Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillät tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillämpningen blivit de första 2,5 åren, samt även få en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. Frågeställningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ändamål som fanns representerade och hur rättigheter tillförsäkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillämpningen beroende på geografisk spridning i landet, och vilken påverkan fastigheternas läge i en tätort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gå igenom data från fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmängd och huruvida de hade en hög eller låg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillät tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillämpningen blivit de första 2,5 åren, samt även få en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. Frågeställningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ändamål som fanns representerade och hur rättigheter tillförsäkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillämpningen beroende på geografisk spridning i landet, och vilken påverkan fastigheternas läge i en tätort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gå igenom data från fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmängd och huruvida de hade en hög eller låg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Den traditionella bilden av en flygplats som ett ställe där uttråkade resenärer sitter och väntar på att så snabbt som möjligt få åka därifrån, håller på att förändras. Många flygplatser har numera utvecklats till att bli mycket mer än gråa väntsalar och flera stora internationella flyg­platser så som Heathrow i London kan idag jämföras med shoppingcenter. Detta gör att flyg­platserna nu inte bara lockar resenärer utan även andra som exempelvis bor i flygplatsens när­område. Den kommersiella delen av flygplatsernas verksamhet har blivit en viktig inkomst­källa för många flygplatser, speciellt eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar och in­komsterna från den flygrelaterade verksamheten minskar. Även i Sverige arbetar man inom LFV (tidigare Luftfartsverket) med att öka sina flygplatsers kommersiella verksamhet. Dock är resurserna mer begränsade och antalet resenärer betydligt färre på de regionala flygplatserna i Sverige jämfört med på stora internationella flygplatser.

Tjörns kommun har planer på att bebygga Almön, en halvö belägen på nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet är avgränsat till området som benämns Almöstrand, vilket är Almöns västra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del består av skogsmark. Syftet är att undersöka hur man på olika sätt kan planera vägsträckningen i området, samt placering och utformning av hus, med hänsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar från Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har använts som referens och inspiration till arbetet.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg står inför stora planer på förändring. Under de kommande åren planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker också tidigare exempel på hur man gjort tidigare och tittar närmare på NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, Kødbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. Därefter härleds exemplen i de europeiska städerna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktär. Först ut är den brända tomten i Brunnsparken, hädanefter för enkelhetens skull benämnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och där man nu väntar på att nybyggnation ska påbörjas. Platsen har huserat tillfälliga lösningar under kortare perioder, däribland en Speakers corner.

Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med färjeförbindelser medBornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om färjetrafik.Studiens syfte har varit att kartlägga hur olika aktörer ser på utvecklingen avYstads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningenhar genomförts genom intervjuer och dokumentstudier.För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslagom utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen från styrandepolitiker är att bygga ut hamnen, att anpassa den för större fartyg och för enutökad färjetrafik, både gods- och passagerartrafik.Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motståndsgrupp"hamnupproret" som motsätter sig kommunens planer och som har en annaninriktning för hamnen än kommunen. Denna inriktning innebär begränsning avgodstrafiken och att hamnområdet skall upplåtas för byggande av bostäder,näringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell".Hamnen är beroende av goda transportvägar till och från hamnen och av ett brajärnvägsnät.

Familjen Hjörne har sedan 1926 varit Västsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol på tidningsmakande i Göteborg och ägt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsägande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största ägare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsägande som inte bara går tre generationer tillbaka, utan som geografiskt sträcker sig från Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011).

Denna rapport grundar sig i Svenska Mässans planer på expansion och de krav på effektiv hantering och korta ledtider som det medför. Svenska Mässans unika förutsättningar vad gäller yta, bransch och placering medför ett komplext flöde av material. Flödet försvåras ytterligare av att lager och de hallar där eventen genomförs på ligger på olika plan. Den andra delen grundar sig i den litterära brist som finns kring den här typen av logistik. I rapporten introduceras därför ett nytt begrepp - Mässlogistik.

Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner.

Då de tre fastigheterna 1940 kom i Skogsvårdsstyrelsens ägo fanns här inte annat än ung- och restskog. Det konsortium som tidigare stått för ägandet hade tagit ut allt värdefullt timmer. 47 % av skogsmarken omfattades av kalmark och virkesförrådet uppgick till endast 26,7 m3/ha. Restskogen rensningshöggs och i mitten på 50-talet var samtliga av de gamla hyggena återbeskogade. Idag, dryga 50 år senare, står här 147 m3/ha och det totala virkesförrådet uppgår till 96 800 m3sk. 1909 bodde bara på Mångbyn 25 personer, men under första världskriget avfolkades området snabbt.

Företag kan använda sig av olika strategier för underhåll. Det kan vara avhjälpande underhåll som utförs först när ett fel uppkommer eller förebyggande underhåll. Ofta används en kombination av båda. Det förebyggande underhållet kan vara förutbestämt eller tillståndsbaserat. Fördelar med att använda sig av tillståndsbaserat underhåll är exempelvis att utbyte av enheter inte behöver ske i onödan utan först när en observation visar att ett fel är på väg att ske.

Idag styr och planerar de flesta organisationer i någon form, det gäller både den privata sektorn som den offentliga sektorn. Det finns olika sätt och modeller man kan använda för att styra en verksamhet t.ex. genom balanserad styrkort. Styrning startas oftast från centrala direktiv som t ex en affärs/verksamhetsplan, budget, prognos, resultatmål, avkastnings mål etc. Styrningen kan baseras på mer eller mindre komplexa styrmodeller och hanteras rent praktiskt via någon form av systemstöd men ibland endast med hjälp av Word- och Exceldokument.

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg står inför stora planer på förändring. Under de kommande åren planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker också tidigare exempel på hur man gjort tidigare och tittar närmare på NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, Kødbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. Därefter härleds exemplen i de europeiska städerna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktär. Först ut är den brända tomten i Brunnsparken, hädanefter för enkelhetens skull benämnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och där man nu väntar på att nybyggnation ska påbörjas. Platsen har huserat tillfälliga lösningar under kortare perioder, däribland en Speakers corner.

Som examensarbete har jag studerat projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjänstemannaorganisation i syfte att göra en kvalitativ kartläggning av projektverksamheten, främst inriktad på brister, samt föreslå förbättringsåtgärder. I syftet har även ingått att i någon mån öka kunskapen generellt om tjänstemannadriven projektverksamhet inom ideella organisationer. För att möjliggöra ett systematiskt tillvägagångssätt utformade jag under arbetets gång vad jag kallar för ett ramverk, genom vilket det empiriska materialet betraktades. Ramverket byggs upp teoretiskt i min referensram och består av de tre nyckelorden effektivitet, ändamålsenlighet och lärande, där tonvikten i rapporten ligger på de två första begreppen. Inom effektivitet behandlar jag hur väl projektverksamheten fungerar rent operativt, inom ändamålsenlighet berör jag projektens mål och effekter och inom lärande går jag in på kunskapshantering och projektstöd.

Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner. Idag är dock många kommuner på gång att göra nya kommuntäckande planer och här kommer riskfrågorna att få större utrymme än tidigare.