I dagens samhälle, med förändringar i organisation och arbetsätt, verkar de sociala behoven hos personalen få ökande utrymme. På allt fler ställen, till exempel i tidningsartiklar, platsannonser och på hemsidor ser man att företag erbjuder sin personal sociala aktiviteter utanför arbetet. I denna rapport redovisas en undersökning där syftet med de sociala aktiviteterna har undersökts. Dessutom beskrivs den sociala arbetsmiljön och den upplevda effekten av aktiviteterna, ur både personalens och ledningens perspektiv. För att kunna undersöka syftet med dessa har hjälp tagits av tidigare forskning som bland annat organisationsteorier, gruppteorier samt systemteorier.

Syftet med vår studie var att problematisera Susano AB:s tjänst Rehablinjen med hjälp av KASAM-teorins livsfrågeformulär som verktyg för att nå insikt om tjänsten hade potential för att i framtiden användas vid upprepad korttidsfrånvaro samt vid konflikter på arbetsplatsen. Syftet med tjänsten Rehablinjen ämnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrånvaron eller konflikterna och på så sätt förebygga risk för långtidssjukskrivningar, vilket vi anser är en av dagens gedigna samhällsproblem. Studien hade två mätpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa ämnade vi författare utläsa om Susano AB:s medarbetarenkät fångade upp de potentiella förändringarna som skett hos medarbetarna mellan mätpunkt ett och två, samt om minskningen eller ökningen av enkätens riskfaktorer låg i linje med den förändring som skett utifrån medarbetarens KASAM-värde. Vi ämnade även ta reda på medarbetarnas egen uppfattning om insatsens påverkan och om den upplevdes ha påverkat det fysiska och/eller psykiska välmåendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vår C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare.

Fallstudien undersöker och beskriver vad som motiverar medarbetarna i företag med kunskapsintensiv verksamhet. Studien behandlar också medarbetarnas syn på en eventuell expansion. Studien är uppbyggd på ett deduktivt sätt och empirin bygger på intervjuer med ledare och medarbetare från två fallföretag..

Syftet med denna studie är att analysera en kommuns chefsutbildnings innehåll och vad det säger om relationen mellan chef och medarbetare, samt beskriva kursdeltagarnas upplevelse och förståelse av utbildningen. För att genomföra detta har följande forskningsfrågor utformats: Vad kännetecknar utbildningens innehåll och vad säger det om relationen mellan chef och medarbetare? Och vilka effekter har utbildningen haft för dess deltagare? Chefsutveckling är idag ett högaktuellt ämne. Personalchefer runt om i Sverige framhäver chefsutvecklingens relevans för framtiden och det ses även som lösningen för många organisatoriska problem. Även inom den kommunala sektorn anses arbetsgivarens utveckling vara av vikt då det är cirka 20 procent av Sveriges befolkning som är anställda inom kommunen och kommunchefernas kompetens är direkt avgörande för en rad olika samhällsfunktioner som exempelvis skola och äldreomsorg.

Uppsatsen beskriver hur man arbetar med kommentarfält som informationsbärare och kollaborativplattform i ett stort företag med en global samverkan kring inköp och transport. I studien behandlasfyra frågor; Hur arbetar man med och i kommentarfältet, vilken betydelse och vikt har data ikommentarfältet för inköpsprocessen, lagras och återanvänds data till de övriga systemen för attfölja upp händelser skrivna i kommentarfälten, återanvänds besluten som tas och informationen somskapas i kommentarfälten/systemet för att stödja andra beslut.Studien har genomförts genom en kvalitativstudie med en fallstudie av dokumentation samt intervjumed uppföljning av verksamhetens CIO samt litteraturstudier i ämnet. Resultatet visade attarbetsmetoden var ett sätt för medarbetare och externa aktörer att uppdatera och dela informationrörande ett objekt för produktion och inköp på ett samlat ställe. Informationen som samlas ikommentarfälten är mycket viktig för verksamheten, flertalet medarbetare och externa aktörer medsystemtillgång uppdaterar sig med information och andra via kommentarfälten. Förmågan attåterföra information från kommentarfälten till systemen är något begränsad och medför ett ökatarbetsmoment.

Medarbetarsamtal i grupp är ett relativt nytt och outforskat ämne. Den här uppsatsen undersöker fenomenet medarbetarsamtal i grupp, och bygger på en fallstudie gjord på Pilkington i Halmstad. Syftet var att med utgångspunkt i medarbetarnas upplevelser analysera vilka förutsättningar för individens utveckling som skapas i medarbetarsamtal i grupp. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som alla hade haft medarbetarsamtal i grupp.Resultaten pekar mot att de förutsättningar som ges för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp på Pilkington i många avseenden inte lever upp till förväntningarna. Det visade sig att feedback, reflektion, målsättning, attityder och uppriktighet på olika sätt bildar förutsättningar för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Problemområde: Vi kan idag se en tydlig tendens att många företag går samman i nära samarbete eller fusioneras. Det är också många av dessa fusioner som misslyckas. Ett vanligt argument för att förklara ett misslyckande är den integrationsproblematik som uppstår efter en fusion. Vi har intresserat oss för vad som döljer sig bakom denna problematik och hur man på ett bättre sätt ska kunna förstå integrationen mellan två kunskapsföretag. Syfte: Hur tar sig identitetsskapande hos medarbetarna i CBAH i uttryck vid integrationsprocessen med BAH? Metod: Vi har utgått från ett uttolkande paradigm där forskningsdesignen varit kvalitativ med ett aktörs- och förståelseinriktat synsätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som kännetecknar en attraktiv arbetsplats utifrån chefers perspektiv och att ta reda på vad de gör för att skapa en framgångsrik arbetsplatskultur. Med en attraktiv arbetsplats avses en arbetsplats där medarbetare vill arbeta, stanna kvar och engagera sig. För att få svar på frågeställningarna, uppfylla syftet och gå på djupet genomförs en kvalitativ studie där tre chefer på olika arbetsplatser som enligt medarbetarna anses som attraktiva intervjuas. Resultatet visar vad cheferna anser vara betydelsefulla faktorer och fyra teman presenteras - värdegrund, ledarskap, utvecklingsmöjligheter samt arbetsmiljö och hälsa. Dessa villkor behöver vara uppfyllda för att medarbetare ska uppfatta sin arbetsplats som tilltalande och för att få igång utvecklande och lärande processer inom organisationen som leder till attraktivare arbetsplatser med trivsel och en väl förankrad kultur.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Problemformulering: Forskning visar att hälsofrämjande åtgärder både kan förbättra medarbetares hälsa och utveckla verksamheten. Då man aktivt arbetar med att utveckla hälsofrämjande åtgärder är det väsentligt med en ständig utvärdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förväntningar av dessa åtgärder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förväntningar av hälsofrämjande åtgärder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

Problemformulering: Forskning visar att hälsofrämjande åtgärder både kan förbättra medarbetares hälsa och utveckla verksamheten. Då man aktivt arbetar med att utveckla hälsofrämjande åtgärder är det väsentligt med en ständig utvärdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förväntningar av dessa åtgärder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förväntningar av hälsofrämjande åtgärder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

Bakgrunden till examensarbetet är den låga frisknärvaron på ett flertal arbetsplatser i Sverige. På sikt hotar en låg frisknärvaro den svenska välfärden genom att kostnaderna för ohälsa blir väldigt höga, både i monetära mått och i lidande. Ledaren har, genom sitt formella ansvar och sina befogenheter, stor möjlighet att påverka organisationens utveckling. Vilket gör kopplingen mellan hälsa och ledarskap till ett intressant område. I detta examensarbete ges svar på forskningsfrågorna: ? Hur kan ledare arbeta för att stödja utvecklingen för en hållbar hälsa? ? Vilka goda exempel på arbetssätt kan identifieras? Som fallstudieorganisation har Roxtec International AB i Karlskrona valts.

Sammanfattning Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, har genomgått flera organisa­toriska förändringar under senare år. Dessa pågår fortfarande. Uppsatsens syfte var att, med utgångspunkt i kommunikationsteorier, analysera och förstå hur kommunikationen i Sidas förändringsprocess 2010-2011 uppfattades av olika medarbetarkategorier samt vad man därur kunde lära inför nuvarande och framtida fortsatta förändringar. Teorierna spände över bas­teorier i kommunikationsvetenskap, förändringsteori och teorier om medarbetarskap.Det empiriska materialet till denna begränsade kvalitativa undersökning samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologiskt förhållnings­sätt. Informanterna kom från Sidas ledning, mellanchefer och andra medarbetare ur flera yrkeskategorier.