Sök:

Sökresultat:

697 Uppsatser om Äldre medborgare 55 - Sida 45 av 47

RÀtten till hÀlso- och sjukvÄrd för papperlösa barn : En granskning av Sveriges reglering i ljuset av dess internationella Ätaganden

RÀtten till hÀlsa regleras i en mÀngd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mÀnskliga rÀttigheterna för alla individer. RÀtten till hÀlsa Àr en förutsÀttning för ett Ätnjutande av andra rÀttigheter. Det Àr ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem Àr en tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd. En stat kan aldrig ÄlÀggas att tillförsÀkra mÀnniskor att fÄ vara friska, men dÀremot en möjlighet att pÄ lika villkor fÄ ta del av de resurser som finns att tillgÄ för att kunna uppnÄ en bÀsta möjliga hÀlsa. I de flesta internationella konventionerna, Àr det inte en rÀttighet endast förbehÄllen medborgare i ett land utan en mÀnsklig rÀttighet som skall realiseras pÄ lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstÄnd att vistas i den staten de befinner sig i.

Varför har man biljardbord pÄ fritidsgÄrdar?

FritidsgĂ„rdar Ă€r troligtvis den enda kommunala institutionen som har biljardbord som standardutrustning. Varför och nĂ€r började man med det? Detta Ă€r frĂ„gestĂ€llningar som legat till grund för min uppsats. Jag sökte de bakomliggande motiven genom studier med följande tre spĂ„r: ? Är det för att stilla ungdomarnas behov av att lĂ€ra sig nĂ„got som de inte kan fĂ„ i hemmet och behöver för att klara sig som medborgare i Sverige? Jag har sökt svaret hos Bourdieu och hans tankar om strategier och habitus.

Ska alla behandlas lika?: En fallstudie om monetÀra och icke-monetÀra belöningars pÄverkan

I ett globaliserat samhÀlle spelar förflyttning av varor och mÀnniskor ennyckelroll för vÀxande ekonomi och vÀlstÄnd. För att undvika diskriminering,segregation och utanförskap mÄste varje medborgare i samhÀllet kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene mÀnniskan stÀllsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av mÀnniskor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebÀr detta en stor utmaning somkan upplevas svÄr att klara av.Taktila plattor Àr ett av mÄnga hjÀlpmedel för att öka tillgÀngligheten ochsjÀlvstÀndigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor anvÀndsför att skapa ledstrÄk dÀr naturliga sÄdana saknas, exempelvis pÄ perrongerdÀr vÀggar och andra kanter saknas.

Nyföretagarens vÀg till relevant information : Behovsanalys inför utvecklingen av en kommunal nÀringslivsportal

Svensk samhÀllsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats frÄn i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstÄtt för spridningen av information. Detta har fÄtt stort genomslag pÄ statlig nivÄ dÀr ett antal nÀmnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebÀr bland annat att sÄvÀl medborgare som företag ska kunna hÀmta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk sjÀlvbetjÀning i flera Àrenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjÀnster utvecklats och för nÀrvarande förbereder man implementeringen av en informationsportal för nÀringslivet.

1700-tals kökstrÀdgÄrd möter Varbergs fÀstning : -en processbeskrivning

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

The time you get the money on the bank the clock starts ticking : En fallstudie om den mo?jliga intressekonflikten mellan entrepreno?ren/ekopreno?ren och riskkapitalet.

Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.

Stadens flexibla vardagsrum - ett gestaltningsförslag för ökad attraktivitet och nyttjande av Fristadstorget, Eskilstuna

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt dĂ„ det idag rĂ„der en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte Ă€r inbjudande nog. Torget brukas inte i den utstrĂ€ckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad anvĂ€ndning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet Ă€r indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras bĂ„de flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig anvĂ€ndning dĂ„ den flexibla ytan inte fylls av ytkrĂ€vande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sĂ€llan nĂ„gon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, dĂ€rav uppstĂ„r problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet Ă€r en fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för att ge svar pĂ„ varför det efterfrĂ„gade i undersökningen intrĂ€ffar (brist pĂ„ attraktivitet och lĂ„g anvĂ€ndning).

Koll pÄ verksamheten?  : En kvalitativ studie om UmeÄ kommuns arbete med riskhantering

Kommuner Àr en verksamhet som pÄverkar oss medborgare dagligen och finansieras av skatteintÀkter som vi betalar in. Under de senaste Ären har det rapporterats om skandaler inom kommunal verksamhet som har berott pÄ bristfÀlliga kontroller inom verksamheten och att rutiner inte har följts vilket har fÄtt konsekvenser. Det har Àven presenterats en rapport frÄn Europakommissionen om att mutor Àr förekommande inom kommunal verksamhet Àven i Sverige vilket kan leda till att den makt kommunerna har anvÀnds pÄ ett felaktigt sÀtt. Dessa problem kan anses vara risker för den kommunala verksamheten att nÄ sina mÄl och det kan dÀrför finnas ett behov förbÀttra ledningen av verksamheten för att ÄtgÀrda riskerna. Ett sÀtt att förbÀttra ledningen Àr att anvÀnda sig av riskhantering vilket Àr ett ledningsverktyg som har blivit allt mer förekommande för att hantera risker och effektivisera verksamheterna.

?GENDER IS NOTHING BUT IN OUR SOCIETY ITÂŽS EVERYTHING?

Syftet med studien var att undersöka varför könsutredningsprocesserna i Sverige respektive Argentina ser sÄ olika ut, det vill sÀga vikten av att diagnostisera transsexualism eller ej. Detta gjorde jag genom en komaprativ studie dÀr jag samlade information om könsutredningsprocesserna i de bÄda lÀnderna. Mina frÄgestÀllningar var: * Hur ser utredningsprocessen ut gÀllande juridiskt könsbyte och könskorrigering i Sverige respektive Argentina? * Vad innebÀr Argentinas lag kring byte av juridiskt och fysiskt kön i praktiken? * Vilken betydelse tillskriver mina informanter diagnostisering gÀllande transsexualism? * Hur kan utredningsprocesserna tolkas utifrÄn mina valda teorier? Jag intervjuade aktivister inom HBTQ-rörelsen i Argentina som stÄtt bakom den nya identitetslagen samt en könsutredare i Buenos Aires. Mina svenska informanter var alla könsutredare. I bÄde Sverige och Argentina tillhandahÄller staten sina medborgare identiteshandlingar, behandlingar samt könskorrigerande ingrepp enligt önskemÄl.

Var kommer barnen in? En studie om barns erfarande och gestaltande av inflytande i förskolan.

SamhÀllsutvecklingen har lett till att barns position i vÀstvÀrlden har förstÀrkts. Den har ocksÄ inneburit att majoriteten av svenska barn idag vistas i förskola och barns fostran Àr dÀrmed inte lÀngre enbart förÀldrarnas angelÀgenhet utan har ocksÄ kommit att bli en samhÀllsfrÄga. Barns fostran till demokratiska medborgare framhÄlls i förskolans lÀroplan, Lpfö 98. I den beskrivs att förutsÀttningarna för denna fostran grundlÀggs just i förskolan genom att barn fÄr inflytande sÄ att de bÄde kan pÄverka sin egen situation och verksamhetens innehÄll. Komplexiteten i de bÄda begreppen demokrati och inflytande och faktorer som barnsyn, generella förestÀllningar om barns behov och intressen liksom barn och vuxnas olika positioner i förskolan har tidigare visat sig begrÀnsa barns möjligheter till inflytande.

AsylrÀtten med fokus pÄ förföljelse pÄ grund av kön och sexuell lÀggning

SAMMANFATTNINGUppsatsen har behandlat asylrÀtten, och har fokuserat pÄ förföljelse pÄ grund av kön och sexuell lÀggning, sÄsom grund för beviljande av flyktingstatus. Uppsatsens syfte har varit att faststÀlla gÀllande svensk asylrÀtt och sedan analysera hur könsrelaterad förföljelse och flyktingskap bedöms av Migrationsöverdomstolen.Flyktingstatus erhÄlls av denne som uppfyller vissa angivna rekvisit. Enligt Förenta Nationernas flyktingkonvention Àr en flykting en person som inte kan eller inte vill anvÀnda det skydd för liv och frihet som staten mÄste medge medborgare och övriga invÄnare. Asylgrunden förföljelse pÄ grund av kön och sexuell lÀggning, Äterfinns i flyktingbestÀmmelsen, utlÀnningslagen (SFS 2005:716) 4:1 §. Könstillhörighet och sexuell lÀggning Àr en del av tillhörighet till en viss samhÀllsgrupp, vilket innebÀr att dessa typer av förföljelse utgör asylskÀl.

?De e ju lite sunt förnuft Ä sÄ...? : Om lÀrares perspektiv pÄ fostran

Syftet med denna studie har varit att se hur lÀrare i Ärskurs 1, 3 och 6 i olika socioekonomiska omrÄden resonerar kring fostran i skolan. Studien grundar sig i en fundering som framkom i och med min C-uppsats: hur ser lÀrare pÄ begreppet fostran? I den svenska lÀroplanen talas det om en fostran som inte Àr definierad och dÄ det Àr lÀrarna som senare ska implementera sin tolkning av begreppet i sin verksamhet, Àr det intressant att se hur lÀrare resonerar kring begreppet. Denna studie utgÄr ifrÄn sex stycken forskningsfrÄgor som syftar till att belysa hur de intervjuade lÀrarna ser pÄ fostran i skolan: vad fostran Àr och hur det kommer till uttryck; vad lÀrarna utgÄr ifrÄn nÀr de fostrar; om det Àr nÄgon skillnad mellan olika Ärskurser och sociala omrÄden samt om de anser att det finns nÄgon grÀns mellan skolans och hemmets ansvar i fostran av eleverna. Studien bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med sex stycken lÀrare pÄ lÄg- och mellanstadiet i olika socioekonomiska omrÄden.

Den hÄllbara trÀdgÄrden : - utifrÄn kunskaper om hÄllbar utveckling

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

Byggemenskaper : Ett komplement till bostadsutvecklingen i Karlstad

Byggemenskap Àr ett begrepp, direkt översÀtt frÄn tyskans ?baugemeinschaft?, som innebÀr att en grupp mÀnniskor i egen regi planerar, lÄter bygga och anvÀnder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgÄngsrik i Tyskland sedan en tid, har sÄ smÄtt spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges frÀmsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, Är 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har Ànnu inte etablerat sig pÄ den svenska marknaden men intresset vÀxer dÄ det finns flera fördelar för samhÀllet och dess medborgare.Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper Àr, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhÀllsplanering.

TillgÀnglighet i LuleÄ centrum: strÄket Smedjan - SundsgÄrden

Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av avdelningen Gata & Trafik vid LuleÄ kommuns tekniska förvaltning. Projektet har handlat om att beskriva tillgÀngligheten i gatumiljön för personer med funktionshinder utmed strÄket Smedjan ? SundsgÄrden i LuleÄ kommun samt att ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder som krÀvs för att strÄket ska bli tillgÀngligt för alla. Detta strÄk har LuleÄ kommun bedömt som ett primÀrt strÄk eftersom mÄnga Àldre och funktionshindrade dagligen nyttjar detta strÄk. 1993 antog FN:s generalförsamling ett antal standardregler (FN:s Standardregler) för att tillförsÀkra mÀnniskor med funktionsnedsÀttning jÀmlikhet och delaktighet i samhÀllet.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->