Sökresultat:
697 Uppsatser om Äldre medborgare 55 - Sida 4 av 47
Genrebredd, jaha vad betyder det dÄ? : En intervjustudie om genrebredd pÄ estetiska program med uttalad genreinriktning
AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.
La?sbarhet nu och da? : En underso?kning om ungdomsbokens och deckarens spra?kliga fo?ra?ndring o?ver 50 a?r
AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.
Kommunen i sociala medier ? transparens och medborgardialog i Varbergs kommun
Varbergs kommun har en vision. Visionen sĂ€ger att kommunikationen i kommunen ska kĂ€nnetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfrĂ„ga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krĂ€vs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande Ă€r i ett utvecklingsstadie av visionen, dĂ€r det saknas specifika riktlinjer och strategier för anvĂ€ndandet av sociala medier.FrĂ„gan jag ville försöka besvara Ă€r hur olika verksamheter i kommunen förhĂ„ller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara pĂ„ detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för anvĂ€ndandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar pĂ„ en balansgĂ„ng mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gĂ€ller sociala medier, men som samtidigt mĂ„ste förhĂ„lla sig till lagar och riktlinjer. Ăverlag visar intervjuerna pĂ„ en positiv instĂ€llning till sociala medier, vars funktion för kommunen Ă€r att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och lĂ„ter medborgare ta del av information upplever de att de fĂ„tt ett ökat förtroende.
Mötet med döden
Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.
Gestaltande av en mötesplats : Att förena visioner i Alby
Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.
En skolreform som engagerar ? Medborgares och politikers syn pÄ med- borgardialog
Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av hur begreppet medborgardialog beskrivs av medborgare och politiker i Angered, och belysa förhÄllandet mellan dem. Medborgardialogen har dÀr funnits med i en specifik process, nÀmligen kring stadsdelens skolomorganisation. Metoden vi anvÀnt har en fenomenologisk ut- gÄngspunkt eftersom vi vill förstÄ individernas egna upplevelser. För att uppnÄ detta har vi gjort kvalitativa intervjuer med fyra politiker i Angereds stadsdels- nÀmnd och tre medborgare boende i stadsdelen. Den insamlade empirin som kom utav dessa intervjuer skapade de teman uppsatsens resultat och analys utgÄr frÄn.
"IdrottsÀmnets legitimitet"- en studie om varför vi ska ha idrott som skolÀmne
Under de senare Ären har det debatterats mycket om nedskÀrningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag Àr mycket intresserad av idrott Àr jag sÄledes Àven intresserad av vad som försiggÄr i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag bÄde kan befÀsta tidigare vÀrderingar och skapa nya perspektiv Ät mig sjÀlv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa nÄgra av de faktorer som ger idrottsÀmnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt Àmne. Jag tar upp följande frÄgestÀllningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar dÄ de sÀger att idrottsÀmnet Àr sÄ viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsÀmnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsÀmnet i skolan? Varför ska idrottsÀmnet finnas i skolan?Jag har anvÀnt mig av enkÀt för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsÀmnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansÄg att idrottsÀmnet Àr en viktig del av undervisningen i skolan..
SjÀlvbetjÀning via Internet hos myndigheter: huruvida myndigheter sparar tid i sin verksamhet genom att införa sjÀlvbetjÀning via Internet
Allt fler statliga myndigheter erbjuder idag medborgare och företag möjligheten att ta del av vissa tjÀnster via Internet. Vi stÀllde oss frÄgan om myndigheter har upplevt att de sparat tid som resultat av den sjÀlvbetjÀning via Internet de erbjuder idag. Följande hypotes formulerades: Införande av sjÀlvbetjÀning via Internet leder till att myndigheter sparar tid i sin verksamhet. Vi valde att beakta tid utifrÄn begreppet myndighetstid som vi har delat upp i total Àrendetid och informationstid. Fallstudier genomfördes pÄ fyra myndigheter i form av djupintervjuer.
?Smutsiga ma?n och goda kvinnor? : En genusstudie om Moa Martinsons ma?n i Mia-serien
Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.
Rullstolsburna cafébesökare och caféÀgares upplevelse av cafémiljö
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgĂ€ngligheten i den fysiska miljön pĂ„ cafĂ©er upplevs av rullstolsburna cafĂ©besökare och caféÀgare i Ărebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare".Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafĂ©besökare samt sex caféÀgare som delades upp i tvĂ„ grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrĂ©n och grupp 2 utan hinder vid entrĂ©n.Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafĂ©besökarna tyckte oftast att cafĂ©miljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgĂ€ngliga cafĂ©er var dĂ„ligt. Samtliga caféÀgare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgĂ€ngligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafĂ©besökare var insatta i handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare", ingen av caféÀgarna var insatta i den..
Beröringens betydelse vid demenssjukdom : en litteraturöversikt
BakgrundGenom livet a?r bero?ring betydelsefullt fo?r ma?nniskans va?lbefinnande. Vid bero?ring frisa?tts hormonet oxytocin som bland annat bidrar till sa?nkning av blodtryck och puls. Att fa? bero?ring i vardagen kan vara en sja?lvklarhet fo?r vissa men ju a?ldre en person blir desto fler ma?nniskor i dess na?rhet fo?rsvinner.
Sociala medier som kommunikationsverktyg - relation och interaktion : En studie av svenska statliga myndigheters aktivitet i sociala medier
SAMMANFATTNINGSociala medier har sedan uppstarten Är 2004 anvÀnts flitigt vÀrlden över. Till en början var det ett nÀtverk designat för privatpersoner, men Är 2007 började Àven företag utnyttja verktyget och till sist fick Àven myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier Àr ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktÀr och arbetssÀtt. Verktyget innehÄller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan anvÀndas pÄ sitt unika vis. Det finns oÀndliga möjligheter i sociala medier, men det Àr inte helt lÀtt att anvÀnda verktyget till dess fulla potential.
Individualism i vÄrt samhÀlle och arbetsliv.
VÄrt samhÀlle Àr idag ett förÀnderligt kunskapssamhÀlle som stÀller allt högre krav pÄ oss medborgare. FrÄn att vÄrt samhÀlle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta nÄgra stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhÀlle. Idag krÀver vÄrt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det krÀver att vi tar fram det bÀsta hos var och en av oss. DÀrmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare pÄ en specifik arbetsplats, mÀrkt av denna förÀndring som sker enligt författare som forskar pÄ omrÄdet. Att vi har gÄtt frÄn det kollektiva till ett mer individinfluerat samhÀlle.
Rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel.
I dagens samhÀlle krÀvs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. DÄ Àr det viktigt att möjligheten att resa Àr lika för alla medborgare i samhÀllet. Regeringen har som mÄl i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgÀngligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.
NÀrvaro pÄ samrÄdsmöten : En studie av vilka faktorer som skapar förutsÀttningar
Forskning indikerar att alla berörda inte Àr representerade vid samrÄdsmöten, vilket innebÀr att vissa erfarenheter, perspektiv och kunskaper riskerar att inte föras fram och dÀrmed ej inkluderas i planprocessen. Syftet med denna studie Àr att utreda vilka faktorer som kan skapa förutsÀttningar för medborgares nÀrvaro pÄ samrÄdsmöten.De faktorer som undersöks Àr medborgarnas Älder, kön, inkomst, utbildning och bakgrund samt hur annonsering och kallelse till mötet gÄr till, var, nÀr och i vilken form samrÄdsmötet hÄlls samt vilket sprÄk som anvÀnds i sammanhanget.Studien utreder ovan nÀmnda faktorer genom litteraturstudie, intervjuer med tjÀnstemÀn och medborgare som har erfarenhet av samrÄdsmöten samt en fallstudie. Min studie indikerar att det finns ett flertal faktorer som kan skapa förutsÀttning för nÀrvaro.I analysen framtrÀder att de faktorer som kan fÄ inverkan pÄ nÀrvaron kan kategoriseras i tvÄ grupper. Dels Àr det faktorer som tjÀnstemÀnnen kan pÄverka och dels faktorer de inte kan styra över.Efter denna studie Àr slutsatsen att det finns flera faktorer vilka kan inverka pÄ medborgarnas nÀrvaro pÄ samrÄdsmöten och att en förstÄelse för vilka av dessa yrkesmÀn kan pÄverka Àr ett viktigt verktyg för yrkesverksamma, samt framtida yrkesmÀn, som ska arrangera samrÄdsmöten.Arbetet pekar pÄ att det finns ett behov av att bredda nÀrvaron pÄ samrÄdsmöten och att ett sÀtt att göra det Àr att tjÀnstemÀnnen utnyttjar de faktorer de har inflytande över och aktivt försöker nÄ fler medborgare. Vidare forskning bör utreda faktorers inverkan i resten av Sverige samt i andra lÀnder..