Kvalitativ utvärdering av arbetet på Hälsofrämjande Sjukhus
Hälsofrämjande hälso- och sjukvårdPatientperspektivKvalitativ intervjuProcessUtvärderingHealth promoting health carePatient?s perspectiveQualitative interviewProcess evaluation
Bakgrund: Hälso- och sjukvården har traditionellt haft en inriktning på att behandla uppkommensjukdom som redan är manifest hos individen. Man har dock de senaste decennierna börjat arbetamed en mer uttalad hälsofrämjande profil och många förespråkar, av olika skäl, det förebyggandearbetssättet som ett komplement till det sjukdomsbehandlande. Det tyngst vägande skälet är attöka patienternas livskvalitet och förbättra upplevelsen av vården. I Sverige finns ett nätverk förhälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer sedan 1996 som arbetar med hälsofrämjandeprocesser. Nätverket ingår i ett globalt WHO-arbete.Syfte: Uppsatsens syfte är att genom att göra en processutvärdering bedöma kvaliteter ochegenskaper i det hälsofrämjande arbetet på utvalda sjukhus inom Nätverket för HälsofrämjandeSjukhus och Vårdorganisationer. Utvärderingen utgår från patientperspektivet i indikatorarbetetoch om det finns skillnader i förståelse mellan sjukhusen.Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter, utvalda genombekvämlighetsurval, för fyra hälsofrämjande sjukhus. Intervjuerna transkriberades och kvalitativinnehållsanalys genomfördes med betoning på intervjuernas manifesta innehåll. Sökning irelevant litteratur resulterade i uppställning av kriterier för utvärderingen som ett redskap för attanalysera intervjuerna strukturerat.Resultat: Intervjuerna indikerade att det sjukdomsförebyggande arbetet förstås likartat mellansjukhusen och är väl definierat. Dock tycktes det som om ett mer systematiskt, strukturerat arbeteinte har fått fäste inom vissa levnadsvaneområden, trots att det finns evidens för fördelen meddetta. Vidare arbetade man främst med högriskstrategier inom prevention, till skillnad frånbredare befolkningsstrategier. Det hälsofrämjande arbetet tolkades som ett förhållningssätt därman överför kraft och hanterbarhet till patienten, begreppet empowerment nämndes. Intervjuernaantydde även behovet av fasta strukturer för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandearbetet, vilket exemplifierades med journalkoder, ersättningssystem och uppföljning avverksamhetens påverkan på patienterna. Det framkom ytterligare att stöd till sårbara grupper inomvården var mindre väl organiserat.Slutsats: Det hälsofrämjande arbetet kan ses som en viljeyttring och strävan till merhälsobringande vårdprocesser. Mycket bra har gjorts, men intervjuerna indikerade att sjukhusentill viss del är fast i traditionella arbetsmönster i stället för att arbeta med ett bredare perspektiv.Samtidigt gäller det att rätt vårdnivå gör det som de är satta att göra och tar ansvar för sin bit avfolkhälsoarbetet. Struktur, systematik och ett hälsofrämjande förhållningssätt tycks kunna vara enväg att gå för sjukhusen i detta arbete