Sök:

Sökresultat:

152 Uppsatser om \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\'organiserat vćld\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\' - Sida 10 av 11

Nationella proven i matematik i Ärskurs 3. Ett verktyg eller en hyllvÀrmare? En kvalitativ och kvantitativ studie av pÄ vilket sÀtt lÀrarna i Äk 4-6 anvÀnder sig av resultaten frÄn de nationella proven i matematik i Äk 3

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt lÀ-rare/speciallÀrare/specialpedagoger i skolÄr 4-6 anvÀnder sig av resultaten frÄn de nationella proven i matematik i Ärskurs tre i sin undervisning. Studiens syfte var ocksÄ att ta reda pÄ hur stödet Àr organiserat för de elever som inte uppnÄdde godkÀnt resultat pÄ proven samt hur pedagogerna önskar att stödet ska se ut.1. PÄ vilket sÀtt tar lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna del av resultaten frÄn de nationella proven i matematik och vad fÄr de reda pÄ eller vad tar de reda pÄ?2. Hur ser stödet ut för de elever som inte nÄdde upp till kravnivÄn pÄ nationella proven i matematik?3. Hur vill lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna att stödet ska se ut?Teori: Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrandet ses som en sprÄklig och social företeelse. Vi lÀr av erfarenheter frÄn oss sjÀlva och andra. Genom sprÄket kan vi dela varandras erfarenheter.

FörbÀttring av kvalitet och samarbete i tÄgtrafiken : ett förbÀttringsprojekt till tÄgtrafikens intressenter

DÄlig kommunikation, uteblivet samarbete, dÄliga alternativa lösningar till resenÀrerna vid trafikstörningar gör att resenÀrerna riskerar att bli missnöjda. Följden kan bli att tÄgtrafiken tappar resenÀrer. Varje trafikhuvudman Àr ansvarig för resenÀrerna. Formen pÄ trafikavtal mellan trafikhuvudmÀnnen och jÀrnvÀgsföretag skapar en struktur pÄ ansvarsfördelningen av olika komponenter.Jag har studerat problematiken genom intervjuer och enkÀtundersökningar hos Danske Statsbaner (DSB i fortsÀttningen) SmÄland AB dÀr jag jobbar som trafikledare. Jönköpings lÀnstrafik (JLT i fortsÀttningen) förhÄller sig till DSB SmÄland med ett trafikavtal.

"Man ska aldrig bort frÄn nÄgonting utan till nÄgot" : En studie om tankar och uppfattningar kring inkludering av elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grundskolan och gymnasiet.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Phyllis memorial childrens home and academy : ett undersökande förslagsarbete för framtida utveckling av ett barnhem och skola i Kenya

Phyllis Memorial Childrens Home and Academy Àr belÀget utanför Nakuru i vÀstra Kenya. Barnhemmet grundades Är 2000 av Jacinta Njoroge och under tolv Är har en kraftig expansion och utveckling skett. Det som började som ett privat finansierat initiativ Àr numera en vÀletablerad verksamhet som finansieras av ett organiserat bistÄnd. Ansvariga i organisationen har efterfrÄgat en plan för framtida utveckling av platsen med fokus pÄ helhetsperspektiv och lÄngsiktighet. Detta examensarbete har för avsikt att fungera som diskussionsunderlag för den fortsatta planeringen och utvecklingen av platsen Phyllis Memorial Childrens Home and Academy. Vilka riktlinjer och principer bör styra den framtida utvecklingen och hur kan dessa ges en fysisk gestaltning? Förslaget innefattar bland annat idéer till sanitetslösning med kombinerad tvÀttplats, plan för plantering av fler trÀd och förslag pÄ hur man kan skapa fler platser för social aktivitet.

StÀlltidsutvÀrdering och förbÀttringsÄtgÀrder utifrÄn ett kvalitetsperspektiv

Sandvik Àr vÀrldsledande inom tillverkning av skÀrverktyg och finns etablerat i 130 lÀnder vÀrlden över. De tre största marknaderna Àr Asien, Europa och Nordamerika. Inom Sandvik koncernen finns dotterbolaget AB Sandvik Coromant som Àr organiserat under affÀrsenheten Sandvik Tooling. Examensarbetet utfördes pÄ AB Sandvik Coromant i Gimo dÀr tillverkning av hÄrdmetallskÀr sker. Produktionen av hÄrdmetallskÀren styrs av kundordrar genom att ordrarna prioriteras efter leveransvecka.

Kompetensutveckling och medarbetarsamtal i samverkan - Om kompetensutvecklingsvillkor för kommunalanstÀllda socionomer

Den hÀr uppsatsen handlar om kompetensutvecklingens betydelse och utformning för de socionomer som Àr anstÀllda i kommunalt socialt arbete, belyst bÄde ur organisations- och professionsperspektiv. Jag har formulerat en rad frÄgestÀllningar utifrÄn de tre huvudomrÄdena kompetensutveckling, medarbetarsamtal och samarbete om kompetensutvecklingsfrÄgor. I uppsatsen har jag undersökt hur socionomernas kunskapskÀllor ser ut och vilka kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och efterfrÄgas. Jag har Àven tagit reda pÄ hur viktig kompetensutvecklingen Àr för socionomerna och vad det Àr som styr kompetensutvecklingen samt vilka kompetensutvecklingsstrategier som tillÀmpas. Har socionomerna regelbundna medarbetarsamtal och hur Àr kvaliteten pÄ dessa? Resulterar samtalen i en individuell utvecklingsplan dÀr hÀnsyn tas till eventuella kompetensutvecklingsbehov? Jag har ocksÄ undersökt hur samarbetet ser ut mellan arbetsplatserna och universitet/högskolor/FoU och om arbetsplatsen har ett organiserat samarbete med andra utbildare samt om det finns ett samarbete med andra arbetsplatser nÀr det gÀller kompetensutvecklingsfrÄgor.

Kvalitativ utvÀrdering av arbetet pÄ HÀlsofrÀmjande Sjukhus

Bakgrund: HÀlso- och sjukvÄrden har traditionellt haft en inriktning pÄ att behandla uppkommensjukdom som redan Àr manifest hos individen. Man har dock de senaste decennierna börjat arbetamed en mer uttalad hÀlsofrÀmjande profil och mÄnga föresprÄkar, av olika skÀl, det förebyggandearbetssÀttet som ett komplement till det sjukdomsbehandlande. Det tyngst vÀgande skÀlet Àr attöka patienternas livskvalitet och förbÀttra upplevelsen av vÄrden. I Sverige finns ett nÀtverk förhÀlsofrÀmjande sjukhus och vÄrdorganisationer sedan 1996 som arbetar med hÀlsofrÀmjandeprocesser. NÀtverket ingÄr i ett globalt WHO-arbete.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att genom att göra en processutvÀrdering bedöma kvaliteter ochegenskaper i det hÀlsofrÀmjande arbetet pÄ utvalda sjukhus inom NÀtverket för HÀlsofrÀmjandeSjukhus och VÄrdorganisationer.

Att lÀra sig vara hÀlsosam : en fallstudie om arbetet i en hÀlsoprofilerad skola

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hÀlsoprofilerad skola arbetar hÀlsofrÀmjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hÀlsofrÀmjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frÄgestÀllningar:Vad utmÀrker skolans hÀlsofrÀmjande arbete?Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan?Vilka resultat av skolans hÀlsofrÀmjande insatser framtrÀder? MetodStudien Àr en fallstudie av en skola med uttalad hÀlsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestÄtt av sÄvÀl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvÀrderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text frÄn skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades.

ProcesskartlÀggning och analys frÄn offert till produktion

AT Modellprodukter Àr ett familjeföretag som vÀxt snabbt och utvecklats mycket de senaste Ären. Problemformuleringen bestÄr i att AT saknar ett organiserat arbetssÀtt utan standarder och rutiner. Detta uttrycker sig i en upplevd osÀker kvalité och ineffektivitet inom verksamheten. OsÀkerheten och ineffektiviteten Àr tydlig, eftersom processerna inte Àr definierade och mycket oklarheter finns kring ansvar och befogenheter.   Bakgrunden ovan Àr utgÄngspunkten för denna rapport som Àr resultatet det examensarbete som avslutar min utbildning till högskoleingenjör inom innovation, produktion och logistik vid MÀlardalens högskola. Lösningsprocessen innebÀr inledningsvis identifiering och beskrivning av AT:s kÀrnverksamhet.

FöretrÀdaransvar : FörutsÀttningar enligt SFL

Företagsskandaler som intrÀffat under de senaste decennierna har pÄverkat marknadens och aktieÀgares efterfrÄgan pÄ en förbÀttrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket Àr nÀra relaterat bolagsstyrning. En vÀlfungerande intern kontroll Àr viktig för att undvika att aktieÀgarnas intressen försummas och för att i allmÀnhetens ögon stÀrka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en pÄverkan pÄ effektiviteten pÄ företagets bolagsstyrning.

Samebyns associationsform och dess konsekvenser för renskötseln

RennÀringslagen (RNL) Àr den lagstiftning som nÀrmast reglerar och anger förutsÀttningarna för den interna organiseringen inom dagens renskötsel i Sverige. Den renskötselinterna organiseringen kan vidare sÀgas direkt pÄverka bl.a. enskilda renskötares bÀrkraft samt renskötseln förutsÀttningar att bevaras och utvecklas pÄ ett bÀrkraftigt sÀtt. Det finns inte i Sverige mycket skrivet om frÄgorna jag behandlar i detta arbete, speciellt inte om vilka samebyinterna situationer RNL:s bestÀmmelser kan ge upphov till och vilka konsekvenser bestÀmmelserna kan ha pÄ renskötselns bÀrkraft. Jag har inte kommit fram till vad det beror pÄ, men kanske kan orsaker till detta vara att kunskapen om samebyinterna angelÀgenheter Àr minimal, som i sig nog beror pÄ att insynen Àr begrÀnsad och att renskötare som utgör en minoritet inom en minoritet, har svÄrt att göra sina röster hörda.

Kvalitet pÄ bolagsstyrning : En studie om kvinnligt deltagande och beroendeförhÄllanden i svenska noterade bolag

Företagsskandaler som intrÀffat under de senaste decennierna har pÄverkat marknadens och aktieÀgares efterfrÄgan pÄ en förbÀttrad bolagsstyrning och en utökad intern kontroll bland noterade bolag. Bolagsstyrning syftar till de rutiner och processer genom vilka ett organiserat bolag leds, styrs och kontrolleras. I dagligt tal om hur ett bolag sköts syftas ofta till bolagets interna kontroll, vilket Àr nÀra relaterat bolagsstyrning. En vÀlfungerande intern kontroll Àr viktig för att undvika att aktieÀgarnas intressen försummas och för att i allmÀnhetens ögon stÀrka förtroendet för bolagets finanser. Allt fler studier belyser att egenskaper hos ett bolags styrelse har en pÄverkan pÄ effektiviteten pÄ företagets bolagsstyrning.

TillgĂ„ngen av administrativt stöd i genusmĂ€rkta verksamheter : En studie som jĂ€mför hemvĂ„rden och teknisk verksamhet i Örebro kommun

Syftet med studien var att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmĂ€rkta verksamheter. De genusmĂ€rkta verksamheter som har undersökts Ă€r den kvinnodominerande hemvĂ„rden och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer Ă€r första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag frĂ„n Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs i genusmĂ€rkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra sĂ€rskilda insatser för att förebygga att kvinnor slĂ„s ut frĂ„n arbetslivet pĂ„ grund av arbetsmiljörelaterade problem.

LÀrarens lÀrande i ett livsvÀrldsfenomenologiskt perspektiv

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur lÀrarens lÀrande tar sig uttryck pÄ en skola. Det lÀrande som studien inriktar sig pÄ Àr det som sker i organiserade former. Studien fokuserar lÀrarens lÀrande i relation till upplevelser av sitt uppdrag, de svÄrigheter som eventuellt uppkommer i den professionella livsvÀrlden samt tillgÀngliga arbetsredskap sÄ som skrivna ÄtgÀrdsprogram. Detta sker genom att undersöka:? i utsagor lÀrarens upplevelse av sitt uppdrag i relation till en skola för alla? i utsagor lÀrarens upplevelse av svÄrigheter i sitt vardagsarbete? i utsagor lÀrarens upplevelser, erfarenhet och önskemÄl av lÀrande och utveckling pÄ skolan? i utsagor lÀrarens upplevelser av upprÀttande och genomförande av ÄtgÀrdsprogram? genom dokumentanalys av ÄtgÀrdsprogram, pÄ vilket sÀtt den pedagogiska dokumentationen anvÀnds pÄ skolanTeori och metod: I studien har vi anvÀnt oss av en livsvÀrldsfenomenologisk ansats för att beskriva lÀrarens professionella livsvÀrld.

De sÄg mig ocksÄ - En kvalitativ studie om anhörigas upplevelse av stöd efter ett dödsfall

NÀr en person blir svÄr sjuk och avlider Àr det en angelÀgen uppgift för sjukvÄrden att stödja de anhöriga. Inom vissa vÄrdomrÄden har man utarbetat sÀrskilda program för hur detta ska gÄ till, medan man inom andra verksamheter förlitar sig pÄ att den omvÄrdnad man Àgnar patienter och anhöriga i allmÀnhet, ska rÀcka till Àven i denna situation. Denna uppsats bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ en geriatrisk klinik dÀr man hade lÀmnat en modell för uppföljning av de anhöriga och Ànnu inte byggt upp en ny. AnhörigomhÀndertagandet skiftade dÀrför frÄn fall till fall och jag ville ta reda pÄ om detta slumpmÀssiga stöd rÀckte till. Fick de anhöriga tillrÀckligt stöd av sjukvÄrden eller i sitt nÀtverk? Fanns kanske andra aktörer i samhÀllet som tÀckte eventuella brister i sjukvÄrden? Syftet med denna uppsats har varit att förstÄ anhörigas upplevelse av att förlora en nÀrstÄende samt undersöka vilket behov av stöd de har före, vid och efter dödsfallet.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->