Sökresultat:
3961 Uppsatser om Ämnesövergripande projekt - Sida 5 av 265
Effektivt projektledarskap i eventorganisationer
Att arbeta i projekt har blivit vanligare i dagens organisationer. En bransch dÀr projekt ochprojektledare Àr ofta förekommande Àr eventbranschen, eftersom ett evenemang precis som ettprojekt, har ett tydligt start- och slutdatum. För ett framgÄngsrikt projekt Àr effektivitet viktigthos projektledaren och uppsatsen behandlar dÀrför effektivt projektledarskap. Effektivitet Àrett komplext begrepp och dÀrmed svÄrt att definiera, vilket Àven effektivt projektledarskap Àr.Uppsatsens syfte Àr dÀrför att fÄ en tydligare bild av vad detta innebÀr inom eventbranschen.Den belyser Àven kompetenser och fÀrdigheter som Àr av betydelse för en effektivprojektledare.Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ undersökning dÀr semistrukturerade intervjuer utgörempirin. Intervjuerna Àr genomförda med sju respondenter frÄn fem olika eventorganisationersom arbetar i projekt.
Supported Employment - svensk praktik gÀllande hjÀlpande ÄtgÀrder för att personer med psykisk funktionsnedsÀttning ska nÄ eller nÄ tillbaka till ett arbete speglade i tvÄ ESF-projekt i SkÄne/Blekinge
Den hÀr uppsatsen Àr en explorativ fallstudie som visar bakgrunden till begreppet Supported Employment, hur det har kommit att översÀttas till den svenska kontexten och hur den omsÀtts i praktiken genom att studera tvÄ ESF projekt som fall. Med utgÄngspunkt frÄn ?Supported Employment? metodiken har tvÄ ESF-projekt, som bÄda Àmnar skapa bÀttre möjligheter för psykiskt funktionsnedsatta att delta i arbetslivet, analyserats. UtifrÄn analysen visar uppsatsen att Supported Employment inte bara anvÀnds som metod, utan ocksÄ anvÀnds för att lyfta fram nyckelbegrepp för förbÀttrad samverkan mellan aktörer som redan arbetar för att mÄlgruppen ska komma ur sitt utanförskap och kunna nÄ och fÄ tillbaka ett arbete. Slutsatsen Àr att centrala begrepp inom Supported Employment som egenkraft, sjÀlvkÀnsla och motivation, i dessa projekt Àr lika viktiga i kontakten mellan inblandade aktörer som i utformningen av sjÀlva arbetsplatssituationen; att lika stor fokus i projekten lÀggs pÄ att koordinera sjÀlva handlÀggningen och hanteringen av projektens mÄlgrupp, som att erbjuda riktiga arbeten genom ett utökat socialt stöd.
Nyckelord: Region SkÄne, ESF projekt, Supported Employment..
Projekt Columbus - Ett samverkansprojekt med individuella lösningar
Syftet med studien Àr att undersöka vad det Àr i projekt Columbus arbetsmodell som bidrar till att deltagarnas hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete alternativt studier förÀndras samt hur samverkan mellan myndigheter fungerat för deltagarna. Studien utgÄr frÄn ett brukarperspektiv, med fokus pÄ att förstÄ deltagarnas upplevelser av medverkan i projekt Columbus. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför följande: Hur upplever deltagarna att medverkan i projekt Columbus har förÀndrat deras hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete och/eller studier? Vad i projekt Columbus arbetsmodell upplever deltagarna möjliggör förÀndring?Hur upplever deltagarna projekt Columbus i avseende pÄ samverkan mellan olika myndigheter? Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ och bygger pÄ sammanlagt sju intervjuer, varav fem Àr med personer som tidigare medverkat i projekt Columbus verksamhet och tvÄ Àr med personer som arbetar som personal i verksamheten. De teorier som anvÀnds Àr KASAM och Watzlawicks, Weakland och Fisch teori om förÀndring av första och andra graden samt samverkansteori.
UtvĂ€rdering av projekt: IT-Telekom gentemot Ăvriga branscher
Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p
Syfte: Syftet Àr att utreda i hur stor utstrÀckning projekt utvÀrderas och om
det föreligger nĂ„gra skillnader mellan IT-Telekom och Ăvriga branscher. Syftet
Àr Àven att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid
utvÀrdering och utlÀsa eventuella samband mellan utvÀrdering av projekt,
lÀrande och effektivisering.
Metod: En positivistisk inriktning gÄr att utlÀsas som en röd trÄd genomgÄende
i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkÀtundersökning per telefon med
projektledare, frĂ„n slumpmĂ€ssigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Ăvriga
branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering.
Slutsatser: Vad det gÀller utvÀrdering av projekt framkom en viss skillnad
mellan IT-Telekom och Ăvriga branscher. UtvĂ€rdering av projekt sker i regel pĂ„
de flesta företag, men oftare inom IT-Telekom Ă€n inom Ăvriga branscher, dock
inte efter samtliga avslutade projekt.
Paulus lagsyn i Rom 3:21-31
Denna uppsats behandlar Paulus syn pa? lagen vilket a?r ett mycket omdebatterat omra?de inom paulusforskningen. Fra?gan om Paulus lagsyn a?r sa? central fo?r den o?vergripande paulustolkingen att alla som vill fo?rsta? Paulus och hans texter ma?ste bilda sig en uppfattning om detta. Det har skrivits ma?nga hyllmeter och diskussionen verkar la?ngt ifra?n avslutad.
Projekteringsledning - en viktig process för att hÄlla tid och budget
DÄ ett entreprenadföretag som Peab blivit tilldelade en totalentreprenad förekommer projektering. Projektering Àr ett annat ord för produktbestÀmning och leds av en projekteringsledare. Att ha en lyckad projektering vid ett projekt resulterar i att byggkostnader hÄlls och att framtida kostnader minimeras.Vid interna revisioner har det framkommit att det finns vissa brister i projekteringsarbetet. I detta arbete presenteras en studie som visar hur projekteringen fungerar vid tre av företagets projekt. De brister som har uppmÀrksammats inom organisationen Àr problem med ritningsleveranser, hur upphandlingen av konsulter gÄr till och att man har problem med besked frÄn bestÀllaren.
Samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd avseende v?rden av personer med diabetes typ 2 ? Sjuksk?terskors erfarenheter
Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar
dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan
mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd,
vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.
Mjukvaruprojekt och konsekvenserna av Scrum
Under sent 1990-tal bo?rjade utvecklare att bli mer och mer missno?jda med ra?dande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte la?ngre speglade verkligheten fo?r utvecklingen. Detta missno?je resulterade i att en ma?ngd nya arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto.
Anpassning av systemutvecklingsmetoder
Litteratur inom systemutvecklingsomrÄdet menar att det Àr vanligt att anpassningar görs vid anvÀndandet av formaliserade systemutvecklingsmetoder. Vissa författare menar Àven att det inte finns mycket stöd för hur dessa anpassningar bör utföras. Undersökningen som genomförts i denna rapport genom intervjuer med sex systemutvecklare syftar till att klargöra anledningen till att anpassningar görs samt vilka positiva och negativa effekter detta kan medföra. Vidare syftar arbetet till att klargöra om ett eventuellt förbÀttrat resultat kan uppnÄs med hjÀlp av anpassningar och vilka svÄrigheter som kan finnas med att göra anpassningar. Arbetet avser Àven att ta reda pÄ om systemutvecklarna anvÀnder samma metoder i alla projekt eller om metodvalet varierar och Àven om samma anpassningar görs av metoden till alla projekt.
En jÀmförande studie mellan försvarsmaktens verksamhetsledningssystem och balanced scorecard : frÄn projekt Rv till tillÀmpning av H SVAR
Under 1990-talet ökade Regeringens krav pÄ redovisning frÄn myndigheterna. För att mot-svara dessa krav startades inom Försvarsmakten Projekt Resultatredovisning, Projekt Rv, som hade till uppgift att utarbeta en ny modell för verksamhetsledning. Projekt Rv resulterade i Handbok för styrning, vÀrdering, analys och redovisning av Försvarsmaktens verksamhet, H SVAR.Samtidigt som Projekt Rv genomfördes presenterades en modell för verksamhetsledning i USA som benÀmndes Balanced Scorecard. Den byggde pÄ principen att uppföljning och styr-ning skulle ske mot organisationens vision. MÄtt för att följa upp detta skulle balanseras inom fyra omrÄden: finansiellt-, kund-, process- och lÀrandefokus.
Kalhygge : SkÄpets kÀlla
Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.
Ădebygdsmusik : att grĂ€va dĂ€r man stĂ„r
Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.
En förÀnderlig ledare : En studie om gruppfaser och ledarskap
Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.
Utveckling av webbapplikation för informationshantering i projekt
Gain IT Architecture & Solutions AB (refereras till som Gain IT) Àr ett litetHuskvarnabaserat IT-företag. De Àr verksamma inom de tre affÀrsomrÄdenaprodukt, konsult och service. Inom produktomrÄdet sker försÀljning avprogramvaror och deras egenutvecklade webbapplikationer. PÄ konsultsidanerbjuder Gain IT bl.a. utveckling av webbapplikationer.
Tr?ning av exekutiva f?rm?gor och dess p?verkan p? elevers l?sf?rst?else En metaanalytisk litteraturgranskning av interventionseffekter
Den p?g?ende nedg?ngen i svenska elevers l?sf?rst?else, dokumenterad i internationella studier som PIRLS och PISA, har v?ckt oro kring utbildningssystemets effektivitet. En aktuell utredning betonar att kognitionsvetenskap saknas i l?rarutbildningarna (SOU 2024:81). Denna metaanalys unders?ker om tr?ning av exekutiva f?rm?gor (EF), som arbetsminne, sj?lvreglering och kognitiv flexibilitet, kan f?rb?ttra elevers l?sf?rst?else.