Sök:

Sökresultat:

607 Uppsatser om Äldre planer - Sida 15 av 41

Arbete med grönstruktur i SkÄne - begrÀnsningar och förutsÀttningar för regional och kommunal grönstrukturplanering med Landskrona kommun som exempel

I dagens samhÀlle pratas det alltmer om förtÀtning av stÀder. TÀtare stÀder ger allt mindre mellanrum mellan bebyggelsestruktur och infrastruktur. Grönstrukturen Àr ett begrepp som fÄr allt mer utrymme i planeringen och ett mÄl Àr att grönstrukturplanering ska fÄ samma sjÀlvklara plats som till exempel planering av infrastruktur. Denna kandidatuppsats behandlar grönstrukturplanering pÄ regional och kommunal nivÄ med Landskrona kommun som exempel. I arbetet undersöks begreppet grönstruktur och planeringen av grönstruktur.

Mötas eller mÀtas? En studie om individuella utvecklingsplaner i förskolan

Detta arbete handlar om hur det som benÀmns individuella utvecklingsplanerna tolkas och anvÀnds i förskolorna. De frÄgor vi sökt svar pÄ Àr varifrÄn kravet att införa individuella utvecklingsplaner kommer och vilken innebörd pedagogerna ger dessa.För att ta reda pÄ detta sÄ har vi granskat Ätta olika typer av utvecklingsplaner som anvÀnds pÄ förskolorna i olika kommuner samt intervjuat tre pedagoger, en rektor och en pedagogisk samordnare. Genom att tolka resultatet utifrÄn ett postmodernt perspektiv dÀr man anser att det inte finns ?normala barn? och absoluta sanningar, har vi upptÀckt att dessa dokument speglar den barnsyn som rÄdde under moderniteten dÄ man utgick frÄn utvecklingspsykologiska teorier.I utvecklingsplanerna tar man upp vad barnet kan och inte kan, samt vilka insatser som behövs för att stödja barnets utveckling. Man belyser inte barns lÀrande i dessa dokument.

UppnÄdde du mÄlen för svenska i skolÄr 5?

Sammanfattning. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad en grupp elever i skolÄr 6 visste om sina resultat i Àmnet svenska i skolÄr 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var ocksÄ att försöka ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt med bÄde fria och fasta alternativ. Alla elever i tvÄ klasser, 31 elever, svarade pÄ enkÀten.

MölndalsÄns dalgÄng : en lÀnk mellan staden och förstaden

MölndalsÄns dalgÄng Àr ett av Göteborgs större och Àldre industriomrÄden som inom den nÀrmsta framtiden Àr aktuell som utvecklingsomrÄde. DalgÄngen som Àr Göteborgs kommunikationsstrÄk mot söder, strÀcker sig radiellt frÄn centrum ut mot Mölndal. OmrÄdet Àr idag ett relativt osammanhÀngande och ostrukturerat omrÄde med en markanvÀndning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgÄngen rinner MölndalsÄn som historiskt sett har fungerat bÄde som transportmedel och kraftkÀlla. OmrÄdets roll som lÀnk och kommunikationsstrÄk Àr Àven idag minst lika viktig med spÄrvÀg, jÀrnvÀg, bilvÀg samt cykel- och gÄngvÀg som förbinder regionen mot söder.

LÄst lÀge? : En fallstudie om ledarskap, kommunikation, relationer och invÀvnad mellan Assa AB och Assa Abloy Romania

1998 förvÀrvades företaget Urbis Security i RumÀnien. Urbis Security blev sedermera införlivat i dotterbolaget Assa Abloy Romania. Med tiden har problem börjat dyka upp och företaget har fÄtt allt svÄrare att hÀvda sig bÄde kvalitets, konkurrens och resultatmÀssigt. Följden av detta Àr planer pÄ nedlÀggning eller förflyttning av vissa delar i tillvekningsenheten av Assa Abloy Romania. Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av den framtagna modellens fyra faktorer utvÀrdera hur dessa pÄverkade situationen fram till nedskÀrningarna av vissa delar inom tillverkningsenheten i Assa Abloy Romania.

SÀrskoleungdomars val efter gymnasiet ? en studie om tvÄ ung-domars framtidsplaner

Bakgrund:VÄrt intresse vÀcktes av att undersöka möjligheter för ungdomar som gÄr pÄ s.k. gymnasie-sÀrskola, för att se vad de önskar för framtiden och vilka möjligheter som finns för dem. Vi tog del av regeringens och skolverkets lagstiftning och utredningar kring Àmnet och fann att ambitionsnivÄn Àr hög och mÄlsÀttningen Àr att samma villkor skall gÀlla för ungdomar med begÄvningshandikapp och s.k. normalbegÄvade ungdomar vad gÀller möjligheter pÄ arbets-marknaden och till vidare utbildning etc. VÄr erfarenhet sa oss att det sÀllan ges likvÀrdiga möjligheter för dessa bÄda grupper och vi bestÀmde oss för att undersöka hur de begÄv-ningshandikappade ungdomarna sjÀlva ser pÄ saken.Syfte:Att ta reda pÄ vad ungdomar med begÄvningshandikapp/funktionshinder har för planer efter avslutad skolgÄng vad gÀller arbete, familjebildande, resor, vidareutbildning och hur de jÀm-för sig sjÀlva med ?normalbegÄvade? ungdomar.Metod:Kvalitativ metod enligt livsberÀttelseansatsen, med intervju som verktyg.Resultat:Resultatet visar pÄ de önskemÄl som dessa ungdomar hyser om sin framtid vad gÀller arbete, familjebildning, resor och vidareutbildning.

Barn som behöver MIG : (Mobil intensivvÄrdsgrupp)

Införandet av en mobil intensivvÄrdsgrupp (MIG) har visat sig ha goda resultat utomlands med minskade andningsstopp och mortalitet inom pediatrisk vÄrd. Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, Sverige (ALB) finns lÄngt framskridna planer pÄ att starta en MIG-verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva pediatriska patienter som faller in under potentiella MIG-kriterier innan inlÀggning pÄ barnintensivvÄrdsavdelningen/barnintermediÀravdelningen (BIVA/BIMA) pÄ ALB. Studien gjordes retrospektivt genom journalgranskning av inskrivna pediatriska patienter pÄ BIVA/BIMA under 2009. Totalt inkluderades 148 pediatriska patienter i Äldern 0-18 Är i studien.

Stopptidsanalys och utnyttjandegrad pÄ KÄgesÄgens mÀtstation.

Projektarbetet har utförts pÄ KÄgesÄgen, dÀr det finns ett behov att öka effektiviteten pÄ mÀtstationen dÀr virke mÀts in för betalning och produktionsstyrning. Ledningens ambitioner Àr att optimera mÀngden inmÀtt kubik i mÀtstationen. Planer finns Àven att göra investeringar för att öka effektiviteten, vilket medför att ledningen vill veta var behovet Àr som störst. Syftet med studien var att ge sÄgen en uppfattning om utnyttjandegraden av mÀtstationens nuvarande kapacitet samt ge ÄtgÀrdsförslag för att minska stopp och stockluckor. Detta skulle ske genom en tidsstudie pÄ 120 timmar.

Medborgardialog i stadsförnyelseprojektet H+ - förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt

I Sverige mÄste samrÄdsmöten hÄllas enligt lag i utvecklingen av planer sÄsom översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. FörhÄllningssÀtt till medborgardialog och sÀttet att arbeta pÄ varierar dock mellan kommunerna, eftersom det inte finns nÄgra sÀrskilda villkor för den metod som ska anvÀndas nÀr det gÀller samrÄd och dialog med medborgarna. Huvudsyftet med denna uppsats Àr att studera attityder och praxis gÀllande medborgardialog i det samtida stadsförnyelseprojekt H+ i staden Helsingborg, ett projekt som har hÄllbar utveckling som frÀmsta mÄl. FrÄgor som besvaras i detta arbete Àr hur medborgardialog praktiseras i stadsförnyelseprojekt H+, och vilket förhÄllningssÀtt till den offentliga medborgardialogen som kan urskiljas i projektet H +. Metoden som anvÀndes för undersökning och datainsamling var litteraturstudier, dokumentstudier och tvÄ kvalitativa intervjuer. Studien visar att den tidiga visionsfasen av H+ projektet var ett kritiskt skede, dÀr stora frÄgor har tagits upp, och medborgarna inte varit sÀrskilt inblandade. IstÀllet har större delen av medborgardialogen hittills handlat om att höja medvetenheten om stadsförnyelsen, och att genomföra en öppen planering efter beslutet om att projektet skulle genomföras.

Vuxnas upplevelser av sin livssituation efter genomgÄngen stomioperation: En litteraturstudie

Att genomgÄ en stomioperation kan leda till att personer behöver anpassa sitt liv bÄde fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxnas upplevelser av sin livssituation efter genomgÄngen stomioperation. I denna litteraturstudie analyserades tio vetenskapliga artiklar med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. Det som framkom var att personer med stomi upplevde stomin som utmanande samt skapade oro och osÀkerhet.

Analyser med indelningspaketet av privata skogsfastigheter inom Norra SkogsÀgarnas verksamhetsomrÄde :

LÄngsiktig planering av privata skogsfastigheter har fram till nu inte förekommit i nÄgon större skala, till skillnad frÄn storskogsbruket En av anledningarna har varit att de system som funnits pÄ marknaden inte varit anpassade för mindre skogsinnehav. Nu har Indelningspaketet (IP), ett system för lÄngsiktig planering, vidareutvecklats sÄ att det gÄr att anvÀnda Àven pÄ mindre fastigheter. IP optimerar nuvÀrdet genom val av skötselalternativ för skogsinnehavet UtifrÄn avdelningsregistret imputeras (tilldelas) nödvÀndiga provytedata till varje avdelning frÄn en provytebank. Detta medför att en kostsam objektiv cirkelprovyteinventering som normalt krÀvs vid anvÀndning av IP undviks. En analys med IP strÀcker sig över hundra Är.

Nya Göta Älvbron

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Planer, mÄl och förvÀntningar : En kvantitativ studie om gymnasieungdomars syn pÄ framtiden

Denna studie handlar om hur nĂ„gra svenska och en norsk förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. FrĂ„gor som undersöks Ă€r; vilket förhĂ„llningssĂ€tt har de intervjuade förskollĂ€rarna sjĂ€lva till naturvetenskap och teknik, hur Ă€r de intervjuade förskollĂ€rarnas instĂ€llning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollĂ€rarna om de lĂ€roplansmĂ„l som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod dĂ€r tre förskollĂ€rare i Sverige och en förskollĂ€rare i Norge har i berĂ€ttelseform besvarat ett antal intervjufrĂ„gor. Resultatet som framkom av studien Ă€r att förskollĂ€rare kan ha mycket olika förhĂ„llningssĂ€tt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses ocksĂ„ som omrĂ„den som inte faller sig lika naturligt som andra omrĂ„den som inbegrips i förskolans lĂ€roplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

Musik i samband med venprovtagning för att lindra stress och smÀrta hos patienten : En interventionsstudie

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

MölndalsÄns dalgÄng - en lÀnk mellan staden och förstaden

MölndalsÄns dalgÄng Àr ett av Göteborgs större och Àldre industriomrÄden som inom den nÀrmsta framtiden Àr aktuell som utvecklingsomrÄde. DalgÄngen som Àr Göteborgs kommunikationsstrÄk mot söder, strÀcker sig radiellt frÄn centrum ut mot Mölndal. OmrÄdet Àr idag ett relativt osammanhÀngande och ostrukturerat omrÄde med en markanvÀndning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgÄngen rinner MölndalsÄn som historiskt sett har fungerat bÄde som transportmedel och kraftkÀlla. OmrÄdets roll som lÀnk och kommunikationsstrÄk Àr Àven idag minst lika viktig med spÄrvÀg, jÀrnvÀg, bilvÀg samt cykel- och gÄngvÀg som förbinder regionen mot söder.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->