BAKGRUND: Lpo 94 (Utbildningsdepartementet) Àr faststÀlld av regeringen och liggertill grund för verksamheten i förskoleklassen och skolan. 1998 faststÀlldesförskoleklassreformen av regeringen och syftet med denna var att den pedagogiskaverksamheten som finns i förskoleklassen skulle lyftas i in i klassrummet och ge ökadmöjlighet till lek, skapande och utforskande för eleverna samt att övergÄngen frÄnförskoleklass till skola skulle bli smidigare. Tidigare forskning visar att lÀrandemiljöer samtarbetslagens sammansÀttning, stabilitet och planeringsmöjligheter har betydelse för denintegrerade verksamheten. Skolverket (2001) beskriver hur förskoleklassen har tagit till sig?skolkoden? med Àmnesinriktad kunskapssyn indelade i arbetspass och raster.SYFTE: Syftet med studien Àr att studera förskoleklassen i en integrering mellan förskolaoch skola samt olika arbetssÀtt, hinder och möjligheter som uppstÄr i samband med dennaintegrering.METOD: Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun somredskap.

Titel Det mĂ€nskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom Ă€ldreomsorgen kommer inom den nĂ€rmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgĂ„ngar, fĂ„ unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp Ă€ldre som ska fĂ„ plats pĂ„ landets olika Ă€ldreboenden stĂ„r som bidragande orsaker. Hur ska Ă€ldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstĂ„r som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att se hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

Uppsatsen belyser hur verksamheten pÄ tvÄ förskolor, en i Tyskland och en i Sverige, struktureras, organiseras och genomförs i praktiken. Uppsatsen beskriver styrdokumentens innehÄll och lÀroplanernas transformering i en jÀmförelse..

Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrare tolkar demokratiuppdraget nÀr det gÀller barns inflytande över normer i förskolan. Tolkningsbarheten i lÀrares uppdrag problematiseras och diskuteras utifrÄn ett barndomssociologiskt perspektiv, med sÀrskilt fokus pÄ hur barns inflytande kan pÄverkas av relationen med vuxna. De tvÄ metoder som anvÀnds i studien Àr intervjuer av lÀrare i tvÄ förskolor samt observationer av lÀrarnas arbete i deras verksamhet.I bakgrunden problematiseras de olika dokument som rör förskolans verksamhet, utgÄngspunkten för uppsatsen Àr denna tolkningsbarhet. I bakgrunden görs en fördjupning i tidigare forskningslitteratur om olika sÀtt att förhÄlla sig till barn. Studien har haft som mÄl att undersöka hur lÀrare som har ett sÀrskilt intresse för demokratiska frÄgor i förskolan reflekterar över barns inflytande.Resultatet lyfter framförallt hur vÀlvillighet, ett ömsesidigt förtroende samt god kommunikation pÄverkar relationen mellan barn och lÀrare.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

Syftet var att undersöka om sÀttet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnÀra information i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, pÄverkar förstÄelse och motivation hos individer inom sjukvÄrdsverksamhet, sÄ att det avspeglas positivt pÄ effektiviteten, bÄde vad avser ekonomi och vÄrdproduktion. En fallstudie gjordes i tvÄ landsting för att förstÄ och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvÄrdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jÀmte sekundÀrdata i form av interna rapporter och andra dokument anvÀndes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjÀlp av kategorisering av det insamlade materialet jÀmte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

I det svenska samhÀllet finns det mÄnga döva och hörande barn som Àr integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva Àr beroende av sitt sprÄk, teckensprÄk för att göra sig förstÄdda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och förÀldrar förhÄller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojÀmlikhet kan uppstÄ och samverka nÀr det gÀller mÀnniskors synssÀtt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tÀnka ?vi? och ?dem? i sociala koder.

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en förskolas verksamhet pÄverkas av lokalernas utformning. Framför allt hur lokalerna pÄverkar den planerade verksamheten, de dagliga rutinerna och den fria leken. Avdelningen som har undersökts Àr liten och har inte toalett och kapprum inne pÄ avdelningen, och frÄgan Àr vilken betydelse det har. Studien har genomförts pÄ en smÄbarnsavdelning med hjÀlp av observationer av var arbetslaget och barnen befinner sig under dagen, hur verksamheten genomförs och hur barnen leker. Intervjuer med arbetslaget har kompletterat insamlingen.

Delaktighet och inflytande Àr en grundförutsÀttning för folkhÀlsa dÀr gemenskap, sociala relationer och socialt kapital Àr viktigt för en individs vÀlmÄende. Det Àr viktigt för att individer ska kÀnna sammanhang och uppleva att de kan pÄverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rÀtt att pÄ samma sÀtt som vuxna delge sina Äsikter i ett demokratiskt samhÀlle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att sÀkerstÀlla att ungdomars perspektiv uppmÀrksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsrÄd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrÄn ett hÀlsofrÀmjade perspektiv.

SammanfattningFörskolans lÀroplan, Lpfö 98 (2010), och förskoleklassens och grundskolans lÀroplan, Lgr11, visar pÄ vikten av att förskolan, förskoleklassen och skolan ska strÀva efter ett brasamarbete. Detta leder till det hÀr examensarbetets syfte som handlar om att undersökasamverkan mellan de tre skolformerna förskola, förskoleklass samt grundskola. För attuppfylla syftet har utgÄngspunkterna för studien varit vad förskollÀrare och lÀrare iförskoleklass och grundskola anser om samverkan. TillvÀgagÄngssÀttet för att uppnÄstudiens syfte och framstÀlla ett resultat har varit ett utskick av webbenkÀter tillförskollÀrare och lÀrare i förskoleklass och grundskola i tvÄ kommuner. Resultatet Àrbaserat pÄ totalt 79 respondenters besvarade enkÀter.Resultatet som redovisas i denna studie tyder pÄ att samverkan anses vara viktigt och attdet har en betydelse för verksamheten inkluderat barnen och respondenterna sjÀlva.Respondenterna ser bÄde möjligheter vid samverkan och svÄrigheter som kan uppstÄ.Samverkan ger möjligheter för lÀrarna att utbyta information om verksamheterna och ta tillsig ny kunskap.

Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal inom daglig verksamhet i en av Göteborgs stadsdelar, ser pÄ samt arbetar utifrÄn den gemensamt uppsatta vÀrderingen: Att arbeta med varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum, utifrÄn dennes förutsÀttningar och förmÄgor. Personalens förhÄllningssÀtt gentemot arbetet med och för arbetstagarna har Àven varit i fokus.Följande frÄgestÀllningar har fungerat som hjÀlp vid strÀvandet efter att uppnÄ syftet:? Vad innebÀr det för personalen att sÀtta varje enskild arbetstagares bÀsta i centrum och vilka arbetsmetoder anvÀnder de för detta? ? Hur arbetar personalen utifrÄn varje enskild arbetstagares förutsÀttningar och förmÄgor? ? Vilket/vilka förhÄllningssÀtt till arbetet med och för arbetstagarna finns hos personalen?Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metodstrategi vid genomförandet av denna uppsats. Empirin har samlats in genom Ätta intervjuer med personal frÄn den undersökta stadsdelens dagliga verksamhet. Som analysredskap har vi anvÀnt oss av följande teorier och teoretiska begrepp för att lyfta fram olika aspekter och belysningspunkter i vÄrt insamlande material: Salutogent perspektiv & KASAM; Beroende, Autonomi & SjÀlvbestÀmmande; Bemötande samt olika former av socialt stöd.

SammanfattningI denna undersökning har fokus legat pÄ att jÀmföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den civila varvsindustrin. Den tes som stÀllts upp i sammanhanget har prÀglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet prÀglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmÄl Àn en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nÀra inkorporerad med den militÀra verksamheten vilket kan ha pÄverkat den politiska inriktningen pÄ arbetsplatsen. UtifrÄn detta resonemang har jag stÀllt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets civilanstÀlldas personalförbund avdelning 36 utmÀrkts av en mer arbetsgivarvÀnlig attityd Àn vad var brukligt vid de civila varven.I min uppsats har jag följande frÄgestÀllning:Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets civilanstÀllda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona Ät jÀmfört med fackföreningar vid civila varv i allmÀnhet?För att kunna svara pÄ denna frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av kvalitativ och kvantitativ metod dÀr jag frÀmst studerat ÄrsberÀttelserna frÄn avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att fÄ sammanhanget förtydligat eller för att sÀkerstÀlla korrektheten i uppgifterna jag fÄtt fram.