Denna studie unders?ker huruvida r?rlig ers?ttning p?verkar ett svenska f?retags framg?ng genom finansiella incitamentprogram. Anv?ndandet av dessa typer av incitamentprogram har ?kat i Sverige p? senare tid vilket skapat upphov till nyfikenhet kring ?mnet. Individuell kompensation har l?nge fungerat som motivation f?r arbete att prestera b?ttre och d?rmed gynna f?retaget och dess intressenter.

Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till st?d och service.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lÀrare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer dÀr fem olika lÀrare frÄn grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn pÄ individuell utvecklingsplan utifrÄn sin verklighet i skolan. DÄ individuell utvecklingsplan Àr i ett startskede utgÄr undersökningen frÄn nyckelord som vi funnit i AllmÀnna rÄd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lÀrande sÄ att denne nÄr mÄlen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande.

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet.

VÄrt arbete handlar om individuell lÀs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat pÄ Àr om de intervjuvade lÀrarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan lÀsa och skriva nÀr de börjar skolan sÄ att en individuell utveckling sker inom lÀs- och skrivinlÀrningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom lÀs- och skrivinlÀrning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom lÀs- och skrivutveckling..

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom Àldreomsorgen i SkÀrholmens stadsdel tycker om individuell lönesÀttning. Genom en enkÀtundersökning med 94 respondenter fördelade pÄ sjukhem och hemtjÀnst tog vi reda pÄ i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesÀttning, vilka Äsikter personalen har om individuell lönesÀttning, samt vad de tycker att individuell lönesÀttning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesÀttning var bristfÀlliga hos personalen.Individuell lönesÀttning passar i Àldreomsorgen tyckte personalen men detta ansÄg de har lett till en godtycklig och orÀttvis lönesÀttning. Personalen tyckte att lönen Àr viktig för motivationen. Resultatet visade Àven att en övervÀgande majoritet av all personal ansÄg att det Àr möjligt att mÀta vad var och en presterar pÄ arbetet och att kunden var den som bÀst kan bedöma deras arbetsprestation.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms lÀn upplevde individuell lönesÀttning. Jag Àmnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i frÄga om individuell lönesÀttning i ett försök att förstÄ vad individuell lönesÀttning innebÀr för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesÀttning. SÄledes genomförde jag 13 öppna intervjuer dÀr jag efterstrÀvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesÀttningen. Jag genomförde Àven intervjuer med tvÄ nyckelinformanter pÄ arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda pÄ beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesÀttningen.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Tvetydigheter i tidigare studier om vad arbetstagarna uppfattar som viktigast vid ett prestationsbaserat lönesystem ligger till grund för denna undersökning. Syftet var att ta reda pÄ hur personlighetsegenskaper och arbetsklimat, som bÄda Àr pÄtagliga faktorer i en organisation, pÄverkar attityden till individuell lön respektive löntillfredstÀllelse. Data bestÄr av enkÀtsvar frÄn 523 landstingsanstÀllda sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige. Hierarkiskt multipla regressionsanalyser visade att personlighet och arbetsklimat har en viss innebörd för attityden till individuell lön och lönetillfredstÀllelse, men att Àven andra variabler har betydelse. DÄ dessa faktorer bidrar med en viss förklaring till attityden till individuell lön och lönetillfredstÀllelse kan det vara vÀrt att de uppmÀrksammas i organisationer.

Det har under den senaste tiden varit debatt kring den individuella lönens nytta. Bör individer bedömas isolerat nÀr de Àr en del av nÄgot större och blir de motiverade att prestera mer av individuell lönesÀttning? Syftet med denna uppsats var att undersöka tillvÀgagÄngssÀttet vid individuell lönesÀttning, pÄ VÀgverket, Region Norr. Vi ville Àven utreda om individuell lönesÀttning Àr motivationsskapande. Undersökningen utfördes genom personliga intervjuer med avdelningscheferna samt enkÀter till samtliga medarbetare.

Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.