Sök:

Sökresultat:

483 Uppsatser om Äldre arbetstagare - Sida 29 av 33

Vem ska kartlÀgga Sverige? : En fallstudie av Lantma?teriets strategier fo?r ett sta?rkt arbetsgivarvaruma?rke

Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.

FörÀndrad ekonomistyrning efter nya marknadsförutsÀttningar

Bakgrund och problem: DÄ arbetsförhÄllanden och arbetsformer stÀndigt förÀndras behöver företagen hÄlla sig uppdaterade för att förstÄ de faktorer och processer som pÄverkar de anstÀlldas motivation. Inte bara för att försÀkra sig om att de anstÀllda gör ett bra arbete som Àr i enlighet med företagets uppstÀllda mÄl och strategier utan ocksÄ för att kunna vara en attraktivarbetsgivare för bÄde den befintliga personalen och nya potentiella arbetstagare. För företag som hÄller fast vid belöningssystem som utformades dÄ bÄde den externa och interna omgivningen sÄg helt annorlunda ut Àn vad den gör idag finns en risk att det förekommer ett stort gap mellan vad som krÀvs för att motivera personalen och de ÄtgÀrder man faktiskt anvÀnder sig av.Syfte: Den hÀr studien Àmnar ta reda pÄ hur en förÀndrad ekonomistyrning uppfattas av de medarbetare som utsÀtts för den och om den fyller sitt syfte att motivera och skapa mÄluppfyllelse i de nya arbetsförhÄllanden och arbetsformer som skapats.AvgrÀnsningar: Vi har valt att avgrÀnsa vÄr undersökning till att omfatta sammanlagt elva intervjuer inom samma företag. Styrningsbegreppet ekonomistyrning syftar i studien till den styrning med hjÀlp av struktur, belöningssystem och andra arrangemang som anvÀnds för att försöka fÄ de anstÀllda att utföra prestationer som Àr önskvÀrda för företaget.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av en fallstudie pÄ tvÄ av Swedbanks lokala kontor, det ena belÀget i en smÄstad och det andra i en storstad. Informationsinsamlingen vid fallstudien har genomförts genom öppna- samt semistrukturerade intervjuer.Resultat och slutsatser: Motivationen hos medarbetarna verkar pÄverkas vÀldigt lite av belöningssystemet och verkar snarare uppstÄ genom att man uppskattar ett visst arbetssÀtt och tror pÄ organisationens vÀrdegrunder.

Spanska sjukan i Kalix 1918-1920 : En studie av epidemins omfattning och karaktÀr vid en ort i norra Sverige

Abstract Hot mot journalister Àr inget nytt fenomen. DÀremot Àr debatten kring denna problematik mer aktuell Àn nÄgonsin. Samtidigt rÄder det en viss brist pÄ vetenskapliga undersökningar, som gÄr pÄ djupet vad gÀller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utforska Ätta journalisters upplevelser i samband med sÄdana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrÄn journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg bestÄr vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn pÄ journalistik av kÀnslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

De sju konkurrensfaktorerna : En studie i fondförvaltares uppfattning om den svenska fondbranschen

Idag utgör fonder en allt större del av hushÄllens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling. Inte minst Àr fondsparande aktuellt dÄ 2009 gick till historien som ett rekordÄr för fondsparande i Sverige. Faktum Àr att samtliga arbetstagare sparar i fonder geonom PPM-systemet.Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig pÄ fondmarknaden i Sverige genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplevde att konkurrenssituationen ser ut. DÀrför Àmnade vi att utreda vilka konkurrenskrafter Àr starka respektive svaga, samt vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Undersökningen omfattade sex fondförvaltare med privatpersoner som kundsegmentet, som hade minst fem fonder listade i PPM-systemet.

Psykosocial arbetsmiljö och employer branding i en public service-organisation

PÄ en konkurrensutsatt arbetsmarknad mÄste bÄde arbetsgivare och arbetstagare gynnas för attkunna skapa en hÄllbar arbetsplats. Detta tror vi kan formas med hjÀlp av ett strategiskt HRarbetesom jobbar internt med employer branding i samspel med de anstÀlldas psykosocialaarbetsmiljö men Àven externt mot andra aktörer för att kunna vara attraktiva som arbetsgivare.Arbetskraften inom teknikbranschen utgörs idag till stor del av generation X och Y, somlockas och engageras av helt andra faktorer i arbetet sÄ som frihet, kreativitet ochmeningsfullhet till skillnad frÄn tidigare generationer (Parment & Dyhre 2009). DessaförvÀntningar stÀller andra krav pÄ arbetsgivare för att skapa en god arbetsmiljö men Àven föratt bygga ett attraktivt employer branding-arbete.Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och employerbranding i en public service-organisation. VÄr studie genomförs pÄ en av organisationensdivisioner. Genom att kartlÀgga divisionens psykosociala arbetsmiljö samt sammanstÀllakÀnnetecknen för den psykosociala arbetsmiljön och employer branding-arbetet undersöker vihur dessa tvÄ omrÄden kan kopplas samman med varandra.Tidigare forskning dÀr dessa tvÄ omrÄden förs samman Àr begrÀnsad.

Papperslösa i arbetslivet. : En undersökning av inkluderande respektive exkluderande reglering pÄ nationell och internationell nivÄ i ett svenskt perspektiv.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Att fÄnga elden av talang & lojalitet : En kvalitativ studie av de anstÀlldas instÀllning till lojalitet och Talent management pÄ H&M

Uppsatsen grundar sig i en tanke om en koppling mellan begreppen Talent management och lojalitet. Orsaken till att just dessa begrepp ska studeras Àr utifrÄn en praktik pÄ H & M dÀr bÄda begreppen anses aktuella i organisationen och spÀnnande i ett studiesammanhang inom arbetsvetenskapen. Syftet Àr att studera de anstÀlldas attityd till begreppen och vilken betydelse det har betrÀffande de ansÀ?lldas lojalitet, hur den fo?rhÄller sig och uttrycks i en organisation som arbetar med en Talent management strategi. För att besvara syftet med undersökningen ligger dessa frÄgesta?llningar till grund;Vilka synsÀtt pÄ lojalitet finns bland de anstÀllda? Uttrycker de anstÀllda en lojalitet i arbetet och i sÄdana fall, hur Àr den riktad? Har en Talent management strategi en inverkan pÄ hur lojaliteten riktar sig och om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt?H & M Àr ett vÀrdestyrt företag dÀr en av vÀrderingarna Àr ?vi tror pÄ mÀnniskan?, som visar sig i mycket internrekrytering och karriÀrmöjligheter inom organisationen.

Prognostisering av svensk inflation - en jÀmförande studie av prognosmodeller

Prognostisering av makroekonomiska variabler Àr betydelsefullt för mÄnga individer i en ekonomi, inte enbart för politiska beslutsfattare. Samtliga beslut som tas i ekonomiska sammanhang grundar sig pÄ vÄra framtida förvÀntningar om variablerna och kommer stÀndigt att vara förknippade med osÀkerhet eftersom framtiden obönhörligen Àr oviss. För att underlÀtta beslutsfattande Àr det dÀrmed nödvÀndigt att vidareutveckla metoder för att generera prognoser som Àr sÄ tillförlitliga och rÀttvisande som möjligt. Bland de viktigare prognoserna Àr de som visar framtida inflationsförvÀntningar eftersom dessa tillsammans med den faktiska inflationen pÄverkar hur Riksbanken sÀtter styrrÀntan. InflationsnivÄn och förvÀntningar pÄ denna Àr nÄgot som pÄverkar sÄvÀl relationen arbetsgivare- arbetstagare som relationen lÄngivare- lÄntagare.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om prognostisering av den svenska inflationen kan förbÀttras dels genom att anvÀnda ett mÄtt pÄ BNP-gap som förklarande variabel, dels genom att tillÀmpa en metod för interceptjustering.

Rutinbeskrivning : en fÀltstudie av polsk arbetskraft

Detta arbete har framkommit efter ett nĂ€ra samarbete med NCC Construction Sverige AB dĂ„ en efterfrĂ„gan pĂ„ en rutinbeskrivning vid anlitandet av polsk arbetskraft fanns. Rutin- beskrivningen som gjorts inriktar sig pĂ„ att kunna anvĂ€ndas nĂ€r anstĂ€llningen av polsk arbetskraft övervĂ€gs för att se vilka rutiner som bör följas vid anstĂ€llning och under anstĂ€llning. Rutinbeskrivningen har delats upp i tre delar; innan ankomst till Sverige, under arbetstid i Sverige och efter utresa frĂ„n Sverige.Innan ankomst till Sverige tar upp punkter som Arbetsmiljö- och sĂ€kerhetsutbildning, att medföljande arbetsledare skall prata en god engelska, alla arbetare ha yrkesbevis och att den svenska byggarbetsplatsen skall ordna mat, boende och hyrbil.Under arbetstid i Sverige tas punkter om hĂ€ndelser med Migrationsverket och Skatteverket upp. Även frĂ„gan om vart social försĂ€kring skall betalas och hur detta utreds tas upp.Efter utresa frĂ„n Sverige Ă€r deklaration i Sverige en viktig post, men Ă€ven avstĂ€mning med facket.En checklista har gjorts utifrĂ„n rutinbeskrivningen för att ge en enklare blick över vilka punkter som ingĂ„r i anstĂ€llandet av polsk arbetskraft. Checklistan bör vid varje projekt anpassas sĂ„ att en mer specifik arbetstagare (ex.

Generationsmotivation? En kvantitativ studie om generationsspecifika motivationsfaktorers vara eller icke vara i arbetslivet

Följande studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlargenerationsspecifika motivationsfaktorer. Syftet med studien Àr att undersöka huruvidatillhörigheten till en sÀrskild generation medför ett specifikt förhÄllningssÀtt till det egna arbetet, dvs. om nÄgra skillnader existerar generationerna emellan. Med hjÀlp av en undersökning utifrÄn en svensk kontext Àr vÄr förhoppning att genom vÄr studie kunna tillföra utökade kunskaper inom omrÄdet.Teorin som uppsatsen baseras pÄ berör tre huvudsakliga omrÄden; motivation, generation samt en sammanslagning av de tvÄ begreppen. Motivationsbegreppet sett ur ett allmÀnmÀnskligt perspektiv Àr omfÄngsrikt och definierat pÄ ett flertal olika vis, men saknar tÀckning för mer specifika kontexter.

Time Care ? schemalÀggningsprogram med individuella och flexibla arbetstider: en vinn-vinn situation för arbetsgivare och anstÀllda?

Time care Àr ett datorbaserat schemalÀggningsprogram som tar hÀnsyn till bÄde arbetsgivare och de anstÀlldas individuella önskemÄl angÄende arbetstider. UtgÄende frÄn den ram verksamhetens bemanningsbehov utgör registerar personalen in individella önskemÄl om arbetstider inför en given schemaperiod. Det Àr ocksÄ möjligt att lÀgga veto för tider dÄ man av olika orsaker inte kan eller önskar arbeta. Detta gör att varje arbetstagare fÄr en möjlighet att utforma sitt personliga schema för den angivna tidsperioden. Fokus pÄ denna uppsats kommer att ligga pÄ vad denna organisationsförÀndring (TimeCare) medför pÄ personal och arbetsgivare i frÄga om flexibilitet och effektivitet.

Vibrationsexponering pÄ arbetsplatsen?: Ett arbetssÀtt för företagshÀlsovÄrd för implementering av Abetsmiljöverkets regler

Skador till följd av vibrationsexponering Àr ett aktuellt och omfattande arbetsmiljöproblem, i Sverige arbetar ca 350 000 personer regelbundet med vibrerande handhÄllna verktyg. Under senare Är har det införts skÀrpta regler för att förebygga att arbetstagare kommer till skada till följd av vibrationsexponering. Krav pÄ riskbedömning, ÄtgÀrder relaterade till vibrationsexponering har funnits sedan 2005 och grundas pÄ ett EU direktiv vilket implementerats i nationell lag och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trots denna uttryckliga reglering av riskbedömning saknas detta pÄ mÄnga arbetsplatser. UtgÄngspunkten för studien kan sammanfattas i frÄgestÀllningen: Förekommer det, inom vÄrt kundunderlag, arbetsmiljöer med vibrationsexponering av sÄdan dignitet att hÀlsorisker kan befaras?Studien vill visa pÄ ett arbetssÀtt för företagshÀlsovÄrden (FHV) att nÄ fram till yrkesgrupper och arbetsmiljöer, speciellt sÄdana som man inte traditionellt betraktar som riskarbetsplatser utifrÄn vibrationsexponering.

KlimatförÀndringar och hur de kan pÄverka Skandinaviska dÀggdjursarter

TrÀpellets Àr ett biobrÀnsle som vid bÄde tillverkning och hantering medför exponering för trÀdamm, kemiska föreningar samt mikroorganismer. Dessa Àmnen har i flera olika studier kopplats till en rad hÀlsobesvÀr. I den hÀr studien Àr syftet att undersöka arbetstagarnas hÀlsa vid produktion av trÀpellets och se om det kan kopplas till exponeringen vid produktion. Totalt deltog 68 arbetstagare i nÄgon del av studien vid sex svenska företag med produktion av trÀpellets. För att kartlÀgga deltagarnas hÀlsa fyllde de i ett frÄgeformulÀr dÀr resultaten sedan jÀmfördes med en kontrollgrupp.

Vilka privata angelÀgenheter sysselsÀtter sig den anstÀllda med pÄ arbetstid coh varför? : En kvalitativ studie

Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.

Attrahera, utveckla & behÄlla - En explorativ studie om tvÄ företags förhÄllningssÀtt till Employer Branding

Studiens syfte Àr att utifrÄn tvÄ företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten Àr vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus pÄ immateriella vÀrden och flexibilitet, i förhÄllande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket prÀglas av bland annat ökade krav pÄ flexibilitet för sÄvÀl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet Àr enligt Allvin et al.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->