Sökresultat:
8832 Uppsatser om Äldre institutionell teori - Sida 4 av 589
Intresselösa lungsiktiga och fostrande borgare. Den Svenska Nationalföreningen mot tuberkulos och Breviks barnhem, ett socialt problem 1889-1929.
Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stÄtt inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gÀller för mindre företag, ska tillÀmpas i alla Ärsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid Àr rationella, utan att helt andra faktorer pÄverkar valen, dÀrför uppkom intresset av att undersöka vad som pÄverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara vad som har pÄverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare Àr syftet att förstÄ pÄ vilket sÀtt dessa faktorer har pÄverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt dÀr positiv redovisningsteori och institutionell teori anvÀnds för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkÀter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och RevisionsbyrÄ kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.
Att förÀndra det gemensamma
This bachelor thesis is studying the INTERREG cooperation between Denmark and Germany, and if there has been a change to the organization and the individual conditions due to the Danish regional reform in 2007. The research method used is semi-structured interviews and the participants are a mixture of politicians and civil servants. The study is based on two themes, change in work routines and cooperation, and change in visions and targets.The participants have experienced change, both positive and negative, in work routines and cooperation and to a lesser extent in visions and targets. Preparation is the key to success and makes the transition much easier, which has been the case for Denmark. Other mentioned aspects are more work due to more complicated applications, and that the politicians so far lack a regional perspective and tend to stick to the local.
Institutionella förutsÀttningar för lÄngsiktig ekonomisk vÀlfÀrd : en empirisk undersökning av institutionernas roll i tillvÀxttteorin
Jag anvÀnder ett frÄn VÀrldsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i vÀrldens lÀnder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillvÀxt. Modellen har med framgÄng redan tidigare anvÀnts, men i detta arbete Àr tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten pÄ ett uttömmande sÀtt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgÄngslÀget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, anvÀnder jag ett ekonometriskt tillvÀgagÄngssÀtt innehÄllande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt frÄn institutionell kvalitet till ekonomisk tillvÀxt.
Kina ?VÀrldens största bygge. En deskriptiv studie av svenska företags agerande vid offentliga infrastrukturupphandlingar i Kina.
Syfte: Författarnas strÀvan Àr att göra en explorativ studie av vilka faktorer som pÄverkar hur svenska företag agerar i offentliga upphandlingsprocesser av infrastruktur i Kina. Författarna avser att öka kunskapen om offentliga upphandlingsprocesser i Kina och analysera huruvida eventuella sÀrdrag existerar utifrÄn tre valda perspektiv; det juridiska perspektivet, det formella perspektivet och det informella perspektivet. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr, med utgÄngspunkt i det hermeneutiska forskningsidealet. Studien Àr av kvalitativ art och utgörs av djupintervjuer med tvÄ fallföretag och fyra experter inom omrÄdet. Existerande teorier inom företagsekonomi, frÀmst inom strategisk ledning och institutionell teori, appliceras av författarna pÄ det empiriska materialet.
Konkurser i smÄ aktiebolag: En studie ur konkursförvaltares perspektiv med stöd av repertory grid -
De senaste Ären visar statistik pÄ att allt fler smÄ företag gÄr i konkurs. Bara under 2013 ökade siffran med fem procent gentemot tidigare Är. DÀrför Àmnar denna studie att belysa problematiken till varför konkurser uppstÄr samt vilka bakomliggande signaler företagen tar emot om en annalkande konkurs. Det Àr inte ovanligt att företag av olika anledningar bortser frÄn signalerna de fÄr om företagets stÀllning. Studiens huvudsyfte Àr att öka förstÄelsen för signaler vid företagskonkurser.För att besvara syftet har studien en kvalitativ metod med kvantitativa inslag.
Disciplinering av ungdomar pÄ institution och i hemmet : En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av att vistas i en viss institutionell sfÀr
Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar Àr eller kÀnner sig övervakade och kontrollerade. PÄ grund av sÀrskilda regler och normer begrÀnsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka Àr dÄ dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen Àr ungdomar som Àr placerade pÄ institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i sÀrskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instÀngd institutionell sfÀr pÄverkar dessa ungdomar och deras liv pÄ olika sÀtt.
Verksamhetsuppföljning: En fallstudie om institutionalisering inom projektstyrning
Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemÄl uppfyllas. Detta stÀller krav pÄ att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebÀr krav pÄ att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig pÄ att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet vÀljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori bestÄr av logiker samt de tre systemen som Àr regulativa, normativa och kulturella system.
Ăgarstrukturens betydelse för antalet avvikelser frĂ„n Svensk Kod för Bolagsstyrning
I Sverige tillÀmpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag pÄ kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser frÄn Koden och företagens Àgarstruktur. Teorier som anvÀnds Àr institutionell teori och agentteori. Med hjÀlp av teorierna har hypoteser konstruerats.
Avskrivningstider? Det Àr inget problem, vi gÄr efter praxis! : En studie om hur fastighetsbolag vÀljer avskrivningstider
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider pÄ och hur vÀl dessa stÀmmer med vad som rekommenderas inom forskningen pÄ omrÄdet. Företag inom K3 redovisar enligt Ärsredovisningslagen. Detta Àr intressant att titta pÄ dÄ det Àr vÀldigt komplext att bestÀmma avskrivningstider för en byggnad, Àn mer komplext blir det vid innehavandet av mÄnga byggnader, dÀr den ena inte Àr den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör anvÀnder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vÄr studie valt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3.
Vad sÀger systemen? : En deltagardriven systemanalys över tvÄ lantbrukares val för en hÄllbar produktionsprocess
SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förĂ€ndrats över tiden i förhĂ„llande till lagstiftning gĂ€llande anmĂ€lningsplikten och revisionsplikten?NivĂ„:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmĂ
r:2014Syfte:Uppsatsens syfte Àr att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhÀllet gÀllande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell pÄverkan pÄ utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen Àven belysa hur utökade krav pÄ anmÀlningsplikt och revisionsplikt har pÄverkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som Àr centralt i denna uppsats Àr tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgÄngspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrÄn ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det Àr tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell pÄverkan, rollen Àr mycket styrd av lagar och regler. Det har förts bÄde för- och motargument i relation till lagförÀndringar gÀllande revisorns anmÀlningsplikt och revisionsplikten. I förlÀngningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell pÄverkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primÀr data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits nÄgon information om hur bland annat revisorer och företagsÀgare ser pÄ dessa frÄgor idag.
Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd
Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p?
akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade
fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av
demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med
demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte
?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa
konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.
Implementering av CSRD i Sverige - f?rberedelser i noterade bolag
Sammanfattning
I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n
f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte
bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt
ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet.
Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r
CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar
f?retagen.
Var Àr vi nÄgonstans? : En observationsstudie kring omsorgspersonalens anva?ndande av klargo?rande kommunikation i det dagliga arbetet fo?r personer med demens
Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.
Multilateral Trading Facility : En institutionell analys av multilateral trading facilities pÄverkan pÄ transaktionskostnader
BAKGRUND: Ă
r 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemslĂ€nder vars frĂ€msta mĂ„l var att öka konkurrensen pĂ„ den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, sĂ„ kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgĂ„tt en marknadsstrukturförĂ€ndring, vilket kan ha lett till förĂ€ndring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella ovĂ€ntade effekter. Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som idag fem Ă„r efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och utifrĂ„n institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förĂ€ndrat och pĂ„verkat transaktionskostnader pĂ„ svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte Ă€r ocksĂ„ att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framvĂ€xt.GENOMFĂRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt genom intervjuer med berörda parter pĂ„ aktiemarknaden i Sverige.
Socialt ansvar i dubbelbemÀrkelse : Hur CSR-kommunikation genom sociala media pÄverkar företags anseende
Dagens företag verkar i en institutionell miljö dÀr normer om korrekt uppförandecirkulerar och pÄverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krÀvs det attföretag inser och anammar de förvÀntningar som finns pÄ dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att nÀrma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att mÄnga företag satsat pÄ att jobba med CSR-frÄgor sÄsaknas idag riktlinjer och forskning pÄ hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats Àr att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet.