Sök:

Sökresultat:

2234 Uppsatser om Äldre medarbetare - Sida 64 av 149

UtvÀrdering som ett redskap för den lÀrande organisationen?- Upplevelser kring utvÀrdering pÄ ett företag.

Sett utifrÄn ett historiskt perspektiv kan utvÀrderingar spÄras tillbaka till husförhören som Àgde rum i Sverige under 1600-talet. Under denna tid utövade Àven staten kontroll pÄ det övriga samhÀllet genom prÀster samt inspektörer. I modern tid har USA kommit att bli en förebild för den sorts bedömning utvÀrdering innebÀr. NÄgot som i USA benÀmns "evaluation", och har kommit att slÄ igenom och ligga till grund för den pedagogiska utvÀrderingen. UtifrÄn ett samhÀllsutvecklingsperspektiv har utvÀrdering blivit ett allt mer utbrett fenomen som övergÄtt till att bli populÀrt under frÀmst de senaste decennierna.

HR-personers upplevelser av sociala och yrkesmÀssiga nÀtverk samt tunga arbetssituationer

Personer som arbetar med Human Resources (HR) hanterar processer av olika slag och agerar som stöd för chefer och medarbetare. HR-personer kan i sin tur ocksÄ behöva stöd i sitt arbete. Arbetet Àr brett och ett sÀtt att utbyta erfarenhet Àr att anvÀnda sig av sina nÀtverk. Denna studie Àr en beskrivning av hur HR-personer upplever nÀtverk samt tunga arbetssituationer. Resultatet baserades pÄ sex semistrukturerade djupintervjuer med fem personer.

?Vad hÀnde med personlighetstesten??En kartlÀggning av vilka urvalsmetoder rekryterare lÀgger vikt pÄMartina GustavssonAtt finna rÀtt man till rÀtt plats innebÀr att hantera mÀnskliga resurser med bra metoder för att identifiera rÀtt medarbetare. För att undersöka vilka urvalsmetoder rekryterare lÀgger vikt pÄ genomfördes en enkÀtundersökning med 43 rekryterare. Resultatet visade att rekryterarna lade mest vikt pÄ intervju som anvÀndes av en stor andel rekryterare i deras bedömning av arbetssökande medan minst vikt lades pÄ test som anvÀndes av en mÄttlig andel. Resultatet visade en diskrepans mellan hur viktiga rekryterarna sade att personliga egenskaper var och vilken vikt de lade vid test.

Belöningssystem och motivation - inre eller yttre?

För att ett företag ska kunna överleva pÄ lÄng sikt och drivas effektivt har de alltmer blivit beroende av medarbetare. Bland annat av deras kompetens, ansvar och motivation som driver dem till att uppnÄ verksamhetens mÄl. För att företag ska kunna motivera sina anstÀllda sÄ anvÀnds styrmedlet belöningssystem. Syftet med denna uppsats Àr att göra en fördjupad analys av vilken uppfattning butikssÀljare inom klÀdbranschen har kring motivation, samt beskriva företagsledningens syn pÄ belöningssystemets utformning och tillÀmpning.Inför datainsamlingen till uppsatsen anvÀnde författarna sig utav en kvalitativ och en kvantitativ ansats i form av intervjuer samt enkÀter. Som underlag för analysen ansÄg författarna dessa teorier vara relevanta för studiens syfte; Herzbergs teori, Kognitiva teorier (förvÀntningsteorin och attributionsteorin) samt Teori Z.Slutsatsen för denna studie lyder att varken den inre eller den yttre Àr en starkare motivationsfaktor Àn den andra..

Saknas lÀnken? - en fallstudie av lÀnken mellan intern och extern varumÀrkeskommunikation

Sammanfattning Titel The missing link ? en fallstudie av lÀnken mellan intern och extern varumÀrkeskommunikation Seminariedatum 18 januari 2007 Kurs FEK 591 Magisteruppsats, 10 poÀng Författare Anna Lif och Katharina Nilsson Handledare Christer Kedström Fem nyckelord VarumÀrkeskommunikation, FöretagsmÀrke, Identitet, Image, McDonalds Syfte Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn ett kommunikations- och organisationsperspektiv, studera vad som utgör lÀnken mellan den externa och den interna varumÀrkeskommunikationen. Ett andra syfte med uppsatsen Àr att skapa ett teoretiskt ramverk som anses vara anvÀndbart vid analys av lÀnken mellan den interna och den externa varumÀrkeskommunikationen och vilka effekter den har för företaget och dess anstÀllda. TillvÀgagÄngssÀtt Vi har valt att genomföra en empirisk undersökning i form av en fallstudie. Denna fallstudie har genomförts med hjÀlp av djupintervjuer av personal inom det valda fallföretaget.

Icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella mÄtten har fÄtt ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste Ären. I samband med införandet av icke-finansiella mÄtt uppstÄr ökat fokus inom det omrÄde mÄtten avser.

Chefers och medarbetares perspektiv pÄ motivation : En studie inom internationellt verksamma företag med grossistverksamhet

Purpose: The purpose of this essay is to examine how managers in companies within wholesale distribution work with motivating their staff, and to examine which factors increase the motivation of employees. By doing this, the essay is expected to examine how managers? and employees? perspectives correspond, and to find which factors differentiate between their views.Method: In order to fulfill the purpose of this study, we have executed two case studies at two different companies that work with wholesale distribution. We have collected data and processed it either quantitatively or qualitatively.Conclusion: This study shows that managers and employees have a relatively united perspective about what they want to achieve by motivation. However, there are different opinions about the factors that are seen as important in order to achieve an increased motivation of the employees.

Införsel av visuell styrning och taktad produktion : Skapa medvetenhet bland medarbetare

This master?s thesis was written on the behalf of Saba Frukt och Grönt AB inHelsingborg and is the final part of the Master program in MechanicalEngineering at Halmstad University.The main task was to introduce visual control and increase the rate of concept intwo of the departments of the company. The goal is to come up withimplementation proposals, and if possible to implement one in the near future.The author attacks the problem by using the Six Sigma DMAIC-methodology as itis a clear and structured approach. As a complement Lean-inspired tools are used.After compiling the results from the interviews and benchmarking somesuggestions are made. These are reviewed with stakeholders and a discussion ofhow to go on further was held.

Informationstystnad vid en pÄtvingad förÀndring

Syftet med studien Àr att beslysa de anstÀlldas upplevelse av en pÄtvingad förÀndring vid en omstÀllningsprocess och hur processen har hanterats, frÄn att informationen kommit ut om varsel samt till att personer som skall sluta har informerats. Intervjuer med medarbetarna pÄ företaget har genomförts och knutits ihop med relevant teori. Studien Àr begrÀnsad till medarbetare och deras synpunkt kring förÀndring. Den kvalitativa metoden har valts och via intervjuer kom det fram upplysningar som varit vÀrdefulla för att försöka erhÄlla en förstÄelse för de berördas upplevelser av omstÀllningsprocessen. Resultatet har visat att bristen eller otydligheten i informationen och kommunikationen har varit det mest kritiska i hela processen.

Finns det nÄgot samband mellan medarbetares upplevda arbetsmotivation och ledares ledarsstil?

Uppsatsens syfte Àr att undersöka eventuella samband mellan medarbetares upplevda inre arbetsmotivation och ledares olika ledarstil. Enligt vissa teorier kan förutsÀttningar i arbetet bidra till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna. Det finns dock omgivningsfaktorer som kan pÄverka arbetsmotivationen, en faktor kan vara ledares ledarstil. I vissa modeller beskrivs hur olika ledarstilar kan ha varierande betydelse för den arbetsmotivation medarbetarna upplever. För att besvara uppsatsens syfte har enkÀtundersökning och korrelationsanalys utförts för att mÀta arbetsmotivation och ledarstil.

Faktorer i sjuksköterskans kompetens som pÄverkar patientsÀkerheten

I Sverige har alla rÀtt till en god och patientsÀker vÄrd. För att försÀkra patienter i Sverige om att de fÄr en patientsÀker vÄrd Àr det dÀrför viktigt att den legitimerade sjuksköterskan utnyttjar kunskap och kompetens pÄ bÀsta sÀtt. Vilka faktorer i sjuksköterskans kompetens lÀgger grunden för en patientsÀker vÄrd? Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans kompetens pÄverkar patientsÀkerheten. ProblemomrÄdet har studerats i form av en litteraturstudie.

Ledarutveckling ur ett förstÄelseperspektiv - en undersökning i en region inom Skatteverket

Ledarutveckling Àr idag en företeelse som fÄtt stor uppmÀrksamhet i organisationer och i samhÀllet i övrigt och som har kommit att bli en miljardindustri. Uppsatsen syftar till att ge en ökad förstÄelse för hur sektionschefer i en region inom Skatteverket tar tillvara ny kunskap i sitt arbete efter ledarutveckling. Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer med sex sektionschefer har genomförts för insamlandet av empiri. Resultatet visar att cheferna efter ledarutveckling anser sig ha utvecklats som mÀnniskor samt att de fÄtt praktisk nytta av det de lÀrt sig, frÀmst vid samtal med medarbetare. Utbildningarna har Àven resulterat i att samtliga chefer har utvecklats i sitt ledarskap dÄ de frÀmst fÄtt insikt i hur man agerar och tÀnker i olika situationer.

?Det hÀr mÄste upphöra igÄr? En undersökning om diskriminering pÄ arbetsplats och potentiella förklaringar till minskade anmÀlningar till DO.

Denna uppsats Ă€r riktad till att ta reda pĂ„ hur det kommer sig att allt fĂ€rre personer anmĂ€ler till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vid diskriminering pĂ„ arbetsplatser. Uppsatsen kommer Ă€ven illustrera hur diskriminering kan upplevas bland de utsatta genom kvalitativa intervjuer samt hur arbetstagare i Östersund och Eskilstunas kommun stĂ€ller sig till Ă€mnet genom kvantitativ enkĂ€tundersökning. Undersökningen har visat att majoriteten av de som blir utsatta för diskriminering söker stöd frĂ„n annat hĂ„ll i första hand istĂ€llet för att anmĂ€la till DO. NĂ€r medarbetare vid bevittning av diskriminering hanterade situationen visade sig i tvĂ„ delar dĂ€r ena sidan var medvetna om diskriminering pĂ„ sin arbetsplats och inte agerade eller agerade minimalt, resterande stĂ€llde sig till antagandet att diskriminering eller trakasserier/krĂ€nkningar inte förekom pĂ„ arbetsplatsen. Det rĂ„der brist pĂ„ kunskap om DO och deras arbete i arbetslivet och det hĂ€r kan vara orsak till att arbetstagare inte anmĂ€ler..

Arbetsliv och hÀlsa: en studie om arbetsrelaterad stress och utbrÀndhet

Syftet med denna uppsats Àr att studera förhÄllandet mellan hÀlsa och arbetsliv, och hur balansen mellan individ och arbetsmiljö pÄverkar stress och hÀlsa. Studien fokuserar pÄ arbetsrelaterad stress och utbrÀndhet ur ett ledar- och ett medarbetarperspektiv. Arbetsrelaterad stress Àr ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem, som medfört ökad sjukfrÄnvaro och ekonomiska konsekvenser för sÄvÀl företag som samhÀlle. Jag har studerat symtom pÄ stress, stresshantering och hur arbetsrelaterad stress och utbrÀndhet kan förebyggas inom organisationer. Studien grundas pÄ en fallstudie pÄ LuleÄ tekniska universitet.

Hur kan formella ledare agera för att ha nytta av informella ledare?

Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrÄn teori, stÀrkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara pÄ hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. UtifrÄn helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har tvÄ förmÄgor, empatisk förmÄga samt förmÄgan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmÄgor Ätnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. NÀr osÀkerheten i en organisation Àr stor finns ett behov av förstÄelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och vÀxer sig starka genom detta.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->