Sök:

Sökresultat:

8832 Uppsatser om Äldre institutionell teori - Sida 5 av 589

Sjuksk?terskans kunskap om sv?rl?kta s?r hos ?ldre ? kommunal h?lso och sjukv?rd

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

VĂ€rdering av internt upparbetade patent

Immateriella tillgÄngar ökar i betydelse dÄ företagen blivit mer kunskapsintensiva. Redovisning till rÀttvisande bild stÀlls dÀrför inför en stor utmaning. Redovisningen av patent Àr ett omrÄde som idag inte kan vÀrderas till annat Àn nedlagda kostnader vilket ger upphov till en otillfredsstÀllande bild av framtida ekonomiska möjligheter. Föreliggande uppsats har tvÄ syften. Det första Àr att undersöka hur internt upparbetade patent kan vÀrderas.

Certifiering av Traineeprogram : en följd av omgivningens pÄverkan

Intresset bland studenter att gÄ traineeprogram Àr stort och fÄ vet att ett certifikat av traineeprogram existerar. I denna uppsats redogör vi för vilka krav som företag ska uppfylla för att erhÄlla denna certifiering. Vi analyserar, utifrÄn aktörerna bakom certifikatet samt företag, drivkrafter bakom uppkomsten av ett certifikat för traineeprogram, hur certifikatet kontrolleras, samt vilka motiv som ligger bakom företags val att certifiera traineeprogram.VÄr analys utgÄr ifrÄn institutionell teori som i hög grad tar hÀnsyn till omgivningsfaktorer och hur företag anpassar sig för att erhÄlla legitimitet och stabilitet. Analys har Àven baserats pÄ konceptet standardisering. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har bestÄtt av en kvalitativ studie genom intervjuer med aktörerna bakom certifikatet samt företag som har certifierade traineeprogram.Studien visar att det finns uppfattning bland företag och aktörer bakom certifikatet att det existerar ett anvÀndarbehov ur studenternas synvinkel, vilket Àr tecken pÄ en rationell myt.

Revisionskvalité : en studie utifrÄn revisorernas perspektiv

Syfte: Syftet med vÄrt examensarbete Àr att försöka identifiera och analysera hur revisorer definierar revisionskvalité och hur de förvissar sig om att de genomför revision med hög kvalitéMetod: För att nÄ fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvantitativ metod anvÀnts för denna explorativa studieTeoretiskt perspektiv: Studien utgÄr ifrÄn befintlig teori och vetenskapliga studier men Àven resultatet av vÄra pilotintervjuer som anvÀnts för att urskilja faktorer som kan förklara vÄrt syfte. Teorier som anvÀnts Àr professionsteori, institutionell teori och byrÄkulturell teoriEmpiri: Det empiriska materialet grundar sig pÄ en enkÀtundersökning som vÀnder sig till Sveriges revisorer i FARs medlemsregister. Det empiriska materialet har analyserats av statistiska testerResultat: Analysen pÄvisade att de faktorer som har den största positiva pÄverkan pÄ revisionskvalité Àr expertis tillsammans med revisorns kompetens.

Strategisk ekonomistyrning inom Det nya arbetslivet: En fallstudie om institutionell isomorfism, strukturering och styrperception pÄ framtidens arbetsplats

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvÀgagÄngssÀtt, vÀrderingar och andra aktiviteter ledningar tillÀmpar i syfte att utstaka anstÀlldas vÀg - ett forskningsomrÄde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsomrÄde och reducerar jÀmförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen vÀlciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt pÄ en pionjÀrsorganisations tillÀmpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjÀrsorganisation genom att, (1) beskriva den tillÀmpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnÄ uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplÀgg tillÀmpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning anvÀndes för att förstÄ en specifik hÀndelse. Valt forskningsupplÀgg kompletterades med ett aktörsperspektiv Äsyftandes att öka förstÄelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.

En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter : -Revisionskommittéer pÄ

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:revisionskommittéer pÄ ?resande fot?.Bakgrund: Allt fler lÀnder vÀljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance frÄn andra lÀnder, oftast frÄn de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestÀmmelse eller förordning. DÄ det har pÄvisats tydliga skillnader mellan olika lÀnders corporate governance system, kan det ifrÄgasÀttas om det verkligen fungerar attöverföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad som hÀnder meden regulativ reform dÄ den införs i en ny kultur och affÀrskontext. Som exempel pÄ en regulativ reform har vi i vÄrt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.Metod: För att komma fram till vad som kan hÀnda med en implementeradregulativ reform i en ny kultur och affÀrskontext, har vi valt att titta nÀrmare pÄ implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer frÄn en annan kultur och affÀrskontext kommer att omtolkas dÄ den överförs till en ny kontext.

Chefers förhÄllningssÀtt till mÄl inom mÄlstyrning i offentlig verksamhet

Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

Digitaliseringens pÄverkan pÄ musikproducentens arbete

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Etnisk diskriminering vid ungdomsbrottsmÄl

Förekomsten av etnisk diskriminering inom det svenska rÀttsvÀsendet har pÄvisats i flera tidigare studier och problematiken har Àven uppmÀrksammats i massmedia. Syftet med denna C-uppsats har varit att genom granskning av domar frÄn Göteborgs TingsrÀtt under 2005 undersöka huruvida etnisk diskriminering förekommer i ungdomsbrottsmÄl eller ej. Vi utgÄr i huvudsak frÄn begreppet institutionell diskriminering vilket innebÀr den form av outtalad och omedveten diskriminering som förekommer inom specifika organisationer och arbetsplatser. Institutionell diskriminering kan handla om diskriminering pÄ grund av kön, sexuell lÀggning, Älder, etnicitet osv. VÄr utgÄngspunkt Àr diskriminering pÄ grund av etnicitet och vi besvarar följande frÄgestÀllningar:1. Hur ser fördelningen ut av antal dömda ungdomsbrottslingar med svensk respektive annan etnisk bakgrund vid Göteborgs TingsrÀtt under 2005?2. Vilka mönster kan man se i TingsrÀttens val av pÄföljd för respektive grupp och hur kan dessa förklaras?Med hjÀlp av statistiska analyser av 212 granskade domar har vi undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan pÄverka ett pÄföljdsbeslut och anvÀnt oss av variabler som exempelvis etnicitet, tidigare straffad, erkÀnnande och Älder.

IFRS 2 -en studie av problemen i praktiken

Vi har genom intervjuer med företag och revisorer kommit fram till den hÀr slutsatsen:I praktiken har inte företagen upplevt nÄgra större pro-blem. Företagens problem bestÄr dels av det merarbete som kommer av URA 46, dels de höjda konsultkostna-derna som följer av vÀrderingsproblematiken. VÄra in-tervjuer har visat att IFRS 2 inte utgör nÄgot hot mot personaloptioners vara eller icke vara. Företagen anser att det Àr andra faktorer som ligger bakom personalop-tioners existens..

Hur utformas redovisningspraxis? : En etnografisk studie frÄn insidan

Syfte Syftet med studien Àr att beskriva och förklara hur redovisningspraxis utformas frÄn en föreslagen redovisningsstandard. Problem Hur utformas redovisningspraxis kring den föreslagna leasingstandarden ED/2013/6 inom Scaniakoncernen? Metodologi Denna studie Àr baserad pÄ kvalitativ metod. En etnografisk studie har genomförts, vilket inkluderar intervjuer och observationer. Teoretisk referensram I denna studie anvÀnds förÀndringsteorier, vilket innebÀr Burns institutionella teori tillsammans med teorier om maktbaser och motiv för att kunna studera förÀndringen som en process. Slutsats Redovisningspraxis utformades av Scanias redovisningsspecialist med influenser av deras rapporteringsansvarige och investeringsansvarige. Detta kunde genomföras i och med redovisningsspecialistens tidigare profession och hans nuvarande position inom Scania. Motiven som drev redovisningsspecialistens pÄverkan pÄ redovisningspraxis var frÀmst de politiska motiven av vad revisorerna skulle godkÀnna. .

Genrebredd, jaha vad betyder det dÄ? : En intervjustudie om genrebredd pÄ estetiska program med uttalad genreinriktning

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

La?sbarhet nu och da? : En underso?kning om ungdomsbokens och deckarens spra?kliga fo?ra?ndring o?ver 50 a?r

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Oreglerad=Fri? En studie om LĂ€karkliniken

The discrepancy in the rights for healthcare between undocumented migrants and the citizen in Sweden is a prerequisite for the existence of LĂ€karkliniken. Because of the chosen patient group the clinic stands outside the regulations from the National Board of Health and Welfare. The aim of this study was, from an institutional perspective, to investigate how such a unique player is designed and where the influences to the design origin from. The task was conducted thorough a qualitative case study with base in depth interviews. High levels of isomorphism were observed between LĂ€karkliniken and the general healthcare, however differences were seen as well.

Lika barn leka bÀst? : AffÀrskulturella upplevelser frÄn Bosnien & Hercegovina

Denna uppsats har i syfte att undersöka och framföra svenska affÀrsmÀns upplevelser av den bosniska affÀrskulturen. Det vi ville ta reda pÄ var hur svenskar upplevde affÀrskulturen i landet men Àven undersöka hur svenskar som Àr födda i Bosnien och Hercegovina (B&H) upplevde affÀrskulturen. VÄr första huvudfrÄga Àr;Hur upplever svenska affÀrsmÀn den bosniska affÀrskulturen? VÄr andra huvudfrÄga Àr; Hur upplever svenska affÀrsmÀn som Àr födda i B&H den bosniska affÀrskulturen? Vidare har vi valt att undersöka om eventuella affÀrskulturella skillnader pÄverkar företagets transaktionskostnader. För att pÄ bÀsta sÀtt besvara dessa frÄgor har vi valt en abduktiv ansats och vidare haft en flerfallstudie som forskningsstrategi.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->