Friårreformen genomfördes i hela Sverige vid årsskiftet 2004/05 med två huvudsyften, att underlätta för arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden och att erbjuda arbetstagare möjlighet till ledighet. Reformen har väckt stort intresse, hos arbetstagare och i media. Många artiklar har skrivits om de positiva effekterna men även negativa sidor har lyfts fram. Syftet med denna uppsats är att försöka uppnå en förståelse för de motiv och övervägande som ligger bakom valet att ta ut friår sett ur ett arbetstagarperspektiv. Syftet är också att i viss mån ställa detta mot arbetsgivarens syn på friårsledighet.

I Sverige har kommunerna sedan 1998 rätt att ställa krav på att socialbidragstagare deltar i aktiveringsåtgärder av olika slag i syfte att bli självförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet på två sätt. Det ena av dessa är att de som egentligen kan försörja sig själva träder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra är att de som inte är socialbidragstagare avskräcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstränger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande.Den här uppsatsen är en ekonometrisk effektutvärdering av hur reformen har påverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hårda aktiveringskrav.Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha någon effekt vare sig på sannolikheten att lämna bidragstagandet eller på sannolikheten att träda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt påverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag då aktiveringskrav införs.Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare.

Vårt intresse för ämnet väcktes av uppgifter i media om att domstolarna i vårdnadstvister till skillnad från tidigare oftare dömde till männens fördel och att flera barn därigenom hamnade hos olämpliga fäder. Syftet med arbetet var att undersöka om de ändringar som gjordes i föräldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bästa tillämpades. Som undersökningsmaterial använde vi förarbetena till ändringarna i föräldrabalken, domar från hovrätten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat från Högsta domstolen. Vi fann att lagändringen 1998 medfört att domstolarna dömde till gemensam vårdnad även i fall där misstankar fanns om våld och övergrepp från fädernas sida mot mödrar och barn.

The purpose of this ideology critical study is to investigate the hidden content in the reform Gy11 and compare it with the concept new public management. After the clarification of the hidden content, we compare the structure of the organization in Swedish high schools with the structure in public sector called new public management. The main questions of this study are the following: Is it possible to see the foundation of new public management in the Swedish high schools when it comes to the views of knowledge and the formation of goals? Which similarities can we find when we look at the organization new public management and the Swedish high school?The result showed many similarities, both regarding the views of knowledge and the formations of goals. The structure of new public management has been largely implemented in the Swedish high schools and the schools now focus more on instrumental knowledge rather than universal knowledge based on understanding.This is not surprising due to the social progress.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka de bakomliggande orsakerna till kommunblocksreformen (1962-74). Fallstudien har bestått av att redogöra för utvecklingen i Pajala kommunblock. Metoden som använts har varit litteraturstudier samt för fallstudien granskning av offentliga handlingar, främst protokollen förda vid samarbetsnämndens möten i Pajala kommunblock. Kommunerna fick under efterkrigstiden större uppgifter som de hade svårt att klara. Strukturförändringar gjorde att situationen till slut blev ohållbar.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i oräkneliga planer. I den här uppsatsen har en bråkdel av dessa samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sägas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lärare och vårdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den här uppsatsen visar på är att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a.

De är unga eller gamla, funktionsnedsatta och utrikes födda och de får inte en krona från staten. Mer än var tionde inskriven i Fas 3 saknar ersättning. Samtidigt fårderas arbetsgivare 5000 kr i månaden och gratis arbetskraft.Fas 3, sysselsättningsfasen är Sveriges största arbetsgivare med över 35,000 inskrivna. En majoritet av deltagarna får en ersättning från försäkringskassan men gruppen ersättningslösa växer. Riksdagen beslutade juni 2011 att inskrivningarna i Fas 3 skulle upphöra omedelbart.

Uppsatsen behandlar ämnet fängelseförbudet för psykiskt störda lagöverträdare genom att dels behandla gällande rätt kring ämnet och dels genom att försöka redogöra vad en reform i enlighet med SOU 2002:3 kan innebära för behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare. Gällande rätt beskrivs genom att först och främst redogöra för relevanta straffrättsteorier och straffrättsskolor och därefter genom att redogöra för utvecklingen från tiden före 1864 års strafflag fram till den senaste lagändringen 2008. Den senare redogörelsen görs genom att beskriva strafflagens behandling av psykiskt störda lagöverträdare, 1945 års ändring, brottsbalkens införande samt 1991 års reform. Därefter beskrivs Psykansvarskommitténs förslag (SOU 2002:3) närmare genom att gå igenom de mest omfattande reformförslagen, nämligen ett återinförande av tillräknelighetsrekvisitet samt införande av samhällsskyddsåtgärder. Den föreslagna reformen gås igenom med betoning på eventuella framtida konsekvenser.

2011 års gymnasiereform har inneburit stora förändringar för svenskämnet, bland annat genom förändringen av ämnets omfattning, som ökats på högskoleförberedande program samtidigt som den halverats på yrkesprogram. Utifrån en läroplansteoretisk ansats, med syfte att undersöka och diskutera svenskämnets förutsättningar, analyseras i föreliggande uppsats uttalade och outtalade idéer om svenskämnet i regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, den proposition som ligger till grund för reformen. Metoden som tillämpas är en kvalitativ textanalys, men analysen har även kvantitativa inslag där konceptionerna allmänutbildning och yrkesutbildning används som analyskategorier. Analysen visar att svenskämnet i propositionen explicit tillskrivs betydelse för de tre uppdrag som i propositionen framställs som gymnasieskolans huvuduppdrag; att ge en god grund för yrkeslivet, för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Analysen visar dock att det svenskämne som impliceras i propositionen, genom att uppdraget att utbilda för ett aktivt deltagande i samhällslivet bortprioriteras till förmån för uppdraget att utbilda för yrkeslivet, istället är ett ämne som framför allt organiseras och motiveras som ett högskoleförberedande ämne, med relevans framför allt för elever på högskoleförberedande program..

Sedan 1 november 2009 är det tillåtet att sälja ett stort antal receptfria läkemedel i dagligvaruhandel. Målet med den här reformen är att konsumenterna ska få ökad tillgänglighet och fortsatt säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Syftet med den här uppsatsen är att belysa de problem/möjligheter som skapats genom att receptfria smärtstillande läkemedel säljs utanför apotek. Uppsatsen belyser bl.a. aspekter som värdet av ökad tillgänglighet.

Studien undersöker om och i så fall hur lärare i ämnet samhällskunskap i grundskolans senare år har förändrat sitt arbete genom övergången till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta områdena som undersöks är planering och undervisning. Totalt ingår sex verksamma lärare i studien som både har arbetat med den gamla (utifrån Lpo 94) och den nya (utifrån Lgr 11) kursplanen i samhällskunskap. Utöver detta sker också en översiktlig och innehållsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de båda kursplanerna. Till hjälp för att besvara syftet med studien vävs bakgrunden till reformen samman med rapporter från Skolverket och tidigare forskning.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser.Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas.

Syfte: Studien syftar till att öka förståelse för hur reformen Hälsoval Skåne har påverkat såväl offentliga vårdenheter som privata aktörer och härigenom lyfta fram olika problematiska aspekter som upplevts. Metod: Kvalitativ metod, fallstudie. Empirisk analys: Studien visar bland annat på att det krävs en överrensstämmelse mellan de interna och externa faktorerna. Studien visar även att företagen inte kan forma sin strategi fritt utan att vissa faktorer måste tas i beaktande vilket går i linje med strategic fit och the design school. Vidare har även ett first mover advantage identifierats vilket i sin tur skapat barriärer likt de Porter beskriver i How competetive forces shape strategy. Ekonomiska aspekter har även identifierats vilka är av stor vikt för att överleva i hälsovalet men även olikheter beträffande konkurrenssituationen visar sin inverkan. Slutsatser: De aspekter som bland annat kan tänkas vara avgörande är företagets ekonomiska styrka samt omfattning av annan vårdverksamhet. Vidare visade det sig att uppstarten av Hälosval Skåne gav upphov till fördelar för de aktörer som var med från början..