Sök:

Sökresultat:

8832 Uppsatser om Äldre institutionell teori - Sida 49 av 589

Utomhuspedagogik : Levandegörande frÄn teori till praktik

Syftet med denna uppsats Àr att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrÄn lÀrarens syn pÄ utomhuspedagogik och hur denna tillÀmpas. Uppsatsen bygger pÄ en elev-enkÀt till elever frÄn Äk 1 till Äk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lÀrare frÄn samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat pÄ frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillÀmpas. EnkÀtens frÄgor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lÀrarnas svar överstÀmmer vÀl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lÀrare tycker att det Àr bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det Àr en tillgÄng för alla att skolan har olika sÀtt att lÀra ut. Utom-huspedagogiken hjÀlper eleverna fram till kunskap frÄn teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Samverka eller samvÀrka? En studie om samverkans förutsÀttningar mellan hemtjÀnst och hemsjukvÄrd

Denna studie fokuserar pÄ samverkan mellan Àldreomsorgens sektioner hemtjÀnst och hemsjukvÄrd i tvÄ vÀstsvenska kommuner. VÄra huvudfrÄgor Àr; Hur ser organisationernas organisering av samverkan ut och vilka förutsÀttningar för samverkan ges det för medarbetarna? NÀr ska man samverka? Vad ska man samverka om? Finns det hindrande och frÀmjande faktorer för samverkan? Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med chefer pÄ tvÄ nivÄer inom organisationerna. Tidigare forskning om samverkan, professionsteori, nyinstitutionell teori, teori om tvÀrprofessionella grupper och gruppteori Àr applicerad pÄ materialet för att förstÄ fenomenet samverkan.Studien visar att det Àr mÄnga faktorer som spelar in för att Ästadkomma en fungerande samverkan mellan olika professioner. Vi ser hur samverkan kan struktureras pÄ ett medvetet och genomtÀnkt sÀtt och vi ser hur samverkan blir godtycklig nÀr det inte finns en medveten strukturering.

Röda Korset : En analys av socialt arbete utifrÄn Erik Blennbergers teori- avantgarde, komplement, ersÀttning eller alternativ

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.

Etniska Bostadssegregation. Kan det förklaras av Göteborgs stads styrning av de allmÀnnyttiga bostadsbolagen.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förstÄelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tÀnkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgÄngspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmÀnhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus lÀggs pÄ utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom fÀrgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrÄn teori och forskning.Resultat Studien visar att sÄvÀl personlig som formell kompetens vÀrdesÀtts i rekryteringsprocessen. NÀr de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen anvÀnds i huvudsak traditionella urvalsinstrument sÄsom granskning av CV och betyg, anstÀllningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Ideellt studentengagemang : Vad Àr det som motiverar till detta?

Det som motiverar en mÀnniska behöver inte motivera en annan, det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar en mÀnniskas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkÄr. Teorin som har anvÀnts Àr inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvÄfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. UtifrÄn denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan lÄg till grund för pÄstÄendena i enkÀten. Metoden som anvÀndes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större pÄverkan Àn yttre motivation för ideellt engagemang.

Utmaningar och hinder i grÀnsöverskridande transportinfrastrukturplanering : En studie av TEN-T med Nordiska triangeln som exempel

Flera saknade lĂ€nkar i Europas transportnĂ€t definierades pĂ„ mitten av 1980-talet som nödvĂ€ndiga att bygga för att bidra till att uppnĂ„ de EU-politiska mĂ„len om fri rörlighet inom gemenskapen, större och jĂ€mnare transportflöden inom och mellan medlemsstaterna, ekonomisk tillvĂ€xt, en friktionsfri och vĂ€lfungerande inre marknad, hĂ„llbar utveckling samt territoriell, social och ekonomisk sammanhĂ„llning.EU och medlemsstaterna initierade mot denna bakgrund transportinfrastrukturprogrammet "Trans-European Networks for Transport", eller det transeuropeiska transportnĂ€tverket (TEN-T) pĂ„ svenska, som en följd av Maastrichtfördraget 1992.I Norden ska den s.k. Nordiska triangeln, som bĂ„de har pekats ut som ett sĂ€rskilt prioriterat transportinfrastrukturprojekt i de nu gĂ€llande och sannolikt inom kort i de nya EU-riktlinjerna för TEN-T, bidra till att uppnĂ„ de ovanstĂ„ende politiska mĂ„len. Syftet med projektet Ă€r att sammanbinda Norge, Sverige, Danmark och Finland via uppgraderade och grĂ€nsöverskridande vĂ€gar, jĂ€rnvĂ€gar och maritim infrastruktur. Förutom att projektet anses förbĂ€ttra förbindelserna för gods och passagerare inom Norden, skapas bĂ€ttre möjligheter för större och snabbare transportflöden till och frĂ„n Centraleuropa, Ryssland och de baltiska lĂ€nderna.Det vĂ€stra benet i den Nordiska triangeln, dvs. korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn, har varit föremĂ„l för diskussion sedan 1980-talet dĂ„ en högklassig motorvĂ€g, jĂ€rnvĂ€g samt en fast förbindelse över eller under Öresund och Fehmarn BĂ€lt föreslogs av "European Round Table of Industrialists".Syftet med infrastrukturpaketet var att förbĂ€ttra transportinfrastrukturen inom korridoren samt fĂ„ en fast förbindelse till kontinenten.

SvÄrigheter ur nyanlÀnda muslimska kvinnors egen synvinkel : Ett fenomenologiskt perspektiv pÄ hur nyanlÀnda muslimska kvinnor ser pÄ den nya vÀrlden, missförstÄnd och krockar

Syftet med min uppsats Àr att ta reda pÄ de svÄrigheter utifrÄn nyanlÀnda muslimska kvinnors egna synvinkel som de stöter pÄ nÀr de etablerar deras liv i Sverige. Mitt material bestÄr av intervjuer med de nyanlÀnda muslimska kvinnorna och böcker. Jag anvÀnder mig utav fenomenologisk teori och begrepp som livsvÀrlden, sunt förnuft och vanor för att se hur kvinnornas tidigare verklighet skildrar sig till den verklighet de befinner sig i nu. Vilka svÄrigheter ger det dem att de sjÀlvklara vanorna och vÀrderingar de hade innan kan skilja sig till det svenska? I min slutsats diskuterar jag hur det kvinnorna hade givet taget i deras tidigare vÀrld inte Àr sÄ givet i den nya vÀrlden samt det kvinnorna upplever som sunt förnuft skiljer sig frÄn det svenska sunda förnuftet med hjÀlp av Berger och Luckmanns teori om hur jaget formas i en process av miljöer..

Koncernredovisning i enlighet med K2 ?Nulla regula sine exceptione

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det Àr teoretiskt möjligtatt applicera K2 vid upprÀttande och offentliggörande avkoncernredovisning och i sÄdana fall hur det bör göras.Vidare utreds huruvida K3 respektive K2 ger en rÀttvisande bild avverksamheten genom utformningen av de finansiella rapporterna.Metod: Uppsatsen Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ och explorativ metod förinsamlingen av empiri. Vidare anvÀnds ett mer induktivtförhÄllningssÀtt till teorin.Teori: Studiens teori baseras pÄ lagstiftning och litteratur som berörrÀttvisande bild samt koncernredovisning i enlighet med K3respektive K2.Empiri: Empirin som presenteras har samlats in via semi-struktureradedjupintervjuer. Antalet personer som intervjuades uppgick till sexpersoner.Slutsatser: Studien visar att det rÄder osÀkerhet i branschen gÀllandeuppfattningen hur en koncernredovisning i enlighet med K2 börupprÀttas. Vidare förklaras tvÄ tillvÀgagÄngssÀtt för de företag somfrivilligt vill upprÀtta och offentliga en koncernredovisning. Meddetta uppstÄr dilemman kopplade till vÀrdering av enskilda poster,i vilket det föreligger en viss konsensus kring hur dessa bör lösas..

Socialt ansvarsfull offentlig upphandling : institutioner och faktorer för framgÄngsrik implementering

Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera möjliga utfallspĂ„verkande faktorer som möjliggör ett framgĂ„ngsrikt implementerat utfall avseende social hĂ€nsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger pĂ„ en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ fall dĂ€r utfallet utgör den gemensamma nĂ€mnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primĂ€rt pĂ„ intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och politiker i Sigtuna och i Örebro.De teoretiska analysverktygen som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har anvĂ€nts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa Ă€r spelregler, preferenser och resurser.Resultatet visar pĂ„ att fallen har fler möjliga utfallspĂ„verkande faktorer gemensamma Ă€n de har utfallspĂ„verkande faktorer som skiljer dem Ă„t.En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frĂ„gan om sociala krav har hanterats pĂ„ ledningsnivĂ„ som en strategisk frĂ„ga, snarare Ă€n som en juridisk eller teknisk frĂ„ga.Fallen kan Ă€ven förstĂ„s som att behovet av upphandling och behovet av sociala Ă„tgĂ€rder har vĂ€xt fram oberoende av varandra innan sjĂ€lva upphandlingsprocesserna och att det Ă€r genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrĂ„gan och den sociala frĂ„gan har kombinerats.

Att arbeta med sprÄk pÄ en mÄngkulturell förskola

BAKGRUNDJag tar i min bakgrund upp att det finns flera olika sÀtt att arbeta med sprÄk pÄ en förskolaoch att det finns tvÄ olika sÀtt att bli tvÄsprÄkig pÄ. Jag belyser Àven vad lÀroplanen förförskolan sÀger om sprÄkets plats i förskolan. I teori avsnittet Àr det Cummins teori som Àrrepresenterad, teorin tar bland annat upp att det Àr viktigt att anvÀnda bÄda sitt modersmÄl ochandra sprÄk.SYFTE:Hur arbetar pedagogerna med sprÄket i en mÄngkulturell förskola?METOD:Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod i min undersökning, bÄde samtal - en sorts intervju ochobservation. Det Àr fyra observationer som genomförts pÄ tre tillfÀllen.

"211 Är kvar till jÀmstÀlldhet" : FörÀldraförsÀkringens roll för ett jÀmstÀllt Sverige

Det hÀr Àr en uppsats om svenskt jÀmstÀlldhetsarbete. Under lÄng tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mÄl. Ett av de viktigaste mÄlen idag handlar om jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor. Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av Mills problemuppdelning i allmÀnna problem och personliga bekymmer analysera förÀldraförsÀkringens roll för ett jÀmstÀllt Sverige och huruvida förÀldraförsÀkringen kan leda till ökad jÀmstÀlldhet.Vi har anvÀnt oss av Tillys teori om kategoriell ojÀmlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmÀnna problem och personliga bekymmer. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om förÀldraledighet, tidigare forskning och statistik.Resultatet vi har kommit fram till Àr att förÀldraförsÀkringen Àr ett medel för att lösa ett allmÀnt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos förÀldrarna.

Psykologstudenters val av terapiinriktning : Erfarenheter och upplevelser som pÄverkar valet av teoriinriktning

PÄ psykologlinjen vid Stockholms universitet vÀljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering frÀmjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv Àr bÀttre dÄ alternativa synsÀtt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde pÄverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori.

Mellan Empati och Emotion : En kvalitativ studie om hur socionomer hanterar svÄra samtal inom socialt arbete

Det Àr en nödvÀndighet att aktivt anvÀnda sig av sin empatiförmÄga i mötet med klienter,detta för att skapa kontakt med klienten och för att kunna leva sig in i dennes kÀnslor.Empati Àr dÀrför en förutsÀttning för att kunna ge klienten den hjÀlp och det stöd sombehövs. Samtidigt kan flera klienters berÀttelser om traumatiska hÀndelser leda till attsamtalsrÄdgivaren tÀnjer sig lÀngre Àn vad som Àr nyttigt och till slut inte orkar slÀppa innÄgon mer drabbad mÀnniska.I denna studie undersöks vad det Àr som gör att socionomer kan vara empatiska utan att blinedtyngda av samtalet med klienter/patienter som befinner sig i svÄra situationer. Genom attintervjua fyra socionomer och sedan bearbeta empirin med metoden Grundad teori, bildadesen modell med en tillhörande teori som svarar pÄ syftesfrÄgan: Engagemang vÀcker stödsom med erfarenheten leder till insikt och medvetenhet som skapar empatisk nÀrhet ochemotionell distans i samtalet, vilket i sin tur upprÀtthÄller engagemanget..

SprÄkets betydelse- NyanlÀnda invandrarelever i den svenska skolan : Mottagande-KartlÀggning-Integration

Syftet med denna studie Àr att belysa sprÄkets betydelse vid integrering av nyanlÀnda invandrarelever. Jag har undersök hur vida eleverna uppfattar sitt mottagande i den svenska skolan och hur eller om lÀrare kartlÀgger elevens sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultaten Àr baserade pÄ information frÄn personintervjuer och hur denna information korrelerar med min valda teori. Jag anvÀnde ett teoretiskt ramverk av Lev Semjonovitj Vygotskij som Àr en erkÀnd pedagogisk teoretiker. Resultaten av min studie visar att svaren frÄn mina intervjuer stÀmmer vÀl överens med min valda teori: att omgivning och utveckling gÄr hand i hand.

Predicerande faktorer för den tidiga lÀsningen Fonologisk förmÄga ? RAN - VokabulÀr

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det Àr möjligt att redan vid tidig Älder predicerasenare lÀsning. I studien undersöks om barns fonologiska förmÄgor, RAN och vokabulÀr vid 4Ärs Älder kan predicera senare ordavkodning/stavning respektive lÀsförstÄelse vid slutet avÄrskurs 1. Hypotesen Àr att fonologi utgör en viktig del av avkodning (Lundberg, 2009; Castle& Coltheart, 2004; Goswami, 1993) medan vokabulÀr Àr en betydelsefull del för lÀsförstÄelseoch sprÄkförstÄelse (National Reading Panel, 2000; Clarke et al., 2010)Teori för studien utgörs frÀmst av lÀsteorin The Simple View of Reading (Gough & Tunmer,1986). En teori som betraktar lÀsning med utgÄngspunkt i tvÄ aspekter, avkodning ochförstÄelse. Ytterligare en bÀrande teori för studien Àr en utvecklingsmodell för ordavkodning(HØien och Lundberg,1999).Metod I undersökningen anvÀnds kvantitativ data.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->