Studien LÀrare samtalar om sin lÀs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk sjÀlvprövning? har tagit avstamp i en kartlÀggning av svenskÀmnets lÀs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vÄrterminen 2011.Syftet med studien Àr att belysa och kritiskt granska hur lÀrare talar om sin undervisning nÀr detgÀller arbetet med elevers lÀs- och skrivutveckling med sÀrskilt fokus pÄ elever som kan vara ibehov av sÀrskilt stöd i sin lÀs- och skrivutveckling.För att lÀrare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien Àr av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgÄngspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lÀrarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers lÀs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrÄn följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur en sÀrskild fortbildningssatsning för lÀrare kan ha betydelse för undervisningskulturen och matematikundervisningens utveckling i skolan.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ och kvantitativ ansats dÀr metoden Àr enkÀter med flervalsfrÄgor och öppna frÄgor. Urvalet Àr 58 matematiklÀrare som deltagit i en nationell fortbildningssatsning i matematik.I resultatet synliggörs att deltagarna genom kollegialt lÀrande fÄtt nya perspektiv pÄ sin undervisning. De har utvecklat sin teoretiska nivÄ och har haft möjlighet att gÄ ut i praktiken för att pröva sina nyvunna kunskaper. Resultatet visar att deltagarna, efter fortbildningssatsningen, anser att de fÄtt en större verktygslÄda bestÄende av olika metoder och arbetssÀtt, men att de inte i hög utstrÀckning anvÀnder sig av dessa nya metoder i sin dagliga undervisning. Deltagarna har under projektet gÄtt frÄn en mer summativ bedömning till att göra fler formativa bedömningar och har Àven tydligare kunnat synliggöra elevers olika behov..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar. I mitt arbete har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes vÀrld. Intervjuerna bestÄr av tvÄ huvudfrÄgor, som beroende pÄ svar, skulle leda till eventuella följdfrÄgor, valda i förskott för att tÀcka alla omrÄden som jag hade intresse för. Resultatet pekar pÄ alla lÀrare bedriver undervisningen med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar, men de gör inte detta utifrÄn inhÀmtat kunskap om teorier om inlÀrningsstilar, utan utifrÄn erfarenhet, kÀnsla och intuition..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare och rektorer uppfattar och pÄverkas av Lpo 94. UtifrÄn Lpo 94 identifierade jag tvÄ olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet pÄ en demokratisk undervisning och kravet pÄ en individanpassad undervisning. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förÀndring som Lpo 94 var tÀnkt att innebÀra för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀraren kan bedriva undervisning i klassrummet och samtidigt behÄlla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, bÄde flickor och pojkar, som allmÀnt stör inne i klassrummet. Oftast Àr dessa elever vÀldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som Àr inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. PÄ den skola dÀr den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system dÀr busungarna tas om hand pÄ ett bra sÀtt sÄ att de inte stör undervisningen..

Sammanfattning VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka och beskriva hur undervisning av elever med svenska som andrasprÄk kan ske integrerat i klasser med elever som har svenska som modersmÄl. Som grund för vÄra undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som undervisar enligt det arbetssÀtt vi har i fokus. Vi genomförde Àven observationer för att fÄ se hur undervisningen kan utformas. VÄrt empiriska material stÀllde vi dÀrefter mot de teorier och styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra problemstÀllningar har varit: ? Hur kan integrerad svenska som andrasprÄksundervisning utformas i grundskolan? ? Vilka erfarenheter finns det hos undervisande pedagoger om att arbeta med integrerad svenska som andrasprÄksundervisning? ? UtifrÄn vilka grundtankar planerar pedagogerna sin svenska som andrasprÄksundervisning? VÄra resultat visar bland annat pÄ vikten av att alla pedagoger, oavsett vilket Àmne de undervisar i, har ansvar för andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och att pedagogerna dÀrför bör ha utbildning i svenska som andrasprÄk.

Föreliggande studie bygger pÄ att skapa kunskap inom vad och hur lÀrare i samtalsgrupperresonerar och reflekterar kring undervisning om ett undervisningsomrÄde. VadlÀrare sÀger sig fokusera/icke fokusera pÄ i undervisningssituationer och vilken medvetenhet lÀrare har om de variationsmönster de arbetar med.Studiens teoretiska antagande utgÄr frÄn variationsteori med ursprung i forskning omlÀrande inom den fenomenografiska forskningsansatsen.UtgÄngspunkt tas i antagandetatt förmÄgan att erfara och kunna urskilja vissa aspekter av ett objekt förutsÀtter enmöjlig erfaren variation av aspekten i frÄga. Den mening som Àr möjlig att erfara Àr relaterad till en möjlig erfaren variation. Studien Àr ett försök att nÀrma sig vad lÀrare riktar uppmÀrsamhet mot i undervisningssituationer och mÄlgruppen för studien Àr alla de som pÄ olika sÀtt intresserar sig för och söker kunskap om undervisning och lÀrande.Datainsamlingen gjordes vid fyra tillfÀllen. Fem lÀrare frÄn samma skola men med olikautbildningar satt tillsammans diskuterade och reflekterade om undervisning inom ettavgrÀnsat omrÄde.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Även tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.

Examensarbetet diskuterar behovet av ett stödsystem för lÀrare vid undervisning och tar upp olika aspekter utifrÄn lÀrarnas arbetssituation. Som en del av denna diskussion finns en implementation av ett system i form av en Androidapplikation.Applikationen ger lÀrarna möjlighet till ett stödsystem med olika anvÀndningsomrÄde som nÀrvarokontroll, anmÀrkningsmöjligheter om förseningar och stök under lektionstid, verktyg för att anteckna elevarbete och motivera betyg direkt pÄ plats.Stor vikt har lagts pÄ att göra applikationen lÀttanvÀnd och anvÀndarvÀnlig och dÀrför har tester med anvÀndare varit en stor del under utvecklingen..

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, pÄ gymnasiet och hur nÄgra av deras elever ser pÄ Àmnet sÄvÀl som pÄ undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr vi har intervjuat fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor samt fem elever frÄn var och en av dessa lÀrare. Vidare har vi stÀllt detta mot litteratur som vi funnit intressant.VÄrt huvudsakliga intresse har varit att se vad lÀrarna, utifrÄn styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill Àven kartlÀgga elevernas syn pÄ sin lÀrares arbete, samt vad de anser om Àmnets relevans i dagens skola. Religion som skolÀmne har under Ärens lopp haft mÄnga skepnader.

I denna kvalitativa undersökning har jag intervjuat tre pedagoger med syftet att ta reda pÄ hur dessa vÀljer att undervisa i historieÀmnet för elever i grundskolans tidigare Är. Jag reflekterar Àven kring pedagogernas historiemedvetande med hÀnsyn till deras didaktiska val av undervisning, metoder och tankar kring historia. Min studie visar att informanterna anser att de mÄl som skall uppnÄs med undervisningen mÄste vara tydliga för eleverna. Det Àr frÀmst olika styrdokument som styr undervisningen. Informanterna ser individualisering som en del av undervisningsmetoderna, dÀrtill spelar de olika resurserna som skolan tillhandahÄller en viktig roll.

Syftet med denna studie Àr att jag vill fÄ en fördjupad kunskap nÀr det gÀller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda pÄ hur olika pedagoger tÀnker och arbetar kring problemlösning i matematik i Ärskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lÀrare i Ärskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus pÄ hur lÀrarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har ocksÄ undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter nÀr det gÀller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning.

Undersökningens syfte Àr att studera video som inslag pÄ matematiklektioner genom att titta pÄ elevers kunskapsutveckling, Äsikter och lÀrares Äsikter.En video om Pythagoras sats har producerats och visats i klassrummet och det har sedan gjorts diagnostiska prov i experiment- och en kontrollgrupper. Det har Àven gjorts en elevenkÀt och lÀrarintervju. Resultatet visade att eleverna var ganska positiva till video men att filmen inte hjÀlpte nÄgot mÀrkbart. LÀrarna ansÄg det vara svÄrt att fÄ in video i matematiken eftersom det gÄr sÄ fort. Slutsatsen Àr att video kan anvÀndas som tillsats till undervisningen ibland, men inte som ensam ersÀttning till annan undervisning..