Hösten 2011 började den nya gymnasieskolan gälla och i samband med det infördes förändringar i betygssystemet. Det här arbetet har inom ramen för en kommunalgymnasieverksamhet sökt förståelse för vilka möjligheter och begränsningar det nyabetygssystemet medfört. Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie där intervjuer utförtsmed förvaltningschef, skolledare och biologilärare. En ramfaktorteoretisk ansats har använtsför att analysera resultatet av intervjuerna som diskuteras i relation till litteratur och tidigareforskning kring det målrelaterade betygssystemet. Resultatet visar att implementeringen avreformen karaktäriseras av ett samspel av beslut inom olika skolorganisatoriska nivåer.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv.

Generisk substitution innebär att receptförskrivna läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen byts ut till det billigaste likvärdiga preparatet. Tidigare studier har visat på en del problem med substitutionen. Bland annat går tid åt att informera om substitutionen istället för om läkemedlet. Denna studie gjordes i syfte att studera hur vanligt förekommande det är att problem uppstår i samband med generisk substitution på apotek, samt hur dessa kan minskas eller lösas. Slumpmässigt valdes 35 Norrländska apotek och 57 farmacevter ut för studien och en enkät med 12 frågeställningar skickades ut.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka några elevers åsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandår, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget går igenom ska ett preparandår erbjudas på grundskolenivå till de elever som inte uppfyller kunskapsmålen för ett nationellt program på gymnasiet, men som har förutsättningar att nå målen under ett tionde år på grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet är organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gällande det individuella programmet. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning genom två olika fokusgrupper med sju elever från årskurs nio, samt sju elever från det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades åsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförståelse från dem som den politiska reformen gäller.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Syftet med studien är att lärare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgång trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-användning. Bakgrunden till min undersökning är utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehåller en utvärdering av den nuvarande lärarutbildningen från reformen 2001 samt förslag på förändringar som ska leda till en ny och hållbar lärarutbildning. Ett av förslagen är att IT ska genomsyra den nya lärarutbildningen för att man på så sätt ska förbättra kvalitén i undervisningen och för att lärarna ska kunna handleda eleverna så att de förstår riskerna och farorna på Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har därför initierat ett projekt på min egen skola och använder aktionsforskning som metod utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och verksamhetsteori.

Hösten 2011 började den nya gymnasieskolan gälla och i samband med det infördes förändringar i betygssystemet. Det här arbetet har inom ramen för en kommunalgymnasieverksamhet sökt förståelse för vilka möjligheter och begränsningar det nyabetygssystemet medfört. Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie där intervjuer utförtsmed förvaltningschef, skolledare och biologilärare. En ramfaktorteoretisk ansats har använtsför att analysera resultatet av intervjuerna som diskuteras i relation till litteratur och tidigareforskning kring det målrelaterade betygssystemet. Resultatet visar att implementeringen avreformen karaktäriseras av ett samspel av beslut inom olika skolorganisatoriska nivåer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärarens funktion på gymnasiet, samt hur rektorer på gymnasieskolan och verksamma inom bildlärarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) där estetisk verksamhet är borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt ämne. Inledningsvis ges en kort hänvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. Därefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebära; som metod, lärande, kunskap och estetisk verksamhet.

Studien undersöker om och i så fall hur lärare i ämnet samhällskunskap i grundskolans senare år har förändrat sitt arbete genom övergången till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta områdena som undersöks är planering och undervisning. Totalt ingår sex verksamma lärare i studien som både har arbetat med den gamla (utifrån Lpo 94) och den nya (utifrån Lgr 11) kursplanen i samhällskunskap. Utöver detta sker också en översiktlig och innehållsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de båda kursplanerna. Till hjälp för att besvara syftet med studien vävs bakgrunden till reformen samman med rapporter från Skolverket och tidigare forskning.

Uppsatsen syftar till att undersöka vad effekten kan bli av den detaljhandelsreform som ägt rum i Indien, november 2012. Reformen innebär att företag med flera varumärken får etablera sig med en maximal ägarandel på 51 %. Öppningen önskas ge en ökning av utländska direktinvesteringar. Det senaste decenniet har liknande öppningar ägt rum och organiserat om marknader till mer moderna med stora supermarkets. Östra Asien, Central- och Östeuropa samt Latinamerika är alla exempel på detta.

Syftet med denna studie är att undersöka entreprenörskap i grundskoleundervisning då den nya skolreformen som infördes 2011 har detta som fokus. Reformen betonar att entreprenörskap ska främjas hos elever av alla åldrar med fokus på entreprenöriella kompetenser. Studien är kvalitativ och avser söka tecken på tendenser till ett entreprenöriellt förhållningssätt utifrån kvalitativa intervjuer genomförda på två grundskolor. Studien avser även söka tecken på huruvida ett aktivt arbete med entreprenörskap i undervisningen resulterar i en större grad av entreprenöriellt förhållningssätt. De intervjuer som utgör studiens empiriska grund är hämtade från en skola som aktivt arbetar med entreprenöriellt lärande samt en som ej har ett betonat arbete kring ämnet.

Abstrakt Åberg, Caroline (2014). Några röster om lärarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the Teacher´s role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde I och med införandet av den nya läroplanen, Läroplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fått nya riktlinjer och mål. Bland annat har kraven på flexibilitet och individanpassning ökat.

Psykiatrireformen kom 1995 och innebar att kommunerna tog över ansvaret för patienter som var placerade på psykiatriska boenden, med följden att patienterna slussades ut till hemkommunerna. Reformen innebar att sjuksköterskor inom den kommunala somatiska vården allt oftare träffar på dessa patienter. Detta leder till höga krav på denna yrkesgrupp, då det finns begränsat med kunskap inom psykiatri hos allmänsjuksköterskor. Syftet i denna litteraturstudie är att studera sjuksköterskors attityder och om dessa påverkar bemötandet och omvårdnaden av patienter med psykiska sjukdomstillstånd. En litteraturöversikt genomfördes för att belysa syftet, med en analysmetod av Friberg (2006).

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Syftet med studien är att lärare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgång trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-användning. Bakgrunden till min undersökning är utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehåller en utvärdering av den nuvarande lärarutbildningen från reformen 2001 samt förslag på förändringar som ska leda till en ny och hållbar lärarutbildning. Ett av förslagen är att IT ska genomsyra den nya lärarutbildningen för att man på så sätt ska förbättra kvalitén i undervisningen och för att lärarna ska kunna handleda eleverna så att de förstår riskerna och farorna på Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har därför initierat ett projekt på min egen skola och använder aktionsforskning som metod utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och verksamhetsteori.