Sök:

Sökresultat:

611 Uppsatser om Äldre planer - Sida 38 av 41

Den projektledande konsultens psykosociala arbetsmiljö : En jÀmförande undersökning utifrÄn lokaliseringsperspektivet

Syftet med den genomförda studien var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön för de konsulter som jobbar som projektledare. En styrande faktor i undersökningen var den projektledande konsultens lokalisering, dÄ vissa projekt leds frÄn konsultföretaget medan andra utförs pÄ plats hos bestÀllarföretaget. MÄlet med undersökningen var att se om det fanns nÄgra likheter och/eller skillnader i den psykosociala arbetsmiljön beroende pÄ lokaliseringen och hur den upplevdes av de projektledande konsulterna.Sex stycken projektledande konsulter intervjuades vid insamling av empiri. Respondenterna kommer frÄn tre olika konsultföretag lokaliserade i Karlstadsregionen. En jÀmn fördelning har efterstrÀvats mellan projektledande konsulter som leder projekt frÄn det egna konsultföretaget och de som arbetar pÄ bestÀllarföretaget.

Kuriska nÀset - en studie av potentiella hot mot hÄllbar utveckling

Kuriska nÀset Àr en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, omrÄdet Àr en nationalpark och sedan Är 2000 upptaget pÄ UNESCOs vÀrldsarvslista över skyddsvÀrda natur- och kulturomrÄden.Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga potentiella hot mot Kuriska nÀsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats pÄ teorier utifrÄn ett hÄllbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har ocksÄ studerats huruvida dessa teorier efterstrÀvas i Litauen respektive Ryssland. Med hÄllbar utveckling efterstrÀvas att inte tÀra pÄ naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlÀgga hoten har en jÀmförelse mellan Kuriska nÀset och Gotska sandön genomförts.Naturen pÄ Kuriska nÀset Àr varierande, stora skogsomrÄden, öppna vidstrÀckta sandomrÄden, sanddyner med eller utan vegetation Àr de mest förekommande landskapstyperna. HÀr Äterfinns ocksÄ nÄgra av Europas högsta sanddyner.

Hur skapar man en funktionsintegrerad miljö? : Är den alltid önskvĂ€rd?

SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet.

Konsten och yttrandefriheten : En diskursanalys av debatten om Elisabeth Ohlsons Ecce Homo och Lars Vilks Muhammedbild

Bakgrund: Yttrandefriheten blir ofta ett Àmne för debatt dÄ nÄgon yttrar en Äsikt som Àr kontroversiell eller ouppskattad. Detta blev fallet 1998 dÄ konstnÀren Elisabeth Ohlsons fotografiska utstÀllning Ecce Homo hade vernissage i Stockholm. UtstÀllningen innehöll gestaltningar av olika situationer ur Nya Testamentet dÀr Jesus portrÀtterades av olika homosexuella mÀn som i sin tur omgavs av andra homo-, bi- och transsexuella som förestÀllde bland annat apostlarna och Jesus mor Maria. I mars 2010 hamnade konstnÀren Lars Vilks Äter i hetluften, nÀr det stod klart att ett flertal olika personer gripits utomlands för planer pÄ att mörda honom. Anledningen till att Vilks var mÄlet för attentatet var hans teckning av Muhammed som rondellhund, dÄ det inom islam Àr förbjudet att avbilda profeten Muhammed.

Handlingsplan som pedagogisk verktyg i förskolan - ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet pÄ dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.

SkogsbrÀnslebalansen i MÀlardalsomrÄdet : kraftvÀrmeverkens syn pÄ rÄvaruförsörjningen 2010-2015

Denna studie har utförts pĂ„ uppdrag av SkellefteĂ„ Kraft. SkellefteĂ„ Kraft Ă€r Sveriges femte största kraftproducent med kraftvĂ€rmeverk i MalĂ„ och Lycksele och bioenergikombinat i SkellefteĂ„ och Storuman. Undersökningen avser MĂ€lardalsomrĂ„det som hĂ€r definieras som Stockholms lĂ€n, Södermanlands lĂ€n, Uppsala lĂ€n, VĂ€stmanlands lĂ€n, Örebro lĂ€n samt Östergötlands lĂ€n. Inom detta omrĂ„de bor 38 procent av Sveriges befolkning och hĂ€r förbrukas 31 procent av landets totala energiförbrukning. Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga utbudet och efterfrĂ„gan pĂ„ biobrĂ€nsle, med tyngdpunkt pĂ„ skogsbrĂ€nsle, inom MĂ€lardalsomrĂ„det 2010 och om fem Ă„r.

Ansvarsfördelning i planeringsprocessen : Vem ansvarar för ett projekt som inte nÄr laga kraft?

Arbetet har utvecklats utifrÄn min egen nyfikenhet och frustrationer över att se planprojekt pÄbörjas och sedan stanna upp i en tidig planprocess. En del fortsÀtter sÄklart men allt fler har börjat hamna i en sorts trend dÀr de antingen lÀggs ner efter en lÄng tid av ovetande eller sakta börjar rinna ut i sanden, det vill sÀga in i ett tillstÄnd dÀr planen varken Àr verksam eller nedlagd. Varför detta har börjat intrÀffa Àr den frÄgan som varit grunden till projektet. Varför genomförs ett projekt men inte ett annat? Denna frÄga generar ju sjÀlvklart följdfrÄgan om vem som har lÄtit detta kunna hÀnda.

Hur skapar man en funktionsintegrerad miljö? - Är den alltid önskvĂ€rd?

SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet. Det industriella sÀttet att separera samhÀllsfunktioner ses delvis som förÄldrat.

PrissĂ€ttning av fjĂ€rrvĂ€rme - Är en avspegling av ett fjĂ€rrvĂ€rmebolags kostnader i priset rimlig och önskvĂ€rd?

FjÀrrvÀrme utgÄr frÄn en vÀldigt enkel idé; att förse ett omrÄde med uppvÀrmning genom engemensam pannanlÀggning dÀr vatten vÀrms upp och distribueras till anslutna kunder. ISverige stÄr fjÀrrvÀrmen för över hÀlften av all uppvÀrmning.Det pris och den prismodell fjÀrrvÀrmebolagen anvÀnder för att ta betalt för fjÀrrvÀrmen Àr avstor betydelse för bÄde kunder och fjÀrrvÀrmebolagen. Priset och prismodellen pÄverkargivetvis fjÀrrvÀrmens attraktionskraft gentemot konkurrerande uppvÀrmningsalternativ, menger ocksÄ fjÀrrvÀrmebolagen en möjlighet att styra hur dess intÀktsströmmar ser ut. DÀrutöverskickar prismodellen Àven signaler till kunderna som kan pÄverka dess beteende.Tidigare studier har indikerat att fjÀrrvÀrmebolagens priser inte tycks spegla de underliggandekostnaderna för produktion och distribution av fjÀrrvÀrmen i sÀrskilt hög grad. Detta harvidare ansetts innebÀra primÀrt tvÄ problem.

Mind the gap

Jag har i mitt arbete utgÄtt ifrÄn olika hÀndelser för att skapa mina scener. Scenerna Àr mycket allmÀnmÀnskligaoch behandlar Àmnen som vi alla stöter pÄ i livet. Jag försöker förmedla en kÀnsla genom mitt sÀtt att hantera ochforma leran men har ocksÄ arbetat med text för att se vad det kan leda mig i min berÀttarteknik. Texten har varitcentral för mig och jag har funderat mycket pÄ vad den kan göra för ett verk. Jag ville ge ÄskÄdaren en fin ochtydlig vÀg in i arbetet genom att addera text till verken.

Ansvarsfördelning i planeringsprocessen - Vem ansvarar för ett projekt som inte nÄr laga kraft?

Arbetet har utvecklats utifrÄn min egen nyfikenhet och frustrationer över att se planprojekt pÄbörjas och sedan stanna upp i en tidig planprocess. En del fortsÀtter sÄklart men allt fler har börjat hamna i en sorts trend dÀr de antingen lÀggs ner efter en lÄng tid av ovetande eller sakta börjar rinna ut i sanden, det vill sÀga in i ett tillstÄnd dÀr planen varken Àr verksam eller nedlagd. Varför detta har börjat intrÀffa Àr den frÄgan som varit grunden till projektet. Varför genomförs ett projekt men inte ett annat? Denna frÄga generar ju sjÀlvklart följdfrÄgan om vem som har lÄtit detta kunna hÀnda.

Åre: utveckling, konsekvens och framtid

Sammanfattningen av uppsatsen fĂ„r börja med ett citat av visionĂ€ren C O Rahm. Denna man var nĂ„got före sin tid och sĂ„g den potential som Åre hade för att utvecklas till Sveriges största alpina vinterturistort. ?Men kanske störst af alla de resurser, som Åre obestridligen besitter Ă€r dess förutsĂ€ttningar sĂ„som Centralplats för vinteridrott. Dess relativt jĂ€mna vinterklimat, de stora höjdskillnaderna, den utomordentliga terrĂ€ngen, och nĂ€rvaron af en stor sjö, allt detta gör, att platsen sĂ„ att sĂ€ga Ă€r skapad till vinteridrottsplats,? ( Rahm 1906-1907, s.

?Ibland gick de bara inte att rÀdda?

Jag har i mitt arbete utgÄtt ifrÄn olika hÀndelser för att skapa mina scener. Scenerna Àr mycket allmÀnmÀnskligaoch behandlar Àmnen som vi alla stöter pÄ i livet. Jag försöker förmedla en kÀnsla genom mitt sÀtt att hantera ochforma leran men har ocksÄ arbetat med text för att se vad det kan leda mig i min berÀttarteknik. Texten har varitcentral för mig och jag har funderat mycket pÄ vad den kan göra för ett verk. Jag ville ge ÄskÄdaren en fin ochtydlig vÀg in i arbetet genom att addera text till verken.

Imorgon Àr en annan dag : Ortsanalys för krympande stÀder i Sverige

Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot nÄgra fÄ urbana regioner dÀr den ekonomiska tillvÀxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invÄnare allt fÀrre och Àldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet dÄ fÀrre mÄste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsÀtta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istÀllet för att försöka öka sin befolkning, först och frÀmst bör inrikta sig pÄ att hushÄlla med den befolkning de har kvar. Genom att samla befolkningen med hjÀlp av riktade flyttningar, Àr det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnÄ en hÄllbar stadsplanering underlÀttas.

Samverkan i Hemavan-TĂ€rnaby : - ett givande och ett tagande?

Turistdestinationen Hemavan-TÀrnaby i VÀsterbotten expanderar mer och mer tack vare vinterskidsÀsongen. De berÀknar att intresset kommer att öka ytterligare under de kommande Ären. En begrÀnsning för expansionen Àr bland annat att kommunikationen till omrÄdet Àr begrÀnsad. Detta skapar ett problem dÄ de inte har möjlighet att ta emot alla de gÀster som skulle vilja resa till Hemavan-TÀrnaby. Att sÀtta in fler avgÄende flyg till destinationen skulle kunna generera nya gÀster och vinster för orten, med det Àr Àven förenat med stora kostnader och dÀrmed ocksÄ stora finansiella risker.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->