Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Uppsatsen syfte var att öka förståelsen för socialarbetares upplevelser kring arbetet med klienter som har samsjuklighet, det vill säga en samexistens mellan missbruk och psykisk sjukdom. De frågeställningar som besvarades var: Hur resonerar socialarbetarna kring arbetet med personer som har samsjuklighet? Vad kan begreppet samsjuklighet ha för betydelse i det sociala arbetet för klientgruppen? Fem intervjuer med fem olika socialarbetare utfördes. Empirin analyserades utifrån Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv och teori om stigmatisering. Resultatet visade att socialarbetarna upplevde innebörden av samsjuklighet som relevant i arbetet.

Institutionellt ägande ? Ägaransvar eller ägarinflytande? Det institutionella ägandet har ökat dramatiskt under de senaste åren, vilket i Sverige lett till många debatter då institutionella ägare inte anses utöva vad som benämns ?ägaransvar?, det vill säga utöva aktivt ägande. Då det finns olika sätt att definiera ?ägaransvar? och ägaraktiviteter saknas det teorier som kan förklara vad ägare gör när de äger. Av särskilt intresse är fondbolagen, då de förvaltar en betydande andel av svenska folkets sparmedel.

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som syftar till att se vilka värden Europeiska Unionen vill bygga på och uppmärksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrån det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgår från kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jämställdhetsdokument för att ta reda på värdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om närvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De två första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jämlikhet och jämställdhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en fråga om demokrati, utan att föreslå några aktiva åtgärder.

Syftet med studien är att undersöka teaterlärares didaktiska syn på ämnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som påverkar lärarnas arbete i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrån följande frågeställningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlärarna för sin undervisning i ämnet teater på gymnasieskolan? Vilka faktorer påverkar lärarna i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielärare i teater. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna ställs resultaten mot tidigare forskning med fokus på perspektiv på teater och drama.

Personer med demenssjukdom och krävande beteende utgör en grupp av vårdtagare som är omvårdnadskrävande och som kräver kunskap hos personalen. Ett vanligt sätt att möta krävande beteende är att använda olika former av begränsningsåtgärder. Studiens syfte var att beskriva personalens användning av begränsningsåtgärder inom vården av äldre med demensproblematik med krävande beteende. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats som en enkätstudie. Enkäten har tidigare använts för att mäta krävande beteende bland äldre personer samt användning av begränsningsåtgärder inom institutionell äldrevård.

Syfte: Vi kommer i denna promemoria försöka skapa en förståelse för hur det är att driva ett nystartat företag samt vad som påverkar företagaren/företaget under de första åren.Vad tycker företagare att de kan stöta på för utmaningar under de första åren?Hur utvecklas ett företag och vad kan hända i det under de första åren?Metod: Det är den kvalitativa metoden och det hermeneutiska synsättet som har använts i denna uppsats. Vidare har vi arbetat med primärdata insamlad från intervjuer på ett induktivt arbetssätt. Teorin har insamlats från litteratursökning på högskolan i Gävles bibliotek samt genom internetsökningar. Analysen har skett genom en jämförelse mellan empiri och teori.

Bakgrund/problemområde: Goodwill har under en lång tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar värderingen av goodwill på att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att välja tillvägagångssätt som ger ett önskvärt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjäningsförmågan hos det förvärvade företaget och relaterar därmed till värderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer på att den information som bankerna ger ut gällande framtida goodwillnedskrivningar är avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill även undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anställda och cheferna. För att ta reda på detta använder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter på svenska: Tjänsteman används eftersom den berör handlingsutrymme och är en omdebatterad teori.

Att bara leva på livsmedel från växtriket är en gammal företeelse, men begreppet vegan för de som bara äter vegetabilier myntades först 1944. Man kan välja att bli vegan av etiska, miljömässiga, hälsomässiga och ekonomiska skäl, samt att valet av kost även kan vara ett uttryck för identitet. Syftet med studien är att belysa de problem som kan uppstå, för individen, till följd av en vegansk kosthållning och livsstil samt att lyfta fram de resonemang som visar hur dessa problem hanteras. Forskningsprocessen utgick ifrån grundad teori och data i form av intervjuer och observationer samlades in. Sex veganer intervjuades och tio restaurangmenyer observerades i syfte att hitta problem och lösningar.

Det är viktigt att ett företags informationssystem utför och uppfyller det företaget önskar. För att säkerställa detta krävs utvärdering av informationssystem. Problemet för företag är då att avgöra vilken utvärderingsmetod som är mest lämplig att använda för just den aktuella utvärderingssituationen.Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som beaktas när val av utvärderingsmetod skall göras. För att besvara rapportens problemfomulering genomfördes en litteraturstudie där en lista med faktorer togs fram som ansågs viktiga att beakta vid metodval. Det genomfördes även en fallstudie för att utifrån ett verkligt fall kunna jämföra teori mot hur metodval för informationssystemsutvärdering ser ut i praktiken.

Det statliga järnvägsnätet som byggdes i Sverige under 1800-talets senare del har haft stor betydelse för landets tillväxt. Banornas sträckning och byggsätt gav upphov till livliga debatter i riksdagen som slutligen resulterade i det stambanenät som än idag ligger till grund för Sveriges transportinfrastruktur. Vilken spårvidd som skulle användas var en viktig fråga i debatterna, och att Sveriges statsbanor skulle ha en och samma spårvidd var långt ifrån självklart.Denna studie undersöker och analyserar varför de norrländska stambanorna slutligen kom att byggas med samma spårvidd som övriga landets stambanor, och därigenom bli en integrerad del av det statliga järnvägsnätet. Ursprungligen var de norrländska banorna tänkta att byggas med smalare spårvidd, något som skulle innebära att detta nätverk skulle ha isolerats från södra Sveriges. Detta beslut ändras emellertid innan byggandet påbörjats.Genom att kvalitativt studera riksdagsprotokollen från debatterna om järnvägen som byggdes mellan Storvik till Torpshammar och vidare till den norska riksgränsen för att ansluta till en norsk bana kommande från Trondheim, undersöks de argument som framfördes i debatten ur dels en sociopolitisk och dels en ekonomisk synvinkel.

Detta är en studie gjord på en I Ur och Skurskola där vi har kollat på pedagogikens brister och fördelar kopplat till filosofen John Dewey och teoretikern Roger Säljö..

När unga behandlas inom ramen för institutionell tvångsvård finns det några aspekter som är avgörande för behandlingsresultatet; att personalen arbetar samstämmigt och i enlighet med relevanta metoder samt att de upprättar en främjande relation till den unge. Det krävs en kombination av dessa aspekter för att på bästa sätt ge den unge förutsättningar att främja sin utveckling. Föreliggande studie syftar därmed till att undersöka hur personal på tre särskilda ungdomshem, drivna av Statens Institutionsstyrelse, ser på metodtillämpning, relationella aspekter och samstämmighet. Studien bygger på en kvantitativ del som innefattar en enkätundersökning där behandlingspersonalen besvarar hur de ser på dessa aspekter, samt en kvalitativ del där institutionschefer, avdelningsföreståndare och annan personal delger sin syn på hur metodanvändning, samstämmighet och relationella aspekter förhindrar eller möjliggör adekvat behandling. Av materialet framkommer att metodanvändningen uppfattas, av personalen, vara ett hinder för de olika verksamheterna.