verksamhet. Kan grön IT hjÀlpa verksamheten i dessa tider? Grön IT Àr framförallt uppmÀrksammat gÀllande energiförbrukning och Ätervinning.

Syftet med denna uppsats Àr att urskilja motiven till varför företag vÀljer att flytta produktion nÀrmare kÀrnverksamheten genom att undersöka bakomliggande motiv och resultat av flytten. Med utgÄngspunkt frÄn studier av insourcing och tidigare forskning om faktorer för omlokalisering Àmnar denna uppsats att undersöka vilka motiven Àr för producerande företag att flytta produktionen nÀrmare kÀrnverksamheten. En fallstudie pÄ sex företag med kÀrnverksamhet i Sverige och som har eller Àmnar flytta sin produktion eller del av produktion undersöks gÀllande sina motiv till flytten. De studerade företagen Àr Esska, Thermia, Ostnor, Yaskawa Nordic, Scania och Volvo. I en jÀmförande sammanstÀllning analyseras motiven och stÀller dessa mot teorin för att undersöka vad som anvÀnds i praktiken.Resultatet av studien visade att de viktigaste motiven till att flytta produktion nÀrmare kÀrnverksamheten var att minska kostnaden för tillverkningen, öka kvaliteten pÄ sina produkter, minska lagret och det bundna kapitalet.

Uppsatsen beskriver upplevelseindustrin och upplevelsesamhÀllet med fokus pÄ mÄltiden samt aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid min utbildning pÄ Institutionen för Konst, Kommunikation och LÀrande vid LuleÄ Tekniska Universitet. Uppsatsen har arbetats fram genom ett positivistiskt förhÄllningssÀtt med en utökad kvalitativt metodteori och en deduktiv ansats. Studien Àr grundad pÄ en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer för att söka svar till hur meningsfulla mÄltidsupplevelser definieras utifrÄn ett upplevelseproduktionsperspektiv. Studien undersöker Àven hur storytelling kan bidra till en meningsfull mÄltidsupplevelse och hur en restaurang kan anvÀnda sig av storytelling för att skapa meningsfulla mÄltidsupplevelser för en gÀst. Studiens mÄl har varit att utveckla en modell som uppfyller uppsatsens syfte: ?att utifrÄn ett upplevelseproduktionsperspektiv studera hur storytelling kan tillÀmpas som verktyg för att skapa meningsfulla mÄltidsupplevelser?.

I uppsatsen undersöks nÄgra deltagares berÀttelser om negativa dramaupplevelser. Syftet Àr att förstÄ hur dessa upplevelser sett ut och vad i dramasituationen som kan ha legat bakom dem. Analysen tar fasta pÄ vilka faktorer som kan utgöra sÄrbara punkter ur ett deltagarperspektiv, i utövandet av en dramapedagogisk verksamhet.Metoden som anvÀnts Àr berÀttande intervjuer med nio informanter och den teoretiska ansatsen Àr hermeneutisk - fenomenologisk. Studiens utgÄngspunkt Àr Margret Lepps definition av dramaarbetets fyra centralmoment - Ett pedagogiskt ledarskap, En grupp i samspel, En fiktiv skapande handling samt Pedagogiska mÄl. I dramapedagogisk litteratur och tidigare forskning identifieras olika problem kopplade till dessa fyra moment.I analysen av intervjusvaren utkristalliseras fem olika teman vilka kan tolkas som möjliga sÄrbara punkter i en dramapedagogisk verksamhet: 1) Favoriserande och vÀrderande ledare, 2) Brist pÄ fiktion, 3) Förutsatt frigjordhet, 4) Kulturkrock, 5) KonsensustvÄngStudiens slutsats blir att dramaledarens förmÄga till en problematiserande hÄllning inför mötet med verksamheten och dess deltagare kan vara avgörande för upplevelsen hos de senare.

Problematisering: Uppsatsens utgÄngspunkt Àr en idé om affÀrsutveckling dÀr en befintlig verksamhet utvecklas med ytterliggare en verksamhet över branschgrÀnsen. En sÄdan process kan Àven beskrivas som vÀrdeskapande konceptutveckling genom varumÀrkesutvidgning, vilket skapar vÀrde för bÄde kunder och företag. I vÄrt fall handlar denna process om konceptutveckling av tjÀnster. Vi saknar teorier som kombinerar begreppen konceptutveckling, vÀrdeskapande och varumÀrkesutvidgning som ett sÀtt för affÀrsutveckling.Syfte: Syftet Àr att analysera vÀrdeskapande konceptutveckling av tjÀnster genom varumÀrkesutvidgning.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört litteratursökning och studier av begreppen konceptutveckling av tjÀnster, vÀrdeskapande och varumÀrkesutvidgning. Vi har valt ut empiriska utgÄngspunkter för en illustration av teorin.

Studiens övergripande syfte Àr att bidra med kunskap om huruvida specifikt inriktad högskoleutbildning mot fritidshem hos personalen respektive avsaknaden av densamma har nÄgon betydelse för verksamheten och hur det pÄverkar personalens arbete i fritidshemmet ur sÄvÀl fritidspedagogers som rektorers perspektiv. Studien har genomförts genom en kvalitativundersökning dÀr sex fritidspedagoger och fyra rektorer intervjuats. Resultaten av studien har analyserats med hjÀlp av Colnerud och Granströms (2013) professionsteoretiska begrepp: auktoritet, yrkesmÀssig autonomi, systematisk teori och egen kontrollerad yrkesetisk. NÄgra resultat som redovisas i studien Àr hur fritidspedagogers utbildning bidrar med en kunskapsbas med verktyg och modeller för ett legitimt arbete i fritidshemmet. NÄgot som ocksÄ pÄvisas Àr hur fritidspedagoger har svÄrt att stÀnga ute obehörig personal trots att det framkommer hur outbildad personal bidrar till lÀgre kvalité i verksamheten och yrkets tillsynes lÄga status.

Denna studie avser att besvara var mervÀrdesbeskattning sker, ur ett EG-rÀttsligt perspektiv, vid tjÀnstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsstÀllen i olika medlemsstater. TjÀnsterna förvÀrvas vid den plats dÀr den beskattningsbara personen har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahÄlls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsstÀllen. Studien företas med anledning av rÄdets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om Àndring av direktiv 2006/112/EG med avseende pÄ platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22).UtgÄngspunkten för att besvara studiens syfte Àr huvudregeln i artikel 44 mervÀrdesskattedirektivets Àndrade lydelse som trÀder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster till en beskattningsbar person ska vara den plats dÀr denna person har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet.