Sökresultat:
187 Uppsatser om Ädel-reformen - Sida 7 av 13
VÄrdnadsfrÄgor En studie om hur domstolar kan se pÄ vÄrdnadsfrÄgor
VÄrt intresse för Àmnet vÀcktes av uppgifter i media om att domstolarna i vÄrdnadstvister till skillnad frÄn tidigare oftare dömde till mÀnnens fördel och att flera barn dÀrigenom hamnade hos olÀmpliga fÀder. Syftet med arbetet var att undersöka om de Àndringar som gjordes i förÀldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bÀsta tillÀmpades. Som undersökningsmaterial anvÀnde vi förarbetena till Àndringarna i förÀldrabalken, domar frÄn hovrÀtten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat frÄn Högsta domstolen. Vi fann att lagÀndringen 1998 medfört att domstolarna dömde till gemensam vÄrdnad Àven i fall dÀr misstankar fanns om vÄld och övergrepp frÄn fÀdernas sida mot mödrar och barn.
New public management och den svenska gymnasieskolan : En ideologikritisk analys av Gy11-reformen kopplat till organisationskonceptet new public management
The purpose of this ideology critical study is to investigate the hidden content in the reform Gy11 and compare it with the concept new public management. After the clarification of the hidden content, we compare the structure of the organization in Swedish high schools with the structure in public sector called new public management. The main questions of this study are the following: Is it possible to see the foundation of new public management in the Swedish high schools when it comes to the views of knowledge and the formation of goals? Which similarities can we find when we look at the organization new public management and the Swedish high school?The result showed many similarities, both regarding the views of knowledge and the formations of goals. The structure of new public management has been largely implemented in the Swedish high schools and the schools now focus more on instrumental knowledge rather than universal knowledge based on understanding.This is not surprising due to the social progress.
Kommunblocksreformen: bakomliggande orsaker samt vÀgen fram till genomförandet i Pajala kommunblock
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka de bakomliggande orsakerna till kommunblocksreformen (1962-74). Fallstudien har bestÄtt av att redogöra för utvecklingen i Pajala kommunblock. Metoden som anvÀnts har varit litteraturstudier samt för fallstudien granskning av offentliga handlingar, frÀmst protokollen förda vid samarbetsnÀmndens möten i Pajala kommunblock. Kommunerna fick under efterkrigstiden större uppgifter som de hade svÄrt att klara. StrukturförÀndringar gjorde att situationen till slut blev ohÄllbar.
Att arbeta med förÀndring : Na?gra svenskla?rares tankar kring deras sa?tt att arbeta med Lgr 11
Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.
Hur stÄr det skrivet? - En studie av individuella utvecklingsplaner
Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i orÀkneliga planer. I den hÀr uppsatsen har en brÄkdel av dessa samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys.
Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sÀgas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lÀrare och vÄrdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta.
Resultatet som den hÀr uppsatsen visar pÄ Àr att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.
Problemlösning i matematik : Vilket stöd ger styrdokument och lÀromedel?
Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd lÀraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik frÄn styrdokument, lÀromedel och dess lÀrarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre lÀromedel har utförts. De tre lÀromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a.
De ersÀttningslösa. En granskning av de som saknar ersÀttning i Fas 3.
De Àr unga eller gamla, funktionsnedsatta och utrikes födda och de fÄr inte en krona frÄn staten. Mer Àn var tionde inskriven i Fas 3 saknar ersÀttning. Samtidigt fÄrderas arbetsgivare 5000 kr i mÄnaden och gratis arbetskraft.Fas 3, sysselsÀttningsfasen Àr Sveriges största arbetsgivare med över 35,000 inskrivna. En majoritet av deltagarna fÄr en ersÀttning frÄn försÀkringskassan men gruppen ersÀttningslösa vÀxer. Riksdagen beslutade juni 2011 att inskrivningarna i Fas 3 skulle upphöra omedelbart.
FÀngelseförbudet för psykiskt störda lagövertrÀdare
Uppsatsen behandlar Àmnet fÀngelseförbudet för psykiskt störda lagövertrÀdare genom att dels behandla gÀllande rÀtt kring Àmnet och dels genom att försöka redogöra vad en reform i enlighet med SOU 2002:3 kan innebÀra för behandlingen av psykiskt störda lagövertrÀdare. GÀllande rÀtt beskrivs genom att först och frÀmst redogöra för relevanta straffrÀttsteorier och straffrÀttsskolor och dÀrefter genom att redogöra för utvecklingen frÄn tiden före 1864 Ärs strafflag fram till den senaste lagÀndringen 2008. Den senare redogörelsen görs genom att beskriva strafflagens behandling av psykiskt störda lagövertrÀdare, 1945 Ärs Àndring, brottsbalkens införande samt 1991 Ärs reform. DÀrefter beskrivs Psykansvarskommitténs förslag (SOU 2002:3) nÀrmare genom att gÄ igenom de mest omfattande reformförslagen, nÀmligen ett Äterinförande av tillrÀknelighetsrekvisitet samt införande av samhÀllsskyddsÄtgÀrder. Den föreslagna reformen gÄs igenom med betoning pÄ eventuella framtida konsekvenser.
SvenskÀmnet i en tudelad skola: En kritisk analys av svenskÀmnet i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan
2011 Ärs gymnasiereform har inneburit stora förÀndringar för svenskÀmnet, bland annat genom förÀndringen av Àmnets omfattning, som ökats pÄ högskoleförberedande program samtidigt som den halverats pÄ yrkesprogram. UtifrÄn en lÀroplansteoretisk ansats, med syfte att undersöka och diskutera svenskÀmnets förutsÀttningar, analyseras i föreliggande uppsats uttalade och outtalade idéer om svenskÀmnet i regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, den proposition som ligger till grund för reformen. Metoden som tillÀmpas Àr en kvalitativ textanalys, men analysen har Àven kvantitativa inslag dÀr konceptionerna allmÀnutbildning och yrkesutbildning anvÀnds som analyskategorier.
Analysen visar att svenskÀmnet i propositionen explicit tillskrivs betydelse för de tre uppdrag som i propositionen framstÀlls som gymnasieskolans huvuduppdrag; att ge en god grund för yrkeslivet, för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet. Analysen visar dock att det svenskÀmne som impliceras i propositionen, genom att uppdraget att utbilda för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet bortprioriteras till förmÄn för uppdraget att utbilda för yrkeslivet, istÀllet Àr ett Àmne som framför allt organiseras och motiveras som ett högskoleförberedande Àmne, med relevans framför allt för elever pÄ högskoleförberedande program..
VĂ€rktabletter i dagligvaruhandel : Positivt eller negativt?
Sedan 1 november 2009 Àr det tillÄtet att sÀlja ett stort antal receptfria lÀkemedel i dagligvaruhandel. MÄlet med den hÀr reformen Àr att konsumenterna ska fÄ ökad tillgÀnglighet och fortsatt sÀker och ÀndamÄlsenlig lÀkemedelsanvÀndning. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa de problem/möjligheter som skapats genom att receptfria smÀrtstillande lÀkemedel sÀljs utanför apotek. Uppsatsen belyser bl.a. aspekter som vÀrdet av ökad tillgÀnglighet.
FörÀndringens vindar? : En intervjubaserad studie som jÀmför 1994- och 2011 Ärs kursplaner i samhÀllskunskap för grundskolans senare Är.
Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.
MÄl och medel - Faktorer i konflikt? : synen pÄ kunskap i kursplaner för Religionskunskap i Lpf94 och gy2011
Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap pÄ A- och B-nivÄ för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen pÄ Àmnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som Àr en del i Gy2011. Granskningen Àr gjord utifrÄn vilken kunskapssyns som kan skönjas i de bÄda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgÄ ifrÄn Àr kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa tvÄ perspektiv Àr valda för att de enligt tradition utifrÄn vad som karaktÀriserar dem har stÀllts som varandras motsatser.Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn Àr dominerande bÄde i den dagsaktuella kursplanen och ocksÄ den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgÄngspunkterna som beskrivs i Àmnets karaktÀr och uppbyggnad men ocksÄ i flera mÄl som med undervisningen ska efterstrÀvas.
Konkurrens pÄ lika olika villkor - med patienten i fokus?
Syfte: Studien syftar till att öka förstÄelse för hur reformen HÀlsoval SkÄne har pÄverkat sÄvÀl offentliga vÄrdenheter som privata aktörer och hÀrigenom lyfta fram olika problematiska aspekter som upplevts.
Metod: Kvalitativ metod, fallstudie.
Empirisk analys: Studien visar bland annat pÄ att det krÀvs en överrensstÀmmelse mellan de interna och externa faktorerna. Studien visar Àven att företagen inte kan forma sin strategi fritt utan att vissa faktorer mÄste tas i beaktande vilket gÄr i linje med strategic fit och the design school. Vidare har Àven ett first mover advantage identifierats vilket i sin tur skapat barriÀrer likt de Porter beskriver i How competetive forces shape strategy. Ekonomiska aspekter har Àven identifierats vilka Àr av stor vikt för att överleva i hÀlsovalet men Àven olikheter betrÀffande konkurrenssituationen visar sin inverkan.
Slutsatser: De aspekter som bland annat kan tÀnkas vara avgörande Àr företagets ekonomiska styrka samt omfattning av annan vÄrdverksamhet. Vidare visade det sig att uppstarten av HÀlosval SkÄne gav upphov till fördelar för de aktörer som var med frÄn början..
Parternas jÀmstÀlldhet i förhÄllande till lÀnderkunskapen i den nya instans- och processordningen i utlÀnningsÀrenden
I och med inrÀttandet av den nya instans- och processordningen i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden genomgick den svenska UtlÀnningslagen en betydande reform med en övergÄng till ett renodlat tvÄpartssystem med överprövning i domstol och större inslag av muntlig förhandling. Förhoppningar fanns om att en ökad öppenhet skulle leda till större tilltro till systemet samt fÄ en positiv inverkan pÄ rÀttssÀkerheten. DÄ den utlÀnningsrÀttsliga lagstiftningen i stort sett kan sÀgas vara uppbyggd kring fastslagna principer och metoder sÄ blir definitioner av grundlÀggande begrepp av central betydelse. Detta mÀrktes vÀl, sÀrskilt i media, under 2007 med Migrationsverkets vÀgledande beslut gÀllande irakier dÀr verket fastslog att en vÀpnad konflikt ej kunde anses föreligga i Irak. Prövningen blev dÀrmed inriktad mot begreppet svÄra motsÀttningar med en fokusering av den individuella prövningen i det enskilda fallet pÄ orsakssamband mellan sökandens anförda skÀl och de svÄra motsÀttningar som fick anses rÄdande i vissa delar av Irak.
Ny gymnasieskola : En beskrivning av GY-2007
SAMMANFATTNINGDen hÀr uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk frÄn ochmed 1 juli 2007.De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att fÄ en bild av hur denvuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgÄngspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund förreformen. I uppsatsen jÀmförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola,GY-2007, för att peka pÄ de skillnader som finns och vad de kan tÀnkas innebÀra.Författarens syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ mer om och beskriva GY-2007. De frÄgorsom stÀlls Àr finns det nÄgra likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY-2007 och vad kan de tÀnkas innebÀra? Det Àr endast förÀndringarna som rörungdomsgymnasiet som behandlas.Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna.