InledningIFRS-regelverket infördes 2005 och det har påverkat fastighetsbolagens redovisning.Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mått som kan användas för utvärderingoch analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfråganlyder: Hur påverkas redovisningens relevans när man fokuserar på branschspecifika mått kontramått enligt IFRS, för fastighetsföretag?MetodMetoden som används för att hitta intressant data att analysera heter ?Lens model?. Metodenskall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett på företaget i sin miljö,sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gå ner på enskilda poster i räkenskaperna.Teoretisk ReferensramHuvudteorin är agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör nären individ är tillsatt för att maximera vinsten åt en annan.

Som en reaktion på storskaliga etablerade affärssystem och långa miljöbelastande transporter på livsmedelsområdet efterfrågar konsumenter i allt större utsträckning livsmedel från närområdet. På nötköttsområdet har en rad närproducerade koncept växt fram för att tillgodose det marknadsbehovet. Det är därför intressant att studera i vilken utsträckning närproducerade koncept kan bidra till lönsamheten i svensk nötköttsproduktion. Jag har i huvudsak använt mig av två metoder i arbetet, litteraturgenomgång och intervjuundersökning. Litteraturgenomgången syftar till att få allmän kunskap om ämnet, men också vilka närproducerade koncept som finns och hur de ser ut. Intervjuundersökningen har genomförts med aktörer i värdekedjan, från butik till producent, för att få en bild av problem och framgångfaktorer i närproducerade koncept. Det viktigaste resultatet av arbetet är, lite överraskande, att det inte är närproducerat som producenterna i första hand marknadsför som det viktigaste mervärdet utan jämn och hög ätkvalité.

dagens näringsliv finns en trend att marknadsföra sitt varumärke som värnande om miljön. Företag visar i allt större utbredning upp sina ekologiska produkter och hur de minskar sin miljöpåverkan. Men hur stor vikt lägger kunden vid att det klädesplagg de köper är av ekologiskt härkomst? Uppfattar de ekologiska klädesplagg som attraktiva? ! I denna uppsats har vi undersökt om kunden lägger stor vikt vid om ett plagg är ekologiskt samt vad kunderna upplever skulle kunna öka deras ekologiska inköp av kläder. Uppsatsens teoretiska referensram består av tidigare forskning i den textila värdekedjans miljöpåverkan, konsumentbeteende och ekologisk marknadsföring.

I dagens samhälle finns reklam överallt och de flesta innehar en attityd gentemot både reklam och de varumärken som florerar i den, vare sig den är omedveten eller medveten. En målgrupp som ses som lättpåverkad, men ändå har en stark medvetenhet om olika varumärken är ungdomar. Som ung gäller det att passa in men ändå stå ut, att hitta sig själv trots grupptryck och påtryckningar från omvärlden. En inte obetydlig del av detta inflytande kommer från olika sorters marknadsföring som alla utsätts för varje dag.Denna studie ämnar undersöka ungdomars attityd till olika varumärken och hur attityden till enskilda varumärken kan påverka samarbete i form av co-branding, men även hur den upplevda passningen kan påverka resultatet. Respondenterna är elever på Skärgårdsgymnasiet i Åkersberga och med snöbollsmetoden som urval har 24 semistrukturerade intervjuer genomförts.

Sammanfattning Titel: Högskolornas marknadsföring till gymnasieelever, kan högskolorna marknadsföra sig på andra sätt än de befintliga. Författare: Nela Masinovic, Bujar Zeka & Mirsad Sijecic Handledare: Thomas Danborg Institution: Blekinge Tekniska Högskola, Management Högskolan. Kurs: Kandidatarbetet i företagsekonomi, 15hp. Syfte: Genom att studera gymnasieelevernas och syokonsulenternas uppfattning om marknadsföringen från högskolor avser uppsatsen att identifiera andra möjliga marknadsföringsmetoder högskolorna kan använda sig av, än de befintliga. Metod: Syftet avser att besvaras utifrån kvantitativ med kombination av kvalitativ forskningsansats i form av enkätundersökningar och intervjuer. Kunskapsbidraget ämnar förse högskolornas marknadsföring med nya synsätt att marknadsföra sig mot gymnasieelever. Den primära datainsamlingen kommer ifrån individer om deltog i undersökningen, sekundärdata samlas ifrån tidigare forskning kring området. Undersökningen har genomföras med en abduktiv forskningsansats för att inte begränsas vid ett visst arbetssätt. Teori: Teorin bygger på hur marknadsföringen kan tillfredställa konsumenternas behov.

Tidigare studier påvisar att dagens marknadsföring inte är lika effektiv som förr, och behöver därmed nyanseras. Marknadsförare är på ständig jakt efter nya effektiva sätt att förmedla sina budskap på. En av dessa nya fenomen är interaktiv reklam. Interaktiv reklam är ett innovativt verktyg, som ännu inte slagit rötter i medielandskapet och är därmed ett fenomen som bör undersökas djupsinnigare. Syftet med denna studie är att förstå och undersöka fenomenet interaktiv reklam.

Bakgrund: Debatten om Corporate Social Responsibility (CSR) har pågått i över 40 år och har under de senaste åren blivit allt mer aktuell även i Sverige. Detta till följd av dels de ökade krav som medarbetare och konsumenter ställer på företagen och dels på grund av en ökande internationalisering, en snabbare informationsspridning och ett hårdare företagsklimat. Idag finns flera exempel på företag som kompletterar målet om att maximera vinsten med ett mål om socialt ansvarstagande. Samtidigt strävar dagens marknadsförare i allt större utsträckning efter att skapa holistiska marknadsförings-aktiviteter, med syfte att bygga ett starkt varumärke som kan skapa konkurrensfördelar. Syfte: Denna uppsats har till syfte att öka förståelsen för CSR:s påverkan på ett företags varumärke.

Dagens olika marknader besta?r vanligtvis av ma?nga konkurrenter da?r alla konkurrerar om samma kunder vilket kra?ver mer av fo?retagen att sticka ut fra?n ma?ngden och go?ra sig mer konkurrenskraftiga. En djup relation med kunden a?r da?rfo?r av en stor betydelse som bland annat kan uppna?s genom varuma?rket.Ett varuma?rke har vissa personliga egenskaper som ger konsumenter en underlig- gande betydelse. Dessa egenskaper sa?tter sig som undermedvetna bilder hos konsu- menterna och speglar fo?retagets verksamhet.

Bakgrund Köttkonsumtionen i Sverige är idag rekordhög. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att minska köttkonsumtionen och med fördel äta mer vegetariskt. Detta för att rött kött och särskilt processat rött kött har visats öka risken att drabbas av olika typer av sjukdomar. Syfte Syftet var att undersöka attityder till köttintag och vegetarisk kost hos vuxna konsumenter samt i vilken utsträckning olika faktorer påverkade matvalet. Metod En webbaserad frekvensenkät användes och deltagarna rekryterades via?facebook.com?.

Projektet Precious utforskar narrativa lagningar av artefakter. I arbetet diskuteras människans komplexa förhållande till artefakter. Komplexiteten som behandlas i arbetet är fokuserad kring att artefakter förutom rent praktiska funktioner; även fungerar som verktyg i den sociala interaktionen människor emellan. Industrialism i kombination med bland annat den fria marknadsekonomin har särskilt efter Andra Världskriget bringat välfärd och accelererande konsumtionstempo i det moderna västsamhället. Konsumtionsvanorna är numera mer sammanlänkade med varumärken och social status än behovet av praktisk funktion.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. Framväxten av smartphones har också gjort att många idag alltid har tillgång till både kamera,internetuppkoppling och bildskärm. Detta är också de förutsättningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast växande sociala medierna. På Instagram kan företag dela bilder med innehåll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstå.Möjligheten till spridning kan även utgöra en risk då företagen är rädda för negativ publicitet.Denna uppsats har därför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i värde respektive riskerar i sitt varumärkesbyggande genom att vara aktiva på Instagram.Teoribildningen som används för att analysera och utvärdera varumärkens närvaro på Instagram är kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som använts i studien är en innehållsanalys av det material som publiceras på Instagram av både företag och privata användare.

Ordet upplevelse används idag av många företag i olika branscher för att fylla sina tjänster med värde. Inom marknadskommunikation har byråerna börjat använda sig av upplevelsemarknadsföring för att tränga igenom mediebruset och tillgodose kunder och konsumenter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommunikationsbyråer, som profilerar sig inom upplevelsebaserad marknadsföring, använder begreppet upplevelse och därigenom uppnå förståelse för vilken generations upplevelseproduktion de arbetar med. Jag utgår ifrån Bosjwijk, Peelen och Thijssen (2007), vars modell innebär att det finns tre generationer upplevelseproduktion, varav den första generationen, iscensättning, innebär att organisationen utformar upplevelsen för individen. I den andra generationen, samproduktion, utformar organisationen och individen upplevelsen tillsammans.

Alkoholkonsumtionen i Sverige är högre än på mycket länge. Med nya överenskommelser,som öppnade möjligheter för alkoholbranschen att marknadsföra sina produkter, utsättskonsumenter för ökad påtryckning av önskad kommunikation från företagen. Företagenskommunikation riktar sig gärna till den yngre allmänheten som ofta formar sinauppfattningar och attityder genom inlärning och erfarenheter. Uppsatsen behandlarhuvudsakligen företagets kommunikation med hjälp av tre angreppssätt; medieval,förpackning och reklam. Beroende på förespråkarens kön uppfattas reklamens inriktning oftaolika.

Mat och hälsa uppmärksammas allt mer i media och idag finns det gott om hälsotidningar som utlovar kostbudskap och mirakelkurer för hälsan. Konkurrensen är hård mellan tidningarna och för att locka läsare gäller det att skriva texter som väcker känslor och som berör. Goda kostvanor är viktigt för hälsan och Livsmedelsverket har utifrån de Svenska Näringsrekommendationerna utformat fem kostråd som ska underlätta för människor att tillämpa goda kostvanor. Kostråden handlar om frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter, flytande fetter och nyckelhålsmärkta produkter. Men skriver hälsotidningarna, som är ett kraftfullt medium för hälsokommunikation och som kan påverka människors livsstilar, något om Livsmedelsverkets kostråd? Det var en fråga som väckte nyfikenhet hos oss som författare till den här studien.

Kvalitetsmärkningen Naturens Bästa arbetar för att marknadsföra upplevelser som inte är bra enbart för turisten utan även för miljön och omgivningen. Idag blir vi som konsumenter mer och mer medvetna och måna om vår miljö och den värld vi lever i. Således borde en kvalitetsmärkning som Naturens Bästa kunna vägleda oss till att finna arrangemang inom turismen som hjälper oss att välja arrangörer som verkligen lever upp till de krav vi ställer. Problemet som finns är dock att denna kvalitetsmärkning inte syns i den gemensamma marknadsföringen av destinationer i nuläget. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka varför kvalitetsmärkningen Naturens Bästa inte har någon framskjutande roll i marknadsföringen av destinationer.Vi har använt oss av en kvalitativ insamlingsmetod i form av personliga intervjuer i vår undersökning för att få fram varför kvalitetsmärkningen inte syns i marknadsföringen.