Bakgrund: Globalisering har medfört ökad konkurrens, vilket har ställt högre krav på svenska företag. Företagen måste ständigt utvecklas för att kunna behålla sin konkurrenskraft, och företagen kan bemöta den hårda konkurrensen genom en utflyttning av verksamheten till utlandet eller utveckling på hemmaplan. EU-utvidgningen har medfört förbättrad kommunikation mellan företag och medborgare i medlemsländerna, vilket i sin tur har bidragit till det ökade intresset för de Östeuropeiska länderna. Många svenska företag väljer att flytta till Estland på grund av den geografiska närheten, tillgång till nya marknader och strävan efter kostnadsreducering.Problem: Är etablering i låglöneländer ett lyckat alternativ för svenska småföretag?Syfte: Att studera skillnader mellan svenska företag som producerar i Sverige och i Estland.

Bakgrund:I den svenska skolan har det under en längre tid funnits olika pedagogiska, beslutsbaserade rollspel i undervisningen. Nu har skolan digitaliserats, vilket har öppnat upp för datorspel i undervisningen, främst inom matematik och språkliga ämnen. Samhällskunskapen är ett mer komplext ämne att reproducera och därför har inte dataspel i undervisningen använts i lika stor utsträckning. I och med den tekniska utvecklingen, kan spel återskapa mer komplexa företeelser och har därför möjligheten att inkluderas i fler skolämnen än tidigare. Spelindustrin är idag i en position, grafiskt och tekniskt, där det går att simulera hela länder, historiska händelser och hela ekonomier med varierande komplexitet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet.

Kraven har ökat på insyn och inflytande från medborgarna i samhällsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen är viktig av flera skäl. Arenor där medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som två stora intresseområden i vårt samhälle.

I Sverige råder offentlighetsprincipen: en princip, som genom att ge medborgare rätt till insyn, syftar till att motverkar maktmissbruk och korruption. Undantaget till offentlighet är sekretess. Sekretess är ett undantag som är både omfattande och problematiskt, i vissa fall så problematiskt att medborgarna som en konsekvens av detta, själva drabbas negativt. Denna uppsats granskar två olika typsituationer, där sekretessen får negativa följder. Sen första typsituationen rör de fall där sekretessen innebär att myndigheter inte kan samverka vid ärenden som rör den enskilde, vilket drabbar den enskilde individen.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: ? Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? ? Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte.

Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott.

Denna studie består av en exposé över två läroplaner och de värden som dessa förespråkar. De värden som finns formulerade i läroplanerna knyts an till realiseringen av dessa genom att två nationella utvärderingar studeras och analyseras. På så sätt kan elevernas uppfattningar av värdena i läroplanerna synliggöras och tolkas. Analysen har genomförts för att knyta an läroplanernas formuleringsarena till realiseringsarenan och syftet med studien är att söka svar på hur relationen mellan formulering och realisering av läroplanerna ser ut. De studerade läroplanerna är Lgr80 och Lpo94 och de av Skolverket genomförda nationella utvärderingarna från 1992 och 2003, NU92 och NU03.

A2161Bangladesh har 120 miljoner innevånare och minst 50% av dessa lever i mycket svårfattigdom. Grameen bank är en av de institutioner som försöker ändra på detta. Genom attlåna ut små summer utan krav på säkerhet ger man även de fattigaste en chans att förbättrasina liv. 94 % av Grameen banks låntagare är kvinnor ? vilket är ovanligt per se - men särskiltovanligt i ett så patriarkaliskt samhälle som Bangladesh där det för 10-15 år sedan hade varithelt otänkbart.

Detta examensarbete är en utredande uppsats som behandlar och jämför medborgardeltagandet i två stora infrastrukturprojekt, Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm. Demokratiseringen av Sverige tillsammans med medborgardeltagandets utveckling har förändrat synen på samhällsplaneringen under 1900-talet. Den strikta rationella planeringen har med tiden utvecklats mot att i allt högre grad engagera både enskilda medborgare och privata aktörer i planeringsarbetet. Politikernas och planerarnas sätt att arbeta med medborgardeltagande har därmed behövt anpassas till de nya förhållningssätten och kraven medborgarna ställer. Den historiska framväxten tillsammans med ett antal planeringsteorier och demokratimodeller är uppsatsens utgångspunkter.

Problem: Underhållningsutbudet i TV ökar och televisionens möjligheter att stimulera till debatt och fungera som kunskapskälla riskerar att försvagas. Paradise Hotel, en så kallad realityserie, sändes flitigt i TV4 under våren 2005. Detta program och dess deltagare får stort offentligt utrymme medan många andra program, människor och idéer utesluts från televisionen.Syfte: Vårt syfte är att undersöka Paradise Hotels framställning av genuskategorier och kroppsideal samt att urskilja vilka kulturella mönster som genomsyrar programmet. Vårt syfte är också att diskutera vad Paradise Hotel och TV4:s allt mer underhållningsinriktade programutbud kan tänkas innebära för medborgarnas deltagande i det offentliga livet.Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ dokumentanalys och litteraturstudier. Vårt empiriska material består av tio avsnitt av Paradise Hotel samt material från seriens officiella hemsida.

Begreppet hållbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten år 1987 blivit mer och mer använtöver hela världen. Begreppet kan dock definieras på många olika sätt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhället. Ambivalensen kring begreppet har på en internationell nivå lett till svårlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre väl utforskad är hur medborgare pålokal nivå uppfattar begreppet hållbar utveckling och varifrån de får sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet är särskilt intressant att undersöka då utbildningssystemetär ett effektivt medel för att förändra människors tankesätt i en hållbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hållbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

Vårt informationstäta samhälle, som är fullt av texter och bilder, ställer krav på oss medborgare både i vårt privatliv och i vårt arbetsliv. Dessa samhälleliga krav innebär bland annat att det inte längre är tillräckligt att kunna läsa och skriva olika texter. Begreppet ?text? har fått en vidgad betydelse och omfattar idag exempelvis även bilder av olika slag.I förskolan och de tidigare åren i skolan, samt vid specialundervisning som exempelvis läs- och skrivsvårigheter används ett vidgat textbegrepp i undervisningen. I de lägre åldrarna är barns bilder en accepterad del av deras språk.