Sök:

Sökresultat:

877 Uppsatser om Äldre byggnader - Sida 44 av 59

ButiklÀgets pÄverkan pÄ lönsamhet och omsÀttning: en fallstudie av butiker i PiteÄ

Handel Àr inget nytt fenomen. DÀremot har lokalisering av handel och sÀttet att handla pÄ förÀndrats över tid. Butikerna kan vÀlja att placera sin verksamhet pÄ olika platser för att uppnÄ hög lönsamhet och omsÀttning. I dagens samhÀlle kan vi pÄ mÄnga stÀllen se byggnader fyllda med affÀrer inuti: vi kallar dem gallerior. Det finns flera fördelar med att etablera en butik i en galleria jÀmfört med andra affÀrslÀgen.

BrÀnsleinmatning och kapacitetsreglering pÄ Pajala VÀrmeverk

Detta examensarbete Àr utfört i samarbete med Grabitech Solutions AB pÄ Pajala VÀrmeverk. Pajala VÀrmeverk Àr ett fjÀrrvÀrmeverk som förser ungefÀr 200 byggnader i centralorten Pajala med fjÀrrvÀrme. VÀrmen produceras huvudsakligen i en fastbrÀnslepanna som eldas med bland annat flis och bark. I detta examensarbete ingÄr arbete pÄ tre olika delsystem som alla pÄ olika sÀtt Àr kopplade till fastbrÀnslepannan. Det första delsystemet Àr den del av brÀnsleinmatningssystemet som kallas för stÄngmatarsystem.

Koncept för semiautomatisk resning av cirkustÀlt

Stockholms varietéteater Àr en ideell teaterförening som har sina kontor och replokaler i Sorunda utanför NynÀshamn. Teaterföreningen hade en önskan om en mobil spelplats för sina evenemang, den skulle relativt befintliga konstruktioner snabbt kunna resas utan stor arbetsinsats, dessutom rymma minst 150 personer och klara sÀkerhetskraven som bl.a. rÀddningsverket stÀller pÄ tillfÀlliga byggnader. Ett annat krav var att konstruktionen skulle kunna resas, rivas och stÄ utan markankare. Med en sÄdan konstruktion skulle man nÄ ut till en ny publik och inte vara beroende av inhyrd arbetskraft och lokaler.

Miljöinvesteringar i kommersiella fastigheter

Behovet av bra miljölösningar vÀxer stÀndigt i dagens samhÀlle och fastighetsmarknaden Àr en marknad som Àr i stort behov av att spara energi. I dagens lÀge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig pÄ den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system Àr ofta bra att arbeta med nÀr det gÀller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, Àven om det innebÀr det stora ekonomiska kostnader för fastighetsÀgaren. Att det kostar mycket för fastighetsÀgaren att fÄ en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas sÄ krÀvs det att fastighetsÀgarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Optimal vÀggisoleringstjocklek pÄ hyresfastighet vid begrÀnsad byggyta

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Skillnaden mellan förvaltning av gallerior i Stockholm och Singapore : Med fokus pÄ de "mjuka vÀrdena".

Mjuka vÀrden Àr de bakomliggande faktorer som pÄverkar kundflödet i en galleria och kan göra den framgÄngsrik. Detta ska stimulera hyresgÀsternas betalningsvilja, vilket i sin tur ger möjlighet för ökat driftnetto hos fastighetsÀgare och ett högre fastighetsvÀrde. De mjuka vÀrden som vi valt att fokusera pÄ Àr gallerians image, hyresgÀstmixen, service, upplevelser och miljöfaktorer. Arbetets syfte Àr att klargöra skillnader i förvaltningen mellan Singapore och Stockholm med fokus pÄ de mjuka vÀrdena. Resultat har tagits fram pÄ plats i Singapore och i Stockholm, dÀr intervjuer med expertis inom omrÄdet och besök av elva gallerior gjordes.En skillnad mellan dessa omrÄden Àr att det finns fler gallerior i Singapore Àn i Stockholm, vilket leder till en ökad konkurrens.

Byggnadsdesign och dess vÀrden

BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fÄtt alltstörre betydelse för nÀringslivet och samhÀllet i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan pÄ verksamheten och vÀljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven pÄ designens funktion, rÀcker estetiken inte lÀngre, designen mÄsteprestera mer och visa att den Àr praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva vÀrdeeffekter skapar designen igengÀld?SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de vÀrden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka vÀrden den villframhÀva i design.

Energieffektivisering : En utvÀrdering av ett styr- och reglersystem i en kyrkobyggnad

Bakgrund:SvenskaKyrkan Àr en av de största Àgarna av offentliga lokaler i Sverige varav mÄngaav dessa Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla kyrkor. Lagen (SFS 1988:950) omkulturminnen begrÀnsar möjligheterna för vilka ingrepp som fÄr göras i en kyrkavilket innebÀr att det uppstÄr svÄrigheter vid energieffektivisering. DÄ enkyrka vanligtvis anvÀnds sporadiskt Àr potentialen att spara energi hög. Dockresulterar den sporadiska anvÀndningen i att det kan vara svÄrt att vÀrdera enenergibesparing, dÄ energiförbrukningen Àr beroende av anvÀndningen. För att eninvesteringskalkyl av en energieffektiviseringsÄtgÀrd ska ge ett mer korrektresultat kommer i denna studie en berÀkningsmodell tas fram dÀr hÀnsyn tas tillkyrkans anvÀndning.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att analysera en metod för energieffektiviseringmed hÀnsyn till hur ekonomistyrning av en byggnad kan ske.AvgrÀnsningar:Denna studie inriktas pÄ ett styr- och reglersystem, ROWS Webbkontroll, som metodför energieffektivisering.

Energiutredning Norrbottens LĂ€ns Landsting

Norrbottens LÀns Landsting (NLL) har Ärligen höga energikostnader fördelat pÄ ett stort fastighetsbestÄnd. För att undersöka om energikostnaderna kan sÀnkas bör energiutredningar utföras. Genom att utföra en energiutredning pÄ en fastighet uppdagas om möjlighet till energibesparingar finns och vilka ÄtgÀrder som kan utföras. I samrÄd med Dan Sundén fastighetsförvaltare pÄ NLL, Division Service Fastigheter, begrÀnsades denna energiutredning till att omfatta Björkskatans och Hertsöns vÄrdcentraler. Syftet med examensarbetet var att utreda vilka möjliga energibesparingsÄtgÀrder NLL kan genomföra pÄ Björkskatans och Hertsöns vÄrdcentraler.

En analys av EPC som modell för energieffektivisering : En djupdykning i energieffektiviseringsÄtgÀrder i UmeÄ kommuns EPC-projekt för att nÀrmare förstÄ EPC som projektform vid energieffektivisering

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

BerÀkning av betongplattor med FEM-Design: En jÀmförelse som utmynnar i ett kursmaterial

I dagens samhÀlle projekteras alltmer komplicerade byggnader, samtidigt som projekteringen av den enskilda byggnaden skall ske i en allt snabbare takt. Detta har onekligen bidragit till att det blivit allt vanligare med datoriserade hÄllfasthetsberÀkningar, som ofta baseras pÄ finita elementmetoden istÀllet för de klassiska handberÀkningmetoderna. FrÄgan som mÄnga dÄ stÀller sig Àr huruvida resultaten skiljer sig Ät mellan de olika berÀkningsmetoderna, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? För att kunna besvara denna frÄga har detta arbete inletts med en genomgÄng av de klassiska handberÀkningsmetoderna, vilka bygger pÄ grÀnslastteori. De viktigaste egenskaperna för varje metod har redovisats och förklaras.

Ett mikroklimats pÄverkan pÄ en byggnads energianvÀndning

Idén om att kunna utnyttja ett vÀxthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad Àr inte ny, redan 1976 byggdes en sÄdan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. DÀr byggdes ett hus inuti ett vÀxthus, och det finns Àven andra exempel frÄn Sverige och utlandet. Det Àr dÀremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det Àr endast ett fÄtal byggnader som Àr byggda enligt den principen. Tanken Àr att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och dÀrmed minska byggnadens vÀrmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och Àr inte baserad pÄ en existerande byggnad.

Ma?rkning av leveranser : En fallstudie utförd pÄ Sandvik Materials Technology

I detta examensarbete har Alne församlingshem i Örnsköldsviks kommun varit den centrala delen. För att företaget Tecnicon, som projekterat byggnaden, ska fĂ„ ett kvitto pĂ„ vad som blev bra och vad som blev mindre bra frĂ„n projektering, sĂ„ jĂ€mförs energiprestandan mellan projekterad och uppföljd. Utöver detta undersöktes det om byggnaden blev ett lĂ„genergihus samt ur en miljömĂ€ssig, energimĂ€ssig och ur ett ekonomiskt perspektiv jĂ€mfördes Alne församlingshems klimatskal med ett klimatskal som uppfyller energiprestanda kraven som BBR stĂ€ller.För att genomföra detta gjordes en energideklaration över byggnadens energianvĂ€ndning och som jĂ€mfördes med det projekterade resultatet. VĂ€rden för energiberĂ€kningarna har avlĂ€sts pĂ„ el- och vattenmĂ€tare, hĂ€mtats frĂ„n elbolaget, i tekniska datablad, schablonvĂ€rden samt antagna vĂ€rden. Som hjĂ€lp vid energiberĂ€kningarna anvĂ€ndes ett Excel-dokument dĂ€r energiprestandan berĂ€knades.

UtvÀrdering av multistation Leica MS50 för detektering av deformationer

Deformationsövervakning har en betydande roll i samhÀllet idag. Genom att studera och förutse deformationer har problemen kring konstruktion av dammar, broar och tunnlar kunnat hÄllas nere. Utan en fungerande deformationsövervakning kan sÄvÀl industrier som mÀnniskor pÄverkas negativt. Deformationer i gruvor kan leda till stopp i produktionen medan deformationer i byggnader utgör en risk för mÀnniskans sÀkerhet. För att förhindra dessa följder Àr det viktigt att analysera och övervaka deformationer med lÀmpligast mÀtningsmetod.

Planering i samhÀllen med konjunkturkÀnslig industri: Riktlinjer för Svappavaara

Mindre samhÀllen som Àr starkt prÀglade av enskilda industrier Àr till stor del beroende av de arbetstillfÀllen industrin ger. DÄ svÀngningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfÀllen varierar, varierar Àven samhÀllets efterfrÄgan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhÀllsstruktur trots konjunktursvÀngningarna och minska samhÀllens pÄverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa nÀringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhÀlles identitet och attraktivitet Àr mycket viktiga i konjunkturkÀnsliga samhÀllen och detta kan frÀmja en arbetspendling istÀllet för flytt, dÄ platsen för arbete varierar. Goda kommunikationer sÄ som vÀgar och jÀrnvÀgar Àr viktiga för att arbetspendlingen och dÀrmed Àven regionförstoring ska kunna ske.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->