Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur fem lÀrare i Ärskurs 3-6 uppfattar sitt arbete med skönlitteratur i sin undervisning. Vilka Àr deras motiv för att anvÀnda den skönlitterÀra texten i sin undervisning? Hur anvÀnder man den? Hur vÀljs litteraturen ut? Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger vilka arbetar i Ärskurs 3-6. De har dÀrefter transkriberats och analyserats. I diskussionen  har  intervjusvaren kopplats till teoretiska begrepp  och tidigare forskning pÄ omrÄdet.  Resultaten tyder pÄ att de intervjuade pedagogerna anser den skönlitterÀra texten vara mycket viktig i under-visningen, speciellt som verktyg i lÀstrÀning och som utgÄngspunkt för att diskutera svÄra vÀrdefrÄgor men Àven som grund för eget skrivande, som kompensatorisk ÄtgÀrd eller som ren underhÄllning.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lÀrare anvÀnder vid undervisning för hÄllbar utveckling i grundskolans tidigare Är. För att operationalisera begreppet hÄllbar utveckling i vÄr studie anvÀnde vi oss av fyra av de förmÄgor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmÄgan att se helheter och sammanhang, förmÄgan att med inlevelse ha förstÄelse för andra mÀnniskors livssituation, förmÄgan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmÄgan att argumentera för olika stÄndpunkter. Vi undersökte i vilken utstrÀckning relationen mellan lÀrares metodval och ett specifikt undervisningsinnehÄll överensstÀmmer med de miljöundervisningstraditioner som vÀxt fram i den svenska skolan. Studien bygger pÄ en enkÀt som delades ut till lÀrare i en liten kommun i Sverige. För att analysera vÄra data anvÀnde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var nÄgra markanta skillnader gÀllande lÀrares metodval vid undervisning för hÄllbar utveckling.

Syftet med denna undersökning var att fÄ kunskap om hur ett antal lÀrare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. UtifrÄn undersökningens syfte stÀlldes denna frÄgestÀllning: Vad har en grundskolelÀrare för fokus nÀr den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lÀrare som arbetade med Àmnet matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lÀrarens planeringsarbete kunde utföras pÄ mÄnga olika sÀtt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jÀmfördes med resultatet i slutsatsen..

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gÀllande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda pÄ lÀrares och elevers uppfattningar om detta och hur det anvÀnds i den praktiska skolverksamheten. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer fick vi en bild av hur lÀrare och elever upplever detta. Resultatet visade att lÀrare individualiserar sin undervisning pÄ olika sÀtt, och att eleverna var nöjda med den hjÀlp och den uppmÀrksamhet de fick. LÀrarna anvÀnde IUP som ett hjÀlpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sÀllan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

Vuxenutbildning ska enligt andragogiken organiseras annorlunda Àn utbildning för unga mÀnniskor.Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om vÄr skolas nya modell för undervisning/handledning i engelska grund och engelska A kan Ästadkomma ett nÀrmande till andragogiska principer. Jag ville ocksÄ se hur omstÀllningen till nytt arbetssÀtt pÄverkade kursdeltagarna, samt var de skulle lÀgga tyngdpunkten i en idealisk undervisning/handledning. Metod och material för arbetet utgjordes av litteraturstudier, studiebesök, förelÀsning, samt en kvantitativ enkÀtundersökning i kombination med en strukturerad intervju med de studerande. Resultatet av undersökningen visar att vi tycks ha nÀrmat undervisning/handledning till andragogiska principer. VÄra studerande lÀgger tyngdpunkten pÄ undervisningens pedagogiska upplÀgg, men efter omstruktureringen syns ett vidgat perspektiv till synpunkter pÄ nya omrÄden som arbetssÀtt och flexibilitet.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur tvÄ verksamma lÀrare i Ärskurs ett kan arbeta med lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lÀrarna har olika teoretiska utgÄngspunkter vid planeringen av undervisningen. UtifrÄn arbetets resultat dras tvÄ slutsatser, nÀmligen att tvÄ verksamma lÀrare lÀgger upp sin lÀs- och skrivundervisning pÄ olika sÀtt, vilket leder till att de anvÀnder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen Àr ocksÄ att lÀrarna tillÀmpar de svenskÀmnesdidaktiska frÄgorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning..

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Dagens lÀrare i idrott och hÀlsa har stor frihet att forma undervisningen pÄ det sÀtt som de sjÀlva tycker Àr bÀst för eleverna, eftersom vare sig lÀro- eller kursplan nÀmner nÄgot om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. DÀrför behöver man ocksÄ veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom omrÄdet. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hÀlsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs nio.

Denna studie har genomförts pÄ 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkÀter för att fÄ ett större underlag för vÄr studie genom att nÄ en större grupp lÀrare. Vi skickade ut enkÀterna till enbart klasslÀrare. Resultatet visade att alla lÀrare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utstrÀckning.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera om, och i sÄ fall hur, undervisningen i tvÄ av grundsÀrskolans teoretiska Àmnen, matematik och svenska, förÀndrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats i vÄr studie. Vi intervjuade tolv lÀrare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsÀrskolan i minst fem Är. Vi ville ta reda pÄ om/hur de har förÀndrat sin undervisning och vad de har för syn pÄ den senaste lÀroplanen Lgrs11. UtifrÄn insamlade data ville vi förstÄ vÀrlden frÄn de intervjuade lÀrarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lÀrarna i studien Àr inlÀsta pÄ och undervisar utifrÄn den senaste lÀroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. LÀrarna kÀnner sig stÀrkta av lÀroplanens pÄtagliga kunskapsfokus, dÄ de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Denna studie har syftat till att underso?ka hur ett antal grafiska formgivare upplever pitchenur ett yrkesrollsperspektiv; na?got som inom forskningen a?r ett relativt a?sidosatt omra?de.Studien baseras pa? tio respondentintervjuer samt en informantintervju. Samtligarespondenter arbetar pa? byra?er med en tydlig inriktning pa? grafisk form i Stockholm.Ansatsen i studien a?r kvalitativ med fallstudiekarakta?r och datainsamling och analys skeddemed inspiration fra?n Grounded Theory och abduktion. Efter empirisk insamling togstudien avstamp i tre teoretiska utga?ngspunkter; yrkesrollen, designprocessen ochkundrelationen.Underso?kningen visar att pitchen a?r ett komplext och sva?rdefinieratfenomen som framkallar ma?nga a?sikter bland de grafiska formgivarna.en o?vergripande kartla?ggning av fenomenet bland annat pa? en komplex process ?Studien visar efterpitchprocessen ? som delas upp i fyra steg: briefen, problemformulering, ide?- ochkonceptutveckling samt presentation.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka ett antal vetenskapliga skrifter om individanpassad undervisning samt undersöka hur individanpassning fungerar i verkligheten. Hur beskriver lÀrare att de arbetar individanpassat? Studien baseras pÄ kvalitativ forskning, i form av sju intervjuer. Intervjuerna har skett pÄ tvÄ olika skolor i Mellansverige. Litteraturstudien har fokuserat pÄ filosofer och pedagoger som för flera hundra Är sedan haft betydelse i den pedagogiska debatten samt personer i modern tid som forskat inom Àmnet inlÀrning.

Studiens syfte var att undersöka populĂ€rkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lĂ€rarna nĂ€r de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lĂ€rarnas egna kunskaper om populĂ€rkulturen bidrog till deras förhĂ„llningssĂ€tt av populĂ€rkulturen. Även elevernas uppfattning om populĂ€rkulturen i deras undervisning har undersökts.Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare och fyra elever. De fyra lĂ€rarna som deltog var alla lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r och har varit verksamma mellan 1,5 ? 10 Ă„r.Resultatet i studien visade att alla fyra lĂ€rare inte i första hand prioriterade populĂ€rkulturen nĂ€r de planerade sin undervisning.