Syfte: Syftet Àr att beskriva personalens erfarenheter i arbetet med individuella mÄlbeskrivningar. Hur innehÄllet utformas i en mÄlbeskrivning, hur mÄlbeskrivningen anvÀnds i det dagliga arbetet samt hur personalen samarbetar kring mÄlbeskrivningen. Bakgrund: Funktionshindrade Àr idag en vÀl integrerad grupp i vÄrt samhÀlle. MÄnga bor i en gruppbostad med anpassad hjÀlp enligt olika lagar och förordningar. Personalen som arbetar pÄ gruppbostaden har ett stort ansvar för att utveckla vÄrd och verksamhet för de boende.

Kulturorganisationer Ă€r en typ av organisationer som skiljer sig frĂ„n andra. IstĂ€llet för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnĂ€rliga vĂ€rderingar. En viktig förutsĂ€ttning för att deras verksamhet ska fungera Ă€r statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebĂ€r att skolhuvudmĂ€n kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning Ă€r en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de pĂ„verkas av att nya resurser till-gĂ€ngliggörs.Studien bestĂ„r av kvalitativa intervjuer med personer frĂ„n sex olika kulturorganisationer frĂ„n skilda delar av Sverige.

Fallstudien undersöker och beskriver vad som motiverar medarbetarna i företag med kunskapsintensiv verksamhet. Studien behandlar ocksÄ medarbetarnas syn pÄ en eventuell expansion. Studien Àr uppbyggd pÄ ett deduktivt sÀtt och empirin bygger pÄ intervjuer med ledare och medarbetare frÄn tvÄ fallföretag..

Mitt syfte Àr att undersöka om och hur rektorer upplever att barnkonventionens artikel 12, vilken innefattar att alla barn har rÀtt att sÀga sin mening och fÄ den respekterad, tillÀmpas i skolans verksamhet. Mina frÄgestÀllningar Àr; (1) Upplever rektorer att elevers Äsikter blir hörda i skolans verksamhet? (2) I vilken utstrÀckning upplever rektorerna att eleverna fÄr vara delaktiga och ha elevinflytande och vilken betydelse har dessa för skolans verksamhet? (3) Upplever rektorer att eleverna fÄr vara med i en beslutsprocess? Förenta nationerna (FN) arbetade fram en konvention om barnens rÀttigheter, barnkonventionen, 1989. En konvention innebÀr regler som flera lÀnder arbetat fram och kommit fram till att de skall följa. NÀr barn lÀr sig i tidig Älder om mÀnskliga rÀttigheter, jÀmstÀlldhet, mÀnniskors lika vÀrde och hur ett demokratiskt samhÀlle fungerar kommer det gynna samhÀllet i lÀngden.

Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.

I vÄrt arbete har vi undersökt instÀllningen till och kunskapen om pedagogiskt drama hos fyra slumpvis utvalda pedagoger i förskola och grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt om de anvÀnder sig av det i sin verksamhet, hur de i sÄ fall anvÀnder sig av det och om de Àr medvetna om att det Àr pedagogiskt drama de anvÀnder sig av. Vi har ocksÄ haft för avsikt att försöka tydliggöra för lÀsaren vad pedagogiskt drama innehÄller. VÄr undersökning har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med de fyra pedagogerna. I vÄr litteraturgenomgÄng definierar vi först orden drama och pedagogiskt drama för att göra innebörden av dessa ord tydliga och förstÄliga.

Nyckeltal Ă€r alla de relationstal som Ă€r intressanta och var och en bestĂ€mmer sjĂ€lv vad som Ă€r intressant (CatasĂșs et al. 2001). En del nyckeltal Ă€r ett mĂ„ste för organisationerna att redovisa pĂ„ grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram pĂ„ grund av eget intresse. Det finns mĂ„nga grupper av nyckeltal men den hĂ€r uppsatsen behandlar enbart de sĂ„ kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen Ă€r en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Nyckeltal Ă€r alla de relationstal som Ă€r intressanta och var och en bestĂ€mmer sjĂ€lv vad som Ă€r intressant (CatasĂșs et al. 2001). En del nyckeltal Ă€r ett mĂ„ste för organisationerna att redovisa pĂ„ grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram pĂ„ grund av eget intresse. Det finns mĂ„nga grupper av nyckeltal men den hĂ€r uppsatsen behandlar enbart de sĂ„ kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen Ă€r en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

LÀroplanen för förskolan nÀmner att förÀldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighetberor pÄ hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mÄl och innehÄllpresenteras tydligt ökar förÀldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper omförskolan och dess verksamhet Àr Àven en förutsÀttning till förÀldrars möjlighet tillutvÀrdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn pÄanvÀndningen av lÀroplanen för förskolan, i arbetet med förÀldrar.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Denna undersökning handlar om hur vÀl rustade förskollÀrare och lÀrare Àr att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrÄn ett lÀrarperspektiv.Syftet med undersökningen Àr att ge ökad kunskap om förskollÀrare och lÀrare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser pÄverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. TvÄ förskollÀrare samt tvÄ lÀrare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att bÄde förskollÀrarna och lÀrarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av sÀrskilt stöd sÄ mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollÀrarna och lÀrarna Àr för högt. De ansÄg Àven att förskolan och skolans lokaler var för smÄ.

Det multiprojektbaserade arbetssÀttet blir en allt mer vanlig syn inom moderna organisationer. Antalet projekt som genomförs inom en och samma organisation har ökat lavinartat de senaste Ären, och dÀrtill kommer problemet att planera för alla de resurser som delar sin tid mellan flertalet projekt. Studien tar sin utgÄngspunkt i en antagelse om att det finns ett behov av ett IT-stöd för resursplanering i de organisationer som bygger till största delen av sin verksamhet utefter det projektbaserade arbetssÀttet. Studien tar Àven sin utgÄngspunkt i att de som bedriver största delen av sin verksamhet projektbaserat har problem att planera sina resurser, och att konflikter och svÄrigheter i planeringen ofta uppstÄr. Med anledning av det multiprojektbaserade synsÀttet Àr det viktigt att ha en fungerande resursplanering för att planera resursernas tid i de olika projekten. Inom mÄnga företag finns det stora problem med att hantera resurserna. Studien syfte Àr att undersöka vilka för- och nackdelar införandet av ett ITstöd för resursplanering kan medföra. Det empiriska materialet har tagits fram genom intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan undersöker och tar till vara pÄ barns olika kulturella ramar i sin planerade verksamhet. Denna studie har fokus pÄ matematik och begreppet rumsuppfattning. För att studera detta gjordes en litteraturstudie för att kunna definiera vad en kulturell ram Àr för nÄgot. En pedagog beskriver att en kulturell ram för ett barn Àr de erfarenheter och dom uppfattningar som de har fÄtt/lÀrt sig under tiden de levt. Vidare undersöktes hur pedagogers syn Àr pÄ matematik i förskolan?  samt vad som rÀknas till begreppet rumsuppfattning? Efter det genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma pÄ olika förskolor.

Syfte: Studiens syfte var att tolka och beskriva hur tio huvudmÀn uttryckte sin syn pÄ specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen uttryckte styrningen av specialpedagogisk verksamhet i relation till de statliga intentionerna med ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan.Teori & Metod: Studien Àr kvalitativ och dess teoretiska ram Àr hermeneutisk och utgÄr frÄn förstÄelse och tolkning av specialpedagogisk handledning samt hur huvudmÀnnen erfar styrning av specialpedagogisk verksamhet. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med nio huvudmÀn för fristÄende och kommunala skolor.Resultat: HuvudmÀnnen uttryckte specialpedagogisk handledning som ett förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete. Handledning uttrycktes bÄde ur ett lÄng- och kortsiktigt perspektiv. NÄgra huvudmÀn hade centralt organiserad handledning och erbjöd kompetensutveckling i handledning för dessa specialpedagoger. Samtliga huvudmÀn uppgav att rektor avgör om specialpedagogisk handledning ska erbjudas i verksamheten.