Sök:

Sökresultat:

8832 Uppsatser om Äldre institutionell teori - Sida 18 av 589

IAS/IFRS - uppnÄs strÀvan efter harmonisering?

I början av 2005 blir IASB:s regler tvingande och gemensamma för alla noterade bolag inom EU. Årsredovisningarna skall nu upprĂ€ttas enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. De förĂ€ndringar IAS/IFRS vĂ€ntas bĂ€ra med sig kommer i mĂ„nga fall att pĂ„verka bolagen och dĂ€rmed antas att bolagen försöker tolka standarderna utifrĂ„n sin egen nytta. De olika tolkningarna kan leda till att IASB:s mĂ„lsĂ€ttning, harmonisering av den ekonomiska redovisningen, blir svĂ„r att uppnĂ„.Vi har utgĂ„tt frĂ„n en positiv ansats och i studien anvĂ€nds en deduktiv metod dĂ„ vĂ„ra hypoteser baseras pĂ„ tidigare forskning och redan existerande teorier. VĂ„r studie grundas pĂ„ en totalundersökning, dĂ€r mĂ„lpopulationen omfattas av alla noterade bolag med goodwill pĂ„ Stockholmsbörsen.

Sömnmönster, sömnproblem och psykisk ohÀlsa i de yngre tonÄren

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Organisatoriska hinder vid miljöinvesteringar i familjeföretag : en fallstudie av ett familjeÀgt produktionsföretag i Sverige

Det globala miljö- och klimathotet har gjort att företag i allt större utstrÀckning försöker minska sin klimatpÄverkan. Genom miljöinvesteringar ? investeringar som Àr Àmnade att minska miljöpÄverkan- kan företagen bÄde minska klimatpÄverkan och förbÀttra sin image. Syftet med studien Àr att undersöka hur ett etablerat företag med vinstintresse arbetar med miljöinvesteringar som inkluderar ickemonetÀra vÀrden. Den hÀr uppsatsen har anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsansats dÀr en fallstudie har gjorts av ett tillverkningsföretag.

TvÄ regelverk, ett val : En studie om revisionsbyrÄns/redovisningsbyrÄns pÄverkan pÄ valet mellan K2 och K3

Bakgrunden till denna studie Ă€r att en förĂ€ndring i svensk normgivning skett. BokföringsnĂ€mnden publicerade Ă„r 2008 det förenklade regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillĂ€mpa. År 2012 publicerade BokföringsnĂ€mnden det nya och kompletterande principbaserade regelverket K3 som börjar gĂ€lla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och Ă€r sĂ„ledes aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar pĂ„ redovisningsprofessioners pĂ„verkan pĂ„ valet.

Teori U som metod för mer lÀrande organisationer : En fallstudie av MEKA projektet i Strömsund kommun

Syftet med denna studie var att skapa förstÄelse kring hur processer kring teori U kan anvÀndas för att skapa förutsÀttningar för en lÀrande organisation, som prÀglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie pÄ MEKA projektet i Strömsund kommun dÀr projektets nÀtverksteam intervjuades. MEKA (MÄngfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssÀkra introduktionsprocessen för nyanlÀnda. Detta gjordes för att se pÄ vilket sÀtt de workshopar som genomförts med nÀtverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lÀrande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgÄngsrikt anvÀnt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lÀrande hos nÀtverksteamet.

Är försĂ€ljning av tobaksprodukter förenligt med CSR? : En komparativ studie av tobaksbranschens sociala ansvar

I dagens samhÀlle stÀlls det allt fler krav pÄ att företag ska ta ett socialt ansvar och idén corporate social responsibility (CSR) pÄverkar företag och deras verksamhet. Ett totalt socialt ansvar innefattar att företag ska gÄ med ekonomisk vinst, följa lagar och förordningar som rÄder pÄ marknaden samt en etisk skyldighet i form av agerande i enlighet med intressenters normer och förvÀntningar pÄ företaget. Utöver detta ska företag agera som goda samhÀllsmedborgare. För företag i en bransch dÀr verksamheten grundas pÄ skadliga produkter blir det diskutabelt huruvida de lever upp till ett etiskt ansvar eller inte. Företag i tobaksbranschen Àr exempel pÄ sÄdana och syftet med den hÀr undersökningen Àr att analysera och jÀmföra fyra tobaksbolags respektive presentation av CSR.

UrsÀkta röran, vi bygger om : En studie kring samverkan och kommunikation mellan stads- och regionalbusstrafiken under uppbyggnaden av Uppsala resecentrum

Bakgrund: Begreppet corporate governance har pÄ senare tid fÄtt en ökad betydelse i den bolagsrÀttsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning sÄ ska företag pÄ reglerade marknader avlÀgga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin Ärsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. HÀr har företagen möjlighet att stÀrka sina aktieÀgares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad Àr det som styr hur företagen vÀljer att framstÀlla och presentera denna information? Enligt institutionell teori sÄ finns det faktorer i ett företags omgivning som pÄverkar organisationens medlemmars agerande och ett sÄdant tryck Àr att styrelseledamöter pÄverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Adoption av det balanserade styrkortet: en kvalitativ och kvantitativ studie av kommuners beslut att adoptera det balanserade styrkortet samt om motiven till adoption pÄverkar modellens upplevda nytta.

Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka ett beslut om att adoptera en ny styrmodell. Dessa faktorer kan vara allt frÄn internt upplevda problem till att olika externa aktörer pÄverkar organisationer i valet av styrmodell. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvalitativ studie identifiera viktiga faktorer bakom en kommuns beslut att adoptera det balanserade styrkortet och vilka förvÀntningar som finns pÄ den nya styrmodellen. Syftet med uppsatsen Àr Àven att genom en kvantitativ studie undersöka om det finns samband mellan motiven till adoption av det balanserade styrkortet och hur tillfredstÀllda organisationer blir med den nya styrmodellen. Uppsatsen utfördes med det analytiska metodsynsÀttet som basmetodsynsÀtt och aktörssynsÀttet som komplementÀr.

ÖversĂ€ttning av Nöjd Kund Index : Verksamhetsutveckling med kundfokus pĂ„ JM AB

Titel: ÖversĂ€ttning av Nöjd Kund Index - Verksamhetsutveckling med kundfokus pĂ„ JM ABFörfattare: Grundström, Johan; Åberg, FilipHandledare: Blomgren, MariaKurs: Kandidatuppsats, 15hp, Företagsekonomiska institutionen, VT 2010Bakgrund: I samhĂ€llet cirkulerar mĂ€ngder av managementidĂ©er. För att en organisation ska kunna anvĂ€nda en idĂ© sĂ„ mĂ„ste den översĂ€tta idĂ©n till organisationens förutsĂ€ttningar. Kundfokus har kommit att spela en allt viktigare roll för företagens lönsamhet vilket har lett till ett ökat kundfokus de senaste decennierna. JM AB, ett företag verksamma inom bostadsutveckling, införde Ă„r 2002 Nöjd Kund Index för att kunna mĂ€ta deras kunders nöjdhet. Hur har idĂ©n om Nöjd Kund Index översatts pĂ„ företaget?Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Ă€r att genom en studie av JM AB beskriva hur Nöjd Kund Index översĂ€tts och hur konceptets funktioner utvecklas.Metod: En kvalitativ metod valdes, dĂ€r sĂ„vĂ€l intervjuer genomförts och dokument frĂ„n JM anvĂ€nts.Resultat: Studien visar att översĂ€ttningsprocessen Ă€r en process vilken tar form och Ă€ndrar karaktĂ€r beroende pĂ„ faktorer bĂ„de inom och utanför företaget.

Att Äldras med hÀlsa : Om levnadsvanor och ha?lsa bland den a?ldsta befolkningen i Va?stmanland

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Wardens inverkan pÄ krigen i Irak

Överste John A. Warden III (USAF) har sedan 1980-talet utvecklat en teori om hur enfiende pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan besegras. Hans teori grundar sig pĂ„ att problemet angripsdeduktivt, d.v.s. man börjar resonemanget frĂ„n det allmĂ€nna ner till det enskilda. Vidarebaserar sig hans teori pĂ„ att fienden bestĂ„r av ett system som i sin tur kan indelas idelsystem.

Fonologi hos svenska förskolebarn i Äldersgruppen 4?5 Är : Referensdata till kortversionen av ett fonologiskt bedömningsmaterial

Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.

Nedskrivningar -för en rÀttvisande bild eller eget intresse?

Den pÄgÄende övergÄngen till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stÀrkas och jÀmförbarheten öka, finns oro för att en mÀngd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjÀrde bolagsdirektiv har begreppet ?rÀttvisande bild? kommit in i den svenska Ärsredovisningslagen och i Sverige har RedovisningsrÄdet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel pÄ detta Àr RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige frÄn och med Är 2002.

Att Äldras med hÀlsa : Om levnadsvanor och hÀlsa bland den Àldsta befolkningen i VÀstmanland

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Skogsdynamik pa? ha?llmarker pa? Sotena?set i Bohusla?n:fallstudie A?by sa?teri

A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->